Återblicken part 3. Själva slutet på året men början på så mycket annat.
September

I september är allt som vanligt. Jag springer Helsingborg marathon för sjunde gången och njuter från start till mål. Kommer för första gången helt ensam på målrakan och känner mig som kungen på röda mattan. Alla hejar med namn och det kittlar fortfarande i magen att tänka tillbaka på känslan. I september är Covid nästan glömt. Fast inte för så länge….
Det är också i september vi spontanshoppar en lägenhet i Malmö och börjar panikstäda för att sälja vårt hus. Med två spontanköpta katter, en tomt och en lägenhet diagnostiseras vi med allvarlig medelålderskris av våra barn.
Oktober

I oktober släpper vi bomben att vi flyttar till Malmö. Malmöborna gläds och hälsar oss välkomna. Kävlingeborna undrar vad som ska hända med Stävie Trail…
När livet är som stressigast bland husvisningar och städande tar vi semester på en helt vanlig måndag. För att fly fältet och göra GBG Five. Fredrik har då inte sprungit på två månader men klarar biffen galant.
November

I november springer jag lopp igen. 28 kilometer runt Lund på en oväntad fin tid. Äntligen känns det som jag är tillbaka i mina löparskor igen. Det blir en snabb återhämtning för redan veckan efter är det dags att springa långt igen. Jag har bjudit in till en avskedslöpning runt Kävlinge, och vi avslutar med fika bland flyttkartongerna. Och så blir jag lite blödig...
December

December går i ett sanslöst tempo. För mitt i flytt och normal julstress arrangerar vi Lucialöpning och traillopp. Fredrik tycker det är lite mesigt och drar till med typ 4 orienteringsarrangemang också…
Med ingen stress i världen kan hindra en tomtelöpning genom Malmö. En tradition lika helig som självaste Kalle Anka. Julen firar vi i lugn och ro, men sen blir det åka av. Vi är nu på plats i Malmö och börjar göra oss hemmastadda så smått. Det har varit ett spännande år, men till 2022 ska vi nog inte vara fullt så spontana!


Firar vår 21:a bröllopsdag med att springa
Augusti är tillsammans med juni och juli årets bästa månad. Alltså sommar! Vi gör så mycket roligt att det inte ens går att sammanfatta. 


Jag är fortsatt halvskadad i höften och hankar mig fram på korta löppass, mycket cykling och massor av vandring. Maj är en enda solig och härlig transport till juni, då årets stora mirakel ska ske! Men mer om det en annan dag…

