Formkoll nr 16!

Åren går fort. Det märker jag på hur ofta jag måste släpa fram bröllopsklänningen ur förrådet. För den årliga formkollen…


Och jodå, den gick på i år igen! Däremot vet jag inte om den är helt reglementsenlig i orienteringssammanhang, den är ju inte heltäckande upptill. Kanske kan det kompenseras av att den är galet täckande nertill!?


Jag ska erkänna att både orienteringsskärmen och brudklänningen åkte in i bilen rätt fort. Firade gjorde vi i vanliga hederliga löparkläder. Det blev mycket enklare så… Ett långpass i skogen och en croissant by the sea. Behöver inte vara märkvärdigare än så!

 

Är ni nyfikna på tidigare års resultat kan ni kika in här,  och därefter cruisa runt via länkar till stenåldern. Det bör finnas brudklänning på mtb, i huvudstående, på studsmatta och med kettlebell. Bland mycket annat.  Om ni inte skulle ha något bättre för er…

Träna ditt namn!

Om ni har tråkigt med träningsmotivationen på en torsdag kommer en rolig idé jag hittade på väggen på gymmet:

Träna ditt namn liksom. Och var glad om du inte heter Anna…

Själv blev jag sugen på att döpa om mig. Men vet inte om Åsöqo gått igenom hos namnregistreringsverket!

Yogalove och danska tights

I Stockholm händer allt. Jag blir inbjuden till  pressfrukostar, roliga träningspass och mingelkvällar men kan av förklarliga skäl aldrig gå. Jag tänker att det borde hända lika mycket spännande i Köpenhamn som ligger bara 45 minuter bort. Men därifrån får jag inte en enda inbjudan. Det må finnas en bro över sundet men i bloggsammanhang är det vattentäta skott mellan länderna. Jag vet inte ens om jag har en dansk läsare…

Fil 2016-06-29 15 21 58

Men. Plötsligt händer det. Jag har för första gången blivit kontaktad av ett danskt företag, Yogalove, och fått testa ett par av deras yogabrallor. Brallor som förövrigt var otroligt sköna och lite wild and crazy i sitt utseende. Me like. Och efter premiären i kväll vägrar jag ta av dem. Så himla fina! Nu håller jag tummarna för att danskarna är på väg att vakna. Så att jag också får gå på mingelfrukost med coola smoothies och förhandstitt på snygga träningskläder.

Fast jag skulle ändå inte förstå vad de sa, så det kanske är onödigt…

Fil 2016-06-29 15 21 26

Och av ren nyfikenhet… har jag någon dansk läsare här inne idag?

Blogg på jogg

Min blogg finns att läsa även på jogg.se. Det glömmer jag tyvärr ofta bort. Jag har sämre koll på statistiken över joggbloggläsare och sämre koll på vilka som läser. Jag är inte jätteflitig besökare av sidan och de få kommentarer jag får missar jag tyvärr ofta att svara på. 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Man kan inte få för många…

När jag hittar två veckor gamla obesvarade kommentarer känner jag mig snorkig och ohyfsad, men det är inte min mening. Bloggjoggen är bara inte lika tillgänglig för mig, den lever lite sitt eget liv.

Mitt fokus ligger på min blogg här på min egen sida. Den besöker jag tre miljoner gånger om dagen och försöker svara på så många kommentarer jag bara hinner.  Vill ni ha svar så kommentera gärna direkt inne på bloggen. Då får jag mail och allehanda aviseringar. Det finns ingen risk att jag missar.

Det är precis samma text som visas på vanliga bloggen och joggbloggen, men responsen på inläggen skiljer sig milsvida åt. På vanliga bloggen har jag en hyfsat jämn statistik. På joggbloggen har jag oftast typ 100 visningar medan vissa inlägg går i taket på flera tusen. Och en joggläsare bryr sig föga om mina body pump-inlägg, en joggare vill ha löpning. För att lura till sig ett ”gilla” på joggbloggen måste man kämpa. Och gärna skriva en racerapport. Annars kan man se sig i stjärnorna efter den där upp-tummen. Kommentarerna växer inte heller på träd. Fast igår fick jag två, vilket nästan är världsrekord. Och jag har precis svarat på dem…

Läsarna här inne är mer allätande. Ni vet att jag bloggar både om löpning, body pump, cappuccino och gröt, och ni läser lika flitigt oavsett. Om det inte råkar vara fredag för då har ni bättre saker för er. Och midsommar alltså, då var ni svårflörtade minsann. Inte så att jag anklagar er, jag läste nog inte heller en enda blogg den dagen.

Förövrigt är jag imponerad att ni hänger kvar. Och förökar er. Både här och på jogg. Att ni orkar läsa och inspireras av mina svamlande texter fast det går dubbelt så fort att svepa igenom flödet på instagram. Joggläsare eller bloggläsare spelar ingen roll, jag är grymt tacksam att jag har er. Men som sagt, vill ni vara säkra på svar så kommentera här…

 

Alltid redo!

Hade en löpcoachning i morse på min första nästan-semester-vecka. Vi kom in på marathon och marathonträning. Hur långa långpass man bör ha i benen och NÄR man bör vara uppe i 30 kilometer. Hon förundrades över att jag sprang 30 km igår och såg pigg ut idag. 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Så tänkte hon att om jag sprang 30 km nu, med Helsingborg marathon i sikte den 3 september, så borde hon vara upp i 30 km två månader innan hennes race day. Förvisso en ganska bra plan men jag tänker ju inte så när det gäller min egen träning. För jag vill kunna springa ett marathon alla årets dagar. Jag tränar inte för ett speciellt marathon. Jag tränar för att alltid vara redo om ett fantastiskt marathon eller ultraäventyr skulle regna ner i huvudet på mig.

Därför springer jag 30 km när det passar. När jag inte får plats i bilen eller när sällskapet är oemotståndligt. Oavsett om det är i januari eller juli. Jag planerar gärna andras resa mot marathon men min egen är högst oplanerad. Den är väldigt lite siffror och logik och väldigt mycket tillfällen, lust och möjligheter.

Därför kan jag alltid springa ett marathon men aldrig persa. 3.22.17 från Stockholm marathon 2011 lär därmed stå sig så länge jag inte strukturerar upp mig. Men väcker du mig mitt i natten och vill springa marathon så kommer jag inte banga.  Jag är alltid redo!