Vi har tillbringat helgen i sportstugan. Löpning i ett kuperat winter wonderland – men även i Icebugs. En ödesdiger kombination.

Mina Icebugs har ett makalöst grepp men känns i övrigt som ett par lastpråmar från andra världskriget.  De är stumma och oföljsamma, och vaderna tröttnar nästan direkt.

Det sliter och drar i vaderna och stegen blir stumma och utan spänst. Och tröttheten sitter kvar efteråt. Det är något där bak som skriker HEJ i varje trappsteg ner.

Efter fredagens och lördagens pass är det därför läge att kasta in en vilodag idag. Äta lussebullar och låta vaderna hämta sig.

Jag älskar vilodagar när kroppen ber om det. Som idag. Då njuter jag fullt. I övrigt gillar jag inte alls vilodagar! Det är ju så roligt att träna! Är du bra på att vila?

Det nöjde sig inte med frost och bitande kyla. Det skulle visst till lite snö också….

Snö är fint när den är vit och extra fin om det är julafton. Den kan vara kul att springa på om den är hårt packad och inte hal. I alla fall en gång eller två.

Men nu saknar jag barmark under löpardojorna. För att alla pass blir dubbelt så jobbiga i Icebugs. Och för att det är ett helt äventyr att komma ut när man har Icebugsen på, behöver gå på toa, inte hittar mobilen och helst inte vill förstöra parketten…

Dessutom ser man så många vargspår i snön. Även om det mest troligt är en hund…

Gillar du snö?

Jag är en typisk sommarmänniska, men när det ändå inte är sommar kan det lika bra vara som det är nu. Minus sju grader. Stjärnklart. Bitande kallt, men på ett friskt sätt. Jag blir kall men fryser inte ihjäl som jag gör i vind och skånsk fukt. Lite juleljus på det och morgonlöpningen är fulländad. Så här…

Efter en sån morgon är energin på topp vill jag lova. Utan att låta som en morgonpigg hurtbulle….

Det är dags att börja filura över vilken julkalender man ska ge sig på. Förutom chokladkalendern då som är helt obligatorisk…

Förra året snickrade jag och dottern ihop en egen. Hon gav riktlinjerna och jag gjorde beräkningarna. Eftersom hon vill hon ville ha max 150 km och inte tyckte det var värt att byta om för mindre än 5 km, blev det inte så stor variation mellan dagarna. Typ 5 km nästan jämt…  Men tanken var ju rolig.

Favoriten of all times är fortfarande Sara Rönnes jävligt jobbiga julkalender, där datumet fick sätta antalet. Av vilken övning fick man välja själv. Försökte mig på EN chin på julkalenderns första dag men misslyckades och fick springa ETT dussin kilometer istället.

Ett annat vanligt alternativ är att springa dagens datum. Men jag tänker att det blir stressigt där mot slutet och att familjen kanske protesterar när jag struntar i uppesittarkvällen och ger mig ut på 23 kilometer löpning mitt i kvällsmyset. Och vända på steken är ju inte heller kul. EN enda stackars kilometer på julafton kommer ju förstöra julfeelingen big time.

Vad säger ni hörrni? Har ni någon kul kalender att dela med er av?