Aktuellt

Copy paste

Egentligen hade jag kunnat köra en copy paste från förra årets tröskelpassinlägg. För det var typ likadant. Men det fanns ändå skillnader….

Den största skillnaden var att jag hade ett rosa linne istället för ett orange. Och att jag lyckades pressa tiden på sista kilometerns ”fria fart” med 10 sekunder. Trots att ledaren valde bort rakt-fram-på-asfalt mot gräsmatta, grusgång, och trottoarkanter i 2024 års version!

Det är lite soldis och precis lagom väder för ett långpass. Jag har sett på bilderna från förra året att jag inte hade vätskeväst och kör likadant i år. Det ska finnas vätska efter 12 kilometer och jag är en kamel, så det ska inte vara något problem. Efter 3 kilometer stannar vi för lite rörlighetsövningar. Jag prioreterar i vanlig ordning ett besök i buskarna. Hinner snurra på några anklar innan vi sätter igång med själva passet. Det som ska avverkas är:

3 km i 4:58-fart (marafart för den som springer maran på 3:30)
2,2 km i 4:50-fart
2,6 km i 4:58-fart (8 sekunder snällare/km än förra året)
1,8 km i 4:50-fart
2 km i 4:50-fart
1 km i 4:43-fart
1 km i fri fart – riktmärke 4:32

Första trean känns lätt och så fortsätter det. Kroppen är verkligen med på noterna idag. Nästan så jag blir lite ledsen i ögat att andra intervallen gjorts lättare i år. Jag hade klarat den gamla varianten med 4:50-fart även på den. Men skitsamma, det är förmodligen just denna ändring som gör att det finns mer krut kvar till sista kilomtern i fri fart.

Den sista kilometern har varit en ångest sedan 2019 då jag tog tokslut och fick släpa mig fram till hotellet. Sedan dess tar jag en gel vid västskestoppet. Det är så mycket roligare att känna sig stark än att känna sig som en trasa. Det funkade förra året och jag hoppas det ska funka även nu.

Näst sista intervallen går i 4:41 trots att vi nu är inne i skogen med allt skrot som finns där. Kottar, stenar, rötter och mjuk sand. Jag får kämpa lite men det funkar. Nu är det bara den där hemska spurten kvar. Och 4:32-låter jättefort på kilometer 19. Men jag bara kör, det får bli som det blir. Kollar inte klockan en enda gång.

Följer ledaren som väljer en alternativ väg. På kullerstenar, gräs, grus och allehanda elände. Trots det kapar jag tiden från förra året med 10 sekunder och tvärstannar framför hotellet efter 4 minuter och 15 sekunder.

Nöjd som attan hoppas jag att jag ska få fira med bad, men i min grupp sprang visst bara badkrukor! Försöker övertyga gänget, men ingen är på det humöret. Väntar in gruppen efter, väntar in att de ska hämta andan och efter en bra stund är det äntligen dags. Badet, belöningen och den iskalla avslutningen.

Avslutningen på löpningen that is. Efter lunch skulle vi visst köra ett cirkelpass i buren och gå på yoga också. Dör en smula av uppvärmningen, i form av löpning i sand, men sen är kroppen good to go. Jägarvila med solen i ansiktet alltså. Kunde suttit kvar hela dan!

 

 

Nu tutar vi vidare mot tisdag med morgonjogg i soluppgång. Och jag har världens bästa anledning att slippa banintervallerna på eftermiddagen sen. För på onsdag väntar 38 kilometer långpass!  Och jag har hört att det ska vara kuperat…

Aktuellt

Shortslivet

Ni som vet ni vet. Känslan att springa i shorts. I en pinjeskog eller på en sandstrand gör inte saken sämre. Jag är i Portugal och lever shortsliv!

Sedan vi landade igår har vi hunnit shake out run, Soma Move, morgonjogg, Tabata och Zumba. Den tänkta yogan missade jag på grund av försenat naprapatbesök, men det kommer fler chanser!

Det här var det sedvanliga uppvärmningen. I morgon smäller det till med tröskelpasset som är mitt absoluta favoritpass. Jag har tänkt på allt utom Resorb och hoppas det ska gå vägen ändå.

Men först middag och mingel i baren. Det är allt lite stressigt…

Aktuellt

På väg

Vad som kunde blivit en fredag kväll i soffan förvandlades till en helkväll på flygplan. Fast åt fel håll…

För att komma till Portugal var jag tvungen att ta mig till Stockholm. Och sova på hotell innan avresa mot Portugal. Krångligt men så fick det bli.

Så nu sitter jag på Sturup och väntar på avfärd. I min ensamhet och helt utan fredagsmys. Men den som väntar på något gott…

Hur mycket av rätt saker jag lyckats packa ner är dock oklart. Har aldrig bokat en resa med kortare varsel, och även om jag hunnit köpa både löparskor och duschcreme i minimal förpackning så har jag inte riktigt hunnit tänka igenom vad som ska med!

Men det märker vi vad det lider. Skor i handbagaget och löparklocka på armen. Borde vara lugnt…

Aktuellt

Kaos i hallen

Tar med dottern till Löplabbet för att vi båda behöver skor. Tomt i butiken så vi föräras varsin personal shopper.

På varsitt håll blir vi analyserade i stående och springande. Provar olika skor och får resultatet av löpanalysen i siffror. Betyg på energiåtergivning och annat smått och gått. Jag provar nya versionen av mina New Balance Rebel men den rymdfarkostliknande skapelsen passar mig inte alls. Istället blir det Puma Devitate Nitro 2 som går vinnande ur löpskostriden idag. Svarta. Diskreta. Jag som ALDRIG haft skor i neutral kulör. Hur konstigt!

Går över till dottern för att se vilka skor hon bestämt sig för. De ser misstänkt precis exakt likadana ut. Fast en storlek större.

Det kommer bli kaos i hallen. Jag kommer springa i för stora skor eller med två medhögerfötter.

Personalen tipsar om att det finns en likadan sko där puman är grön istället för guld. Så vi kan skilja dem åt. Men alltså, vi vill ha guld och glitter båda två. Då får vi leva med lite misstag i hallen ibland.