Jag kan ha fått världens klurigaste födelsedagspresent. Efter en stunds klipp- och klistrande fick jag alla symboler i rätt ordning på tidsaxeln. Och med lite googlande fick jag ihop en logisk helhet. Hade du också klarat biffen?
0
2020 är ett konstigt år. Vi springer inte lopp, åker inte på träningsresor och fyller år i form av löpminuter istället för kilometer…
Det där med minuterna har inget med Corona att göra. Det är mer en konsekvens av en otroligt seg fotstukning i mitten av sommaren. Men ändå. 2020 är året då allt är bakåfram.
Dottern vill inte sjunga för mig klockan 06:00 på hennes lediga dag så jag offrar mig och springer mina 47 minuter medan hon sover. Jag har med mig Fredrik som sällskap även om han helst inte springer så dags. Han stämmer inte upp i min födelsedagssång för mig själv och muttrar något om att han önskar jag vore 23…
Anyway. Tillbaka hemma byter jag om till sovmunderingen och kryper ner i sängen igen. Låtsas sova en stund medan Fredrik väcker dottern. Längtar efter paket.
Ett av paketen kan bli min bästa vän för att kunna fylla kilometer nästa år: en massage-pickadolla.
Men tydligen har jag inte fått det bästa paketet än. Det kommer ikväll. Och med tanke på att jag brukar bli tvångsanmäld till allehanda läskigheter som Urvik Ultra, Tjörnarparen och Idre Fjällmarathon, känns det ganska bekvämt att de flesta lopp inte finns….
10+
INLÄGGET ÄR SKRIVET I SAMARBETE MED BIKESTER.
Den 21 mars plockade jag fram cykeln ur sitt vinter-ide. Sen dess har vi hängt en hel del, och jag har älskat våra rundor tillsammans. Förra året hamnade cykeln på vinterförvaring redan den 22 september, och jag får lite panik vid tanken. Det är snart november och jag vill kunna cykla många rundor till. Därför har jag sett över vintergarderoben och checkat av vilken utrustning jag behöver för att kunna cykla så länge som möjligt.
Klädmässigt har jag det mesta för kallare dagar. Jag kör med underställ i olika tjocklek, samt vindjacka. Benvärmare så längre vädret tillåter och därefter vintertights. Vintertightsen från 1998 förtjänade dock att bytas ut så jag klickade hem ett par fodrade långbyxor. Som kommer att bli supernajs när temperaturen kryper ner och benvärmare inte längre är tillräckligt. Valde ett par långa byxor utan blöja att ha ovanpå mina vanliga cykelbyxor. För att slippa tvätta dem så ofta!
Jag tänker att det viktigaste är att inte frysa ihjäl och inte bli överkörd. Därför vill jag ha varma kläder och kläder som syns, speciellt nu när ljuset blir lite dunkelt. Jag satsar på skoöverdrag och cykeljacka i knallgult med reflexer.
Jag kommer också behöva shoppa loss på ett par vintercykelskor och ett par genomskinliga cykelglasögon. För det är ju lite småviktigt att se något själv också…
Har snurrat några vändor på Bikester och insett att det är mycket att välja på. Ett i-landsproblem för en med beslutsångest men det ska nog lösa sig. För den som hellre shoppar löparkläder har jag ett insidertips. Gå in under kategorin TRIATHLON så finns det löparkläder där. Det tog mig en stund att fatta….
Vad behöver du för att kunna träna som du vill i vinter?
3+
Skåneleden består av en blandning av etapper. En del är tråkiga och känns mer som ett måste i projektet HELA SKÅNELEDEN. Andra sträckor kan man gå hur många gånger som helst. Sträckan mellan Röstånga och Skäralid är en sån.
Etapp: 5 Jällabjär (från Röstånga)-Skäralid, t/r.
Hur: Parkerar bilen i Röstånga och tar en tur & retur vandring till Skäralid. Fram och tillbaka 14 km.
Svårighetsgrad: kuperat, stundtals superkuperat! Underlaget lite stenigt för den som har stukade fötter…
Jag har sprungit sträckan massor av gånger men det gills inte i vårt nuvarande projekt. För att räknas måste vi ha gjort etappen tillsammans och efter det att vi bestämde oss för att ta oss an hela leden. Men det gör inget att jag får uppleva stigen igen. Den är galet vacker. Och ser helt annorlunda ut i oktober än i maj. Den är liksom målad i en helt annan färgskala.
Från parkeringen i Röstånga går det rakt uppför. Liksom för att kicka igång kroppen och för att göra en medveten om att det här kommer inte bli någon slö söndagspromenad. Här kommer det bli andhämtning och mjölksyra, även för den som går. Och snäppet ännu mer för den som väljer att springa. Förstås.
Leden går förbi Odensjön men det är ett brant stup emellan som hindrar ett spontandopp. I oktober hade det kanske inte hänt ändå…
Men utsikten ner mot det blå vattnet är magiskt, speciellt som sjön så här års är omringade av de mest gyllene färger. Försöker ta lite bilder men ingen mobilbild kan ge verkligheten rättvisa. Allt glimmar. Även en gråmulen dag som denna.
I Skäralid ska hela Skånes samlade korvgrillare visa sig befinna sig men på vägen dit är vi nästan ensamma. Vi stannar för lunchpaus med utsikt över ravinen nedanför, bara någon knapp kilometer innan korvpartyt, för att liksom få äta i lugn och ro. Ett klokt val.
Till grilloset kommer vi lite senare. Efter att nästan ha stått på öronen i jordens brantaste nerförsbacke. Att gå nerför är verkligen klurigt ibland. Speciellt för den som är lite extra osäker på sina fotleder…
Vi roar oss med att studera en svan på besök på en picknickfilt. Familjen med filten konstaterar förbryllat att svanar nog inte gillar sallad men hittar en brödbit att bjuda den på. Här vid Skärlidsdammen är det fantastiskt vackert och jag förstår verkligen att så många tar sig hit för en picknick. Vill man vara i fred finns dock många andra smultronställen. Lite mindre tillgängliga men också lite mindre korvos.
Vi vänder tillbaka samma väg. Nu går det rakt upp. Min fotled har inte fått tillbaka rörligheten efter stukningen och jag får gå på alla möjliga och omöjliga vis för att ta mig upp. Det är JÄTTEBRANT och jättejobbigt. De löpare som passerar andas tungt och är genomblöta av svett. De springer inte heller. För det funkar liksom inte.
Med andan i halsen stannar vi till. Tar en extra kik på utsikten innan vi går tillbaka till bilen.
14 utmanande men fantastiskt vackra kilometer! Rekommenderas varmt!
14+
