Aktuellt

Nya tåg nya möjligheter

Vi har blivit med en ny tågbana genom Kävlinge. Lommabanan it is,  och en hel värld av långpassmöjligheter bara öppnade sig!

Söndag morgon brukar det vara nästintill tomt på tågen och därför skäms jag inte ens att åka kollektivt trots att ärendet kanske inte är helt nödvändigt. Idag är det inte ”nästan” tomt, idag har jag hela långa tåget för mig själv. Det är bara en station mellan Kävlinge och Lomma, som är startpunkten för dagens långpass. Det tar mig 15 minuter dit. Och nästan två timmar hem…

Utanför Kävlinge har vi bara åkrar och det är en söndagslyx utan dess like att få springa vid havet. När det dagen till ära dessutom är vindstilla. Jag följer Skåneleden till Lödde och tar därifrån den vanliga vägen hem. En fantastisk runda som väcker idéer om nya äventyr.

Skåneleden

Med den nya tågstationen kommer jag att kunna springa TILL Lomma för en cappuccino och ta tåget hem. Jag kommer enkelt att kunna springa mellan Malmö och Lomma. Eller en omväg via Lund till havet. Jag kommer kunna springa och bada på sommaren. Springa och äta glass.

Att kombinera tåg och löpning är ett typiskt kul sätt att springa. För att se något annat än det vanliga. För att hitta motivationen till långpassen.

Springa är nästan gratis. Men ibland får man betala 51 kronor för upplevelsen. Och det var det värt!

Vad gör du för att pimpa dina långpass?

2+
Aktuellt

Skåneleden. Premiär på SL6

Vi har testat delar av SL 1, 2 och 5. Idag var det premiär för hyfsat nya SL6 och en runda runt Åhus.

skåneleden åhus

Etapp: 19 – Rundslingan Täppet-Horna Fure-Sånnarna-Åhus
Hur: Bil till Åhus och parkering vid Åhus Camping.
Svårighetsgrad: platt och lätt.

Rundslingan mäter 18 kilometer och hade varit som upplagd för löpning. Men Fredrik har ont i vaden så vi vandrar. Precis som han vandrat med mig under hela mitt skadeår 2020.

Med start i Äspet tar vi vänstervarv på rundslingan. Börjar i tallskog, fortsätter över hagar och genom villakvarter för att sedan avsluta på beachen.

Första delen är förvisso fin men inget WOW. Det är skog, och en skog som för dagen är alldeles beige. Allt är beige. Himlen, marken, träden. Men marken är mjuk och stigen lättpromenerad. Det rycker lite i löparbenen minsann. Inte ens jag hade stukat fötterna här!

De öppna hagarna imponerar inte heller särskilt mycket i sin beige ton. Det blir faktiskt nästan bäst när vi kommer in till civilisationen. När vi får kika in i folks fönster, kolla in snajsiga hus och upptäcka Åhus supermysiga centrum. Med de gamla husen och de mysiga gränderna. Att gå längs Helgeå är också superfint om än ett område under lite ombyggnad just nu. Kan tänka mig glasslivet här om ett par månader. Som pricken över i:et på vilken vandring som helst.

Vi kommer ner på Åhus-beach-beachen. Där den årliga beachhandbollsturneringen hålls varje år. Där vi och alla handbollsföräldrar har trängts i många somrar, delat kvadratmeter med fler människor än man ens kan föreställa sig nuförtiden. Det brukar vara FULLT. Idag är stranden vår. En grym känsla.

Passerar en höghöjdsbana som får det att kittla lite i magen men som ändå lockar lite. Som tur är, är den stängd. Jag hade ändå inte vågat…

En bra dagsetapp som rekommenderas. Både för löpning och vandring. Väntar man några månader kan man krydda upplevelsen med bad!

 

7+
Aktuellt

Lägga till i stället för att ta bort…

Alltså det där med att lägga till istället för att ta bort…. det bli ju fasen stressigt!

Skåneleden

Inför nyår fick vi lära oss att man skulle lägga till bra saker istället för att syssla med förbud. Om man nu skulle ha löften och nya vanor.  Om man är riktigt trendig har man istället ett flashigt ledord i livet. Jag struntade i ledorden men la till ett helt gäng med grejer. Förutom den vanliga träningen är det tänkt att jag ska hinna med 60 minuters uteluft och ett avsnitt av en 30-dagars yogautmaning.

Det var på gränsen redan där. Sen fastnade hela familjen av en händelse för Sudoku. Så en daglig Sudokutävling pressas också in, när man egentligen borde sova. Den tar typ en timme. För när agnar ska skiljas från vete kan man inte köra de lätta…

De dagar jag springer får jag uteluften på köpet och sparar 60 minuter. Övriga dagar är det lite stressigt…

Speciellt som jag måste googla på kattungar och sommarstugor också. När ska jag liksom hinna vila?

 

9+
Aktuellt

Alla i vägen…

Jag är ute på den vackraste tiden. När solen är på väg ner och allt är magiskt. Tänker att jag ska föreviga det hela och lysa upp Instagram med min eftermiddagssol. Men alla är i vägen.

Försök 1.
En grusväg på en åker. Låg sol och gyllene ljus. Jag börjar filma för att kunna klippa ut en bild perfekt i steget. Passerar kameran i ett väl valt hörn så att hela den evighetsraka vägen mot solen syns. Men var kom tanten ifrån? Hon som stör hela bilden! Har någon släppt henne där?  Orkar inte vänta medan hon passerar utan tänker att det kommer fler tillfällen. Jag ska ju passera ån. Kävlinges finaste plejs.

Försök 2.
Kävlingeån. Vattnet står så högt att det nästan rinner över på bron jag springer på. Det hade varit en grym bild. Men det är en kille på väg mot mig och jag vill liksom inte stå där och fåna mig framför kameran när han går förbi. Låtsas sms:a och tänker att han snart har passerat. Men han är pratsugen…
Vi pratar om översvämningar och vattenstånd och när vi pratat klart börjar han fota utsikten. Har inte tålamod att vänta utan fortsätter lite till.

Försök 3.
Lite längre fram finns en brygga ut över ån. Jag ställer upp telefonen och trycker igång självutlösaren. Hinner precis in i bild när jag ser en annan löpare med en annan telefon som försöker ta bild med typ samma motiv. Bli störd i min koncentration och ser konstig ut. Sen utspelar sig världens fånigaste scen. Två löpare som försöker ta bilder på sig själva, som flyttar runt och försöker parera varandra och inte komma på bild i fel kamera. Jag ger upp, känner mig inte avslappnad. Det sista jag ser när jag springer vidare är en fejk-stretch i solnedgången.

Försök 4.
Jag är nästan hemma. På världens fulaste väg. Men solen alltså, den är magisk. Och inte en enda människa finns inom synhåll. Riggar kameran och knäpper. DÄR satt den.

Så nu vet ni att det var fint när jag sprang.

Det som inte framgår av bilden är hur trött jag blir i vaderna nuförtiden. Köttfärs redan efter 11 kilometer. Man borde inte ha ofrivilliga löpuppehåll på 8 månader. Så himla onödigt.

Men skam den som ger sig. Snart studsar jag också fram…

21+