Hejdå nageln!

Jag fick en blånagel på Köpenhamn marathon 2017. Idag lämnade den jordelivet…

Alltså sånt här pratar man  inte om på jobbet, så jag får ta det med er i stället…

Blånaglar alltså. Min nagel har gått igenom alla stadier i nagel-livet. Från fin, till blå, till knölig, till halv-lös, till ihoplimmad med nagellack. Men efter nästan tre år tog äventyret slut. Nageln lossnade. Det är typ det mest spännande som hänt i mitt liv idag.

Vad hände i ditt?

När man vill springa hela tiden…

Frukost är alltid gott men liksom snäppet ÄNNU godare när man sprungit en runda. Därför sprang jag.

Klockan sju när det är som mörkast ger vi oss ut. Springer i mörker och genom en tveksam soluppgång där det svarta liksom bara övergår i vagt blått utan att passera rosa.

Njuter av en extra god gröt innan det är dags att avsluta träningshelgen och åka hem. Packa ner sju ton svettiga kläder, och skor som luktar träsk.

Medan vi sitter i bilen orkar sig solen upp ordentligt och någon tänder lampan. Det är vår i luften och hela världen lägger upp soliga löparbilder. Den som redan förbrukat sin runda i mörkret ångrar sig nästan lite. Även om gröten var ljuvlig efteråt. Vissa dagar vill man bara springa hela dagen….

37 km och årets första semla!

När man samlar 12 löpare under samma tak finns en risk att det blir mycket löpning…

Vaknar 06.20 och ska bara gå på toa. Möter två löpare på väg ut och blir lite sugen. Börjar fundera på en ensamrunda men lägger ner projektet då jag aldrig skulle hitta hem.

På vägen tillbaka till sängen möter jag nästa löpare.  Sittandes i soffan med en kopp kaffe. Ingen är svårövertalad och snart står vi ombytta för dagens första pass. Ytterligare en löpare ansluter, som inte heller kan motstå frestelsen…

 

Tillbaka för frukost innan det är dags för dagens långpass. Vi springer rakt uppför, rakt nerför och rakt genom bäckar. Hela tiden med vetskapen om att 12 semlor är beställda på det lokala konditoriet. Årspremiären är nära.

Några timmar senare, under själva semmelritualen, börjar någon fundera på löpning. Ingen kan liksom stå emot när förslaget om en eftermiddagsrunda kommer upp.  Plötsligt står vi där på trappen med löpmunderingen på.  Vi som skulle hänga i soffan…

Tre pass. 37 km, 600 höjdmeter och årspremiär på semla. En typiskt bra lördag!

Rosa!

Morgonen var magisk. Och jag sprang inte…Soluppgång

Kan inte låta bli att undra varför det är grått när jag springer och rosa när jag låter bli? Varför det är sol på vardagarna och regnar på helgen. Så onödigt liksom…

Anyway. Nu blir det löpläger. Och faktiskt ser det lite soligt ut!

Det lutar åt kort ikväll. Långt och semla i morgon. Och lagom på söndag. Vad tror ni om det?