Antioxidantboost

När man är van att köpa dyra torkade bär är det rätt lyxigt att kunna drunkna i färska bär helt kostnadsfritt. I Norrland är det hallon-, blåbär- och svarta-vinbär-overload just nu. Och jag bara njuter. 

2014-07-31 07.43.25

2014-07-31 07.53.09-2Testar skorna på nya underlag. Halkigt halkigt. Jag får nog glida ner för AXA-bergen. Och krypa uppför…

 

Salomon Fellreiser och allmän skopanik

IMG_5310

Jag har skopanik. Nästa lördag springer jag Axa Fjällmarathon och ännu vet jag inte vad jag ska ha på fötterna. Hade liksom tagit för givet att jag skulle ha mina Inov8, men kanske är de för odämpade om det är stenigt underlag? Har ett par Salomon Fellreiser med lite mer dämpning (tror jag, ser i alla fall ut så…), men de har jag bara sprungit i en gång. Nya skor = dålig idé. Därför passade jag på att avverka gårdagens löprunda i just dessa. För att få en chans att känna på dem och se så de inte skaver eller är osköna på något sätt.

Det känns som jag har båtar på fötterna. Efter 44 sekunder förstår jag inte hur jag ska stå ut i tänkta 12 km. Och ännu mindre ett marathon. Skorna känns klumpiga och tunga. Det känns som jag landar på insidorna av fötterna på ett sätt jag aldrig gör annars. Tappar hoppet…

Efter 5-6 km har jag slutat tänka på fötterna och blytyngderna som är fästa på dem. De kanske kan funka ändå… Kommer till ett parti med hårt packad lera/sand. Marken är lite fuktig och jag får en känsla av att springa på en skridskobana. Halkigt. Tänker fjäll, stenar och blöta spänger. Tänker halkrisk. Tillbaka på ruta 1. Vad fasen ska jag springa i?

Någon fjällexpert out there som har något tips?

Skugg-race

Att starta dagen med en löptur längs Umeälven är mumma för själen. Idag stod fartlek på schemat och jag passade på medan det var hyfsat normal temperatur…

10342758_10152347567381748_786733563636914887_n

Fartlek är rätt kul pass när man inte känner för regelrätta intervaller. När man vill göra lite som man vill och låta humöret styra. Ibland väljer jag lyktstolpsmodellen och springer några lyktstolpar fort och några långsamt. Ibland gasar jag när jag möter någon och saktar ner när jag möter nästa (kräver ett lagom flöde av söndagsflanörer för att intervallerna ska bli lagom långa…). Idag blev det skugg-race-modellen. Gasa i skuggiga partier, softa i soliga. Ibland blev det kort och ibland långt. Precis som det ska vara.

Bara som ett tips om du känner att du fastnat i samma-tempo-varje-gång-träsket!

On the minute

Dagens expressträningstips! Bara tio minuter men ack så jobbigt! Så här:

7 tvåhandssvingar med kettlebell
7 armhävningar
7 burpees

Start varje hel minut i tio minuter. Tar du 40 sekunder på dig att genomföra övningarna får du 20 sekunders vila. Ju långsammare du jobbar, ju kortare vila!

Har du ingen kettlebell går det naturligtvis bra med vilken annan övning som helst. Bara fantasin sätter gränser!

Svettigt är det i alla fall! Speciellt när termometern visar +30…

Dagen efter

Dagen efter, och jag mår som jag förtjänar. Som en prinsessa. 32 km terräng biter inte på mig längre. I alla fall inte i lugnt tempo. Benen är pigga, kroppen är pigg. Det känns som vilken dag som helst. Hälsenorna (eller SÄLHENORNA som just mina heter) är mjukare än vanligt och det pirrar lite extra i löpartarmen. Men jag vet att jag ska vila, för det är när allt känns så himla bäst som jag brukar bli skadad. Och det ÄR farligt att skriva sånt här. Att man känner sig odödlig och uthållig. Det är då det kommer. Som ett brev på posten. Ett smärtande knä, en vad eller en sälhena. Därför är jag ödmjuk. Vet att det inte alltid kommer att kännas problemfritt, men njuter så länge det varar.

#PEPPARPEPPARTAITRÄ

Immeln trailrun 2014 -värt pengarna?

Det känns fel att kalla det race report, för vi rejsade liksom inte. Loppet idag var mer av långpasskaraktär, en chans att få ett ordentligt långpass i ny miljö.

Foto 2014-07-26 21 10 32   Foto 2014-07-26 12 26 15

Loppet blev alltså en lugn historia långt i från pulstoppar och obehag. Bara ren och skär löparglädje. Sarah fick ont i knät och vi tvingades att sakta farten och emellanåt promenera, men det spelade liksom ingen roll. Tiden var inte i fokus idag. Vi snackade mest. Drömde om mat och badet i målgång. Förväxlade ordet SNITSEL med ordet SCHNITZEL, vilket blev smått absurt när man började tänka på innebörden av att det hängde schnitzlar i träden. Det är kanske det som kallas hunger-hallucinationer?

Immeln trailrun var ett spartanskt lopp nästan helt utan markservice. Inga bajamajor, inga tidtagningschip, ingen sportdryck eller finishertröjor. Vid 20 km fanns petflaskor med vatten utställda, och vi var vardera tilldelade 1.5 l att fylla vätskeryggsäckarna med. Uppskattat då temperaturen visade närmare trettio grader.

Man kan fundera varför man betalar 300 kr för ett sånt lopp, men det finns någon slags charm i det småskaliga som gör det värt sitt pris. När banan läggs om i sista stund så att funktionärerna inte har en aning om hur långt det blev.  Med kommentaren ”bli inte förvånade om det är 35 km… eller 40…” Lite charmigt frustrerande sådär!

Foto 2014-07-26 21 10 21

Det mysiga i att alla stannar kvar efteråt, hoppar i sjön, och käkar korv i gröngräset. Att folk pratar med varandra. Hallå, en gräsplätt där alla har samma intresse, klart det finns saker att prata om!

Småfnisset när tävlingsledningen meddelar att två  personer sprungit fel och hamnat i Blekinge, och ytterligare två i Småland. Sånt där som är kul när det inte gäller en själv…

Jag betalar gärna 300 kr för sånna här tillställningar.  Jag hade inte kommit runt banan utan att någon hade SCHNITZLAT den till mig. Det känns mycket mindre försvarbart att springa  fem fjuttiga kilometrar i Malmö för samma peng…

Uppladdning modell okonventionell

I morgon ska jag springa 30 km terräng. I 30 grader. En mer normal uppladdning hade kanske varit skuggläge, kolhydrater och resorb. Jag satsade på en dagsutflykt till Kullaberg med gassande sol, misslyckat badförsök och ett kilo räkor…

IMG_9120 
Den minst sagt gigantiska räkbomben gjorde mig så mätt att jag ännu inte orkat med det där extra kolhydratintaget jag tänkt… Idag var det farligt nära att det sprutade räkor ur öronen!

P7250028 Fantastiskt vatten. Dock inte i kroppen utan utanför…

P7250047 Inte ens denna vy kunde fresta löparbenen. Idag ville de faktiskt bara bada. Pga incident och blodutgjutelse hos dottern fick vi dock leka sjukvårdare istället för att bada…

IMG_9100
Vackert som attan!

Sämst uppladdning alltså. Nu kan det bara bli bättre. Utmaningarna i morgon är många och utöver värmen är det nog risken för vilsespring som är den största. 30 km som blir 35 som blir 40. Vågar inte ens tänka tanken…

Ett vildsvin på det och jag gråter.

Garmin – älskad, hatad och oförstådd

Jag fick en ny Garmin efter att den gamla dött krasch-i-asfalt-döden vid min cykelolycka. Modellen är 620 och möjligheterna är många. Jag roar mig med att ta reda på min stegfrekvens, mitt guppande i höjdled och hur lång kontakttid jag har i marken.

Jag får dessutom olika siffror på såväl träningseffekt och återhämtningstid. Och det är såklart roligt, men jag fattar inte. Jag fattar inte varför vissa pass får betyget 5 = överdriven träning, fast det inte ens är jobbiga och varför mina kräk-tvåhundringar bara är 3.8?  Vad baseras det på? Puls, tid? Jag må vara nördig men jag vill veta vad siffran kommer ifrån. Om det finns någon vetenskap bakom eller bara är hokus pokus.

På samma sätt som jag undrar vad beräknad återhämtningstid baseras på? Och vad “Återhämntingskontr BRA” betyder som visas i displayen efter första kilometern på varje pass.

Någon som vet?

Och när vi ändå snackar Garmin. Det må vara sprillans ny men den ger mig milda aggressionsutbrott. Den svävar i fara. Frågan är vad som händer först, att jag spolar ner den i toaletten, att jag äter upp den eller att jag bara kastar den ner för ett stup???

Why? Jo, för att den typ varannan gång vägrar att laddas. För att datorn allt som oftast inte kan hitta den när jag ska överföra till Funbeat. Små irritationsmoment på semestern alltså. Att springa tvåhundringar får ju inte upp pulsen hälften så högt som en strulande Garmin.

En vacker dag ska jag ta av mig klockan och springa på känsla. Men tills dess får den gärna fungera.

I mitt kök

Jessica undrade vad jag har i mitt kök. Svaret är massor. För det mesta. Efter en veckas semestrande och glidande på uteserveringar gapar det förvisso mer tomt än vanligt. Men så här brukar det se ut:

P7230121

I FRYSEN:
Frusna övermogna bananer i bitar. Redo att bli smoothie. (För övrigt världens bästa sätt att inte behöva slänga övermogna bananer)
Hallon, blåbär och mango.
Sojabönor och broccoli.
Lax, torsk, räkor, ekologisk kalv och majskyckling.
Glassbilsglass som barnen köpt men aldrig äter upp… När ska de förstå vitsen med Häagen Dazs???
Kardemummabullar.
Kylklampar.

P7230122

I KYLEN:
Starkmjölk. Som groggvirke till min dagliga eller fleragångeromdagliga cappuccino. Alltid eko.
Fil och naturell yoghurt. Helst eko, men ibland samarbetar inte ICA.
Havremjölk. Till gröten, müslin, smoothiesarna.
Mandelmjölk. Till smoothies.
Keso, kesella, turkisk yoghurt.
Smör, bregott och ost. (Margarin, Becel, Lätta och annat elände göre sig ICKE besvär!)
Ägg
Jordnötssmör, mandelsmör, cashewsmör.
Miljoner burkar med rester.
Två ton grönsaker, rotfrukter och frukt. Man måste pussla en stund för att stänga dörren.

P7230124

I SKÅPEN:
Quinoa, matvete, kamutvete, linser, bönor, kikärter, svart ris, soja-spaghetti.
Olivolja, rapsolja, balsamvinäger.
Havregryn, rågflingor, granola, müsli.
Nötter av ALLA slag, kokosflingor, kokoschips, torkade bär, frön.
Onödigt många sorters salt. Kryddor.
Frökex. Fröknäcke.
Mörk choklad. Och lite mer mörk choklad. Av grymmaste kvalitet.
Bjärechips.
Salta nötter från 8T8. Galet goda.
Gammalt godis från gamla barnkalas. Som ingen ätit upp. Som ingen kommer att äta upp…
Kaffe. Finkaffe till min dagliga cappuccino.
Te. Hundra sorter. Kan inte motstå alla fina burkar i affären…

KOSTTILLSKOTT:
D-vitamin. Står orörd just nu. Men till vintern. I övrigt gapar det tomt.

P7160001

I TRÄDGÅRDSLANDET:
Jordgubbar, hallon, smultron, blåbär.
Krusbär, svarta och röda vinbär.
Tomater.
Mynta, timjan, citronmeliss, rosmarin, basilika.

Typ så ser det ut i mitt kök. Vad har du för godbitar och livsnödvändigheter i ditt?

Killer-trösklar

IMG_5257

Dagens förutsättningar
På schemat: 2 x 3 km tröskelintervaller
Plats: Göteborg
Hungerstatus: proppmätt efter hotellfrukost
Temperatur: bastuvarmt

IMG_5258

Valde bort Skatåsmilen pga kuperingen och trodde i min enfald att rundan runt Delsjöarna skulle vara lite nådigare. Klockan programmerad på ”tröskelfart på platten”. Kan säga att den tjöt rätt vilt när farten liksom bara försvann i uppförsbackarna. Med hotande öronsår försökte jag öka för att få tyst på eländet, men benen blev bara segare och segare. Sista 100 meterna på nedvarvningen (lyfter knappt fötterna) blir jag omsprungen av en spänstig tjej som kör hundrametersintervaller. Hon ser grymt stark ut. Snabb.

När jag träffar Fredrik berättar han ödmjukt att jag såg ut som en sköldpadda bredvid henne. Jag är inte den som är den… men sköldpadda har jag svårt att ta. När han slänger av sig tröjan för det avslutade doppet kontrar jag. Säger att han ser ut som en VITVARA.

Sen känns allt bra igen. Semesterlivet kan fortsätta.

IMG_5264