Vinn en plats!

2014-08-04 06.55.03

På tisdag drar jag igång nästa omgång av min löpteknikkurs i Furulund. Är du sugen på att vara med har du nu chansen att vinna en plats på kursen. Gå in på min facebooksida, gilla den och dela inlägget där jag tävlar ut platsen. Släng också in en kommentar om varför just du vill vinna! Den lyckliga vinnaren dras på söndag!

Klickfinger

Mitt klickfinger vaknade på rätt sida idag. Medan resten av handen fixat med spinningmusik har klickfingret roat sig med följande:

1) Klickat hem en anmälan till Midnattsloppet i Malmö på lördag
2) Klickat in en bokning av Training Camp Portugal i mars
3) Nästan klickat in och anmält mig till Lidingö Ultra i maj. Fick lite kalla fötter men klickfingret brottar nog ner de kalla fötterna och slår till.

Sedan tidigare har klickfingret beställt två roliga böcker som plötsligt fanns i brevlådan idag:

2014-09-01 14.26.12

Där i lådan trängdes böckerna med en Tomtom Multisport som jag ska få äran att testa. Förvisso utan klickfingrets inblandning, men väldans spännande ändå.

Klickfingret är annars ett bra finger. Det fixar mycket kul. Även om det slarvar ibland och missar anmälan till Kullamannen. Därför får jag inte springa där nästa år heller. Men klickfingret hittar nog på något annat trevligt till mig, som kompensation. Jag litar på mitt klickfinger.

Att inte vika ner sig

Jag hade långpass på agendan i morse. När jag slår upp ögonen kl 06.30 ÖSER regnet ner. Det tar emot lite men jag är fast besluten att gå ut. Innan jag hinner få på mig kläderna börjar det åska, och där går liksom min gräns. Jag vill inte vara ute när det åskar. Förvisso är den en bit bort men på ett långpass kan ju det mesta hända. Åskan och blixten hinner ju både komma ifatt mig, slå ner i mig och passera…

Men jag viker inte ner mig. Inte för något så simpelt som dåligt väder. Bestämmer mig för att ta bilen till vår lilla skogsslinga. Den är dryga kilometern lång. Jag laddar. För 27 varv!

På så vis kan jag bryta om åskan kommer närmare. Krypa in i bilen och pausa lite. Och fortsätta när den dragit förbi. Jag är safe men behöver inte ställa in.

Tänker att om jag inte tittar så noga när jag springer så kommer jag inte tröttna på omgivningen. Sätter in suddfokus på ögonen och kliver in i min egen värld. Efter 200 meter möts jag av vattenpölen ALLAN. Den är omöjlig att passera torrskodd och ett par minuter in i passet är jag dyngsur om fötterna. Inte lönt att hoppas på att torka, jag ska ju passera den 26 gånger till…

Efter tre varv lättar det på himlen och det börjar se hoppfullt ut. Chansar och ger mig iväg på en liten runda utanför slingan. Ju längre jag springer desto ljusare blir det och plötsligt befinner jag mig i Lund. Tittar höger men ångrar mig. Ser moln så svarta att jag blir rädd. Ångrar min utflykt och börjar planera överlevnadsstrategier. In case of åskoväder.

Har olika tillflyktsmål längs vägen. Där jag kan gömma mig om det skulle behövas. Tunneln under 108:an, busskuren mellan Lund och Fjelie. Kyrkorna i Fjelie och Flädie. Hönshuset i Stävie…

Men det svarta molnet väljer en annan väg (uppenbarligen Malmö…) och jag kan fortsätta hela vägen hem i lugn och ro. Så nöjd med min tjuriga skalle. Som vägrar ställa in. Som hittar lösningar när det verkar kört! Utan den hade jag legat under filten en dag som denna. Och det hade ju varit onödigt, det kom ju ingen blixt!

Centersydruschen – check!

20140830_112454 20140830_163215

Vi rodde loppet i hamn. Det mesta klaffade men såklart finns det detaljer att förbättra till nästa år. Känslan i kroppen så här efteråt är ungefär som efter ett marathon.  Jag går förvisso lite lättare i trappor men känslan av utmattning är ungefär den samma. Sedan sju i morse har vi sprungit som tättingar. Försökt hålla koll på att allt görs i rätt tid och på rätt plats. Hjärnan i fullt arbete. Nästan helt utan paus. Nu väntar ryggläge. Och återhämtning. Om ett år smäller det. IGEN!

image

Tack till vår huvudsponsor Centersyd, vår mediasponsor Lokaltidningen och vår guldsponsor ICA Maxi. Tack även till IF Lödde för grymt funktionärande och alla andra sponsorer för priser och roligheter till vår goodiebag! 

DNF och modet att lyssna på kroppen

OLYMPUS DIGITAL CAMERA 
Glad så länge det varade…

Fredrik har sedan förra lördagen cyklat etapplopp i Alperna. En dröm han haft sedan länge och något han satsat allt på. Många långa timmar på trainer i garaget under vintern. Omvägar till Frankrike och Norge för att smaka på bergen som saknas här hemma. Han har aldrig varit så vältränad och förväntningarna var höga.

Loppet är ett etapplopp över galet många och höga berg. Han har varit så utpumpad emellanåt att man hört gråt på rösten i telefonen. Så utpumpad men ändå så inställd på att fortsätta.

Igår kraschade han. Föll på en sten och slog upp ett djupt jack i kindbenet. Inte värre än att han kunde fortsätta resten av etappen, de återstående 9 milen till mål. I morse vaknade han med hög feber och tvingades till DNS. DNS på etappen och därmed DNF på hela tjottaballongen.

Klockan 06 ringde han för att få råd. Skulle han starta eller låta bli? Lyssna på kroppen eller pannbenet? Fast innerst inne hade han bestämt sig. Jag behövde inte komma med några pekpinnar. Feber är inte att leka med. Och det är inte söndagscykling vi snackar om heller.

DNS blev det och därmed är tävlingen över.  Morgondagens etapp kan han cykla utom tävlan, ifall febern är borta.  Dröm i kras men det är inte det som är viktigt. Det viktiga är allt ALDRIG riskera sin hälsa och träna/tävla med skit i kroppen. Jag är stolt över hans modiga beslut. Och jag vet att han hade fixat hela loppet om det inte vore för en sjukt onödig sten!

All cred till dig, bäste man!

Helsingborg på ingång…

Skärmavbild 2014-08-29 kl. 11.42.52

15 dagar till start. Och jag har inte ens börjat tänka på att förbereda mig. Har ju liksom New York i blickfånget. Helsingborg är ett fartgupp på vägen, men det är klart jag vill göra det med stil. Och utan att skada mig. Läskigt är det i alla fall när startbeviset dyker upp i mailboxen. Det blir lite mer på riktigt då…

15 dagar. Men först har jag ett barnlopp att oroa mig för. I morgon smäller det. Måtte allt klaffa!

Segt!

8 km snabbdistans var det tänkt. Ja det blev det också, även om det är tveksamt om farten kvalar in under benämningen snabb…

2014-08-26 11.19.43Vet inte vad som gick fel. Jag tryckte på vad jag hade, flåsade som en blåsbälg, men kom liksom inte framåt. Först tänkte jag att det berodde på motvinden, men när jag bytt håll och känslan var densamma föll den teorin. Andra teorin var underlaget, ni vet grus… inte alls samma studs som asfalt. När jag sedan kommer ut på en asfaltsträcka i medvind och farten inte ändras en millimeter får jag slut på bortförklaringar.

Det var en SÅN dag bara. När jag trots att jag tog i vad jag kunde inte lyckades hålla snabbare fart på 8 km än vad jag sprang ett helt marathon på för ett par år sedan.

Surt så klart men inget att deppa ihop över. Nya tag en annan dag.

Vanlig mat

När katten är och cyklar i alperna dansar vego-råttan på bordet. Lika mycket för att jag älskar vego som att jag tycker det är svårt att laga kött. Det är ju katten som är kocken här hemma…

Dagens vego blev krämig quinoapasta med sesampanerad avokado. Sån mat jag kunnat offra min överläpp på att det skulle framkalla gnäll och pet i maten, men som jag inte kunde låta bli att testa.

Gissa förvåningen när lillpinglan 10 år (som senaste dagarna varit på kalas och ätit mest hamburgare och tacos) brister ut:

- ÅÅÅ, vad gott med vanlig mat! DET har jag längtat efter…

vegoteketBild lånad från vegoteket.se

 

Vältränad?

Jag tror att jag är vältränad. Springer långt, tycker grodhopp är plättlätt och står i plankan tills klockorna stannar.

Idag blev jag motbevisad. Att packa 202 goodiebags kräver en ryggstyrka jag inte ens är i närheten av. Jag har fått bekanta mig med mina skulderblad på ett helt nytt sätt. Känner känslor som jag aldrig känt. Måhända springer jag långt och mycket. Men vältränad… jo tjena!

image 202 påsar i vardagsrummet till lördagens Centersydrusch. Tror jag ser rött…

Det lär bli träningsvärk i morgon i alla fall. Tur att jag är ett fan av träningsvärk…

Kroatien i höst?

Jag åker som bekant till Kroatien med Crorunning i oktober. Som ledare. Ett äventyr som jag ser grymt mycket framemot! Såklart vill jag att ni också ska följa med. Därför kan jag erbjuda en sistaminuten-rabatt på 750 kr om du anger LAST-MINUTE-PIGGELINA i din bokning.

Ett sätt att förlänga sommaren lite (ni vet den som bara försvann!) och få lite löpmotivation inför en lång och kall vinter. Ett sätt att få uppleva underbar natur, träffa trevliga människor och såklart bli en bättre löpare.

1003562_633845489988935_216681967_n

4

Det blir löpning, individuell coachning, yoga, äventyr och god mat. Du vill inte missa det. Så in och boka dig vettja!