Aktuellt

Onsdag hela veckan

Ni som läser lite regelbundet här inne börjar nog urskilja ett mönster. Varje onsdag är det high-on-life-inlägg från löpgruppen. Till helgen blir det ett präktigt vandringsinlägg. Dessutom något skvaller om dotterns förehavanden och ett styrkepass på altanen. Och nu är det onsdag…

runacademy

Jag har alltså sprungit igen. På fjärde gången börjar man nu känna igen folket och lite trevande prata med varandra. Det är mysigt det här. Och jobbigt. Någon konstaterade att vi emellan tröskelintervallen och batteriet av tjugosekundrare flåsade högljutt och log på samma gång. För så är det. Härligt att bli trött.

Nästa vecka blir det backintervaller. Utan efterföljande runners high. För jag ska inte dit. Jag ska hämta katt. Men det blir man nog också fånigt glad av.

13+
Aktuellt

Onödigt…

Kliver upp 06:15 för att hinna med en morgonpromenad innan jobbet. Ni vet, samlar steg...

När jag har gått i ca 40 minuter får jag för mig att stanna och fota ett par särskilt fula fönsterrutor. För att driva lite med arkitekten som ritar vårt fritidshus. När jag tar upp telefonen säger den typ ”Välkommen till din iphone” eller något liknande fånigt. Den har uppdaterat sig. Stängt ner, startat om och glömt att räkna steg! Jag har på 40 minuter fått 1800 steg.

En typiskt onödig promenad. Som gjorde att jag fick springa snabba fötter den sista kilometern hem för att casha in lite fler steg och liksom återbörda förlusten. Kan hända att en eller annan tittade lite konstigt på mig.

Jag tittade mest avundsjukt på en hund med väldigt korta ben. Tänk hur många steg den får på en meter….

Alltså stegtävling. Vad gör den med mig?

13+
Skåneleden 2020

Skåneleden SL1 Vittsjö-Osby

Vi har knatat skåneled i helgen. Avverkat sträckan Vittsjö-Osby och därmed samlat samlat drygt 80 mil av ledens 130-nånting.

Skåneleden

Etapp: 9 (Vittsjö-Verum) och 8 (Verum-Osby)
Hur: Bil till Osby. Tåg via Hässleholm till Vittsjö.
Svårighetsgrad: medel-lätt. Grusvägar, skogsstigar, sköna små stigar och en längre asfaltraka in mot Osby.

Skåneleden

Klockan ringer 04:30. Det är vad som krävs för att vi ska hinna med den ganska långa resan, den 34 kilometer långa vandringen OCH ta oss tillbaka hem till en sen trerättersmiddag som dottern lovat fixa. På grund av ruskigt söndagsväder väljer vi att inte övernatta denna gång utan vandrar klart allt under lördagen. Ett klokt beslut ska det visa sig…

Efter 90 minuters bilåkning parkerar vi i Osby och tar tåget till Hässleholm. Där hinner vi in på Espresso house och fyller på med cappuccino och lite medhavd nödproviant till turen. På 34 kilometer hinner man ju fika en del!

Från Hässleholm har vi ytterligare 20 minuter tåg till Vittsjö där vår vandring börjar.

Skåneleden

Vi kommer relativt snabbt bort från bebyggelsen och cruisar runt i skogen med sjöutsikten vid vår sida. Sjön är en välkommen variation från tidigare rundor som varit väldigt mycket just skog, och vi njuter allt det blåa. Det är varmt och kallt på samma gång. Temperaturen är blygsam men solen värmer. När den är framme….  Den roar sig dock med att leka gubben i lådan med oss och vi får kontra med att plocka av och på kläder. Hela tiden. Vantar, mössa och jacka åker skytteltrafik ner och upp ur väskan. Och lagom till alla fikastunder håller den sig såklart borta.

Vi passerar Verum och undrar om det har något med Verum Hälsofil att göra. Spanar efter mejerier och blir tvungna att googla. Men Hälsofil göre sig inte besvär här. Den var visst mycket mer norrländsk än så. Kul ändå att passera ett väldigt litet samhälle med nerlagda Sparbankenkontor med gamla nostalgiframkallande loggor på dörrarna.

Men rundan bjuder inte bara på sparbanken-ekar. Vi träffar också Svend och möter Jesus i en sten som blixten klyvt på mitten.

 

Vi går två timmar i stöten. Efter första två timmarna äter vi en medhavd äggmacka, och efter ytterligare två timmar blir det frystorkat och en kopp kaffe som slår vilket espresso house som helst. Att ha en medhavd barista på vandringsturen rekommenderas varmt….

Skåneleden

Efter nästa tvåtimmarspromenad är vi fortfarande mätta och väljer att släppa ner ryggan och snurra lite på armarna. Börjar kännas lite i axlarna nu.

Vi passerar ett gammalt vattenkraftverk som är utmärkt på kartan. Det är dock väldigt förfallet. Men kul ändå.

Skåneleden

Märkningen på leden är 99% perfekt. Utom ett avsnitt på 1,5 kilometer där färgen tog slut, målaren dog eller stolpspikaren flydde landet.  Från att ha varit typ tre märkningar var hundrade meter har vi nu tre märkningar på 1,5 kilometer. Vi tvivlar på oss själva, tror vi gått vilse, går tillbaka, hittar inget, vänder igen, valsar omkring och tillförskansar oss 1500 bonus-steg. Ska du vandra här, så lita på att du är rätt. Det blir bättre snart…

Skåneleden

Efter 7 timmars vandring har vi avverkat alla samtalsämnen som finns. Sett alla världens löv och barr. Att komma ut i Osbys industriområdet blir värsta grejen. Vi läser skyltar och tycker det är superspännande att se vilka företag som råkar finnas här. Kan hända är vi lite slut i huvudet nu men vi har roligt. Förundras över företagsnamnet LEKOLAR och ägnar minst 5 minuter åt att filosofera över hur det uttalas.

Klockan närmar sig 18 och nu börjar Osbys motorburna ungdom köra i området. Det smattrar i avgasrören när EPA-traktorerna börnar förbi. En cool kille i en glänsande blå raggarbil höjer armen och hälsar på Fredrik som glatt hejar tillbaka.

Skåneleden

Det är nästan trist att vi är framme. Att behöva lämna världsmetropolen Osby just när lördagsunderhållningen ska starta. Eller så är det skönt. Jag känner mig bekvämare inne bland rötterna än ute bland börnande bilar.

Och vi har ju en trerätters väntande därhemma.

 

16+
Aktuellt

Väder

Vädret idag alltså. 2 grader, blåsigt och snöblandad regn. Som att åka i en tidskapsel rakt tillbaka till Stockholm marathon 2012. Eller Österlen Spring Trail 2017. Den som var där vet. Ni andra kan googla. Eller läsa vidare.

Stockholm marathon går i juni. Det är per definition en sommarmånad. Jag hade dagarna innan loppet få ge klädtips i självaste Kvällsposten och slog till med kjol och tunn långärmad. Ett råd jag hoppas ingen följde. Den hade förmodligen frusit ihjäl. I juni har man inte en tanke på vintertights. Det hade jag inte heller. Jag sträckte mig till långa tights, underställströja, väst och tunna vantar. Det räckte inte. Jag frös så läpparna var blå. Jag frös så jag hotade lämna Fredrik för att han sprang för sakta. Jag frös som jag ALDRIG trodde jag någonsin skulle få uppleva igen. Men jag hade fel…

ÖST går i april. Det är per definition en vårmånad. Att det finns något som faktiskt heter aprilväder är lätt att glömma när knopparna börjar slå ut och blommor färgar marken lila, gul och vit. Jag hade glömt aprilvädret. Jag frös så mycket att jag inte kunde äta under loppets sista 25 kilometer. Jag kunde liksom inte använda mina händer. Jag frös så jag tog skydd på ett utedass och stannade där i 15 minuter utan att ens vara toanödig. Jag frös så att jag inte kunde starta värmen i bilen efteråt och bara satt och grät i väntan på Fredrik.

När jag vaknar idag är vädret bekymrande likt vädret vid loppen ovan. Men vis av erfarenhet vet jag nu att det finns aprilväder och att sommar inte alls har något med tjockleken på tightsen att göra. Jag tar på mig mina tjockaste tights och den REGNTÄTA löparjacka jag införskaffade mig strax innan ÖST 2017 men aldrig använde.

Jag fryser inte. Snöflingorna är härliga. Regnet är coolt. Leran är slafsig men ganska kul.

Det kan vara ett slitet uttryck men alltså det där med väder och dåliga kläder stämmer ju. Idag var jag preppad och fick en skön stund i misären. Fredrik och dottern var inte lika fulla av visdom. De fryser fortfarande…

Men ändå. Nu hade det varit skönt med vår, tycker ni inte?

12+