Bläddra i kategori

Skåneleden 2020

Skåneleden 2020

Skåneleden SL1 Ängelholm-Ängelsbäcksstrand

Det är svårt att slita sig från Torekov. Morgonen är magisk. Men vi har en vandring som väntar. Och en cykeltur. Det är bara att sätta fart…

Torekov

Etapp: 22 (Ängelholm-Vejbystrand) och 21 (Vejbystrand-Ängelsbäckstrand)

Hur: Parkerar bilen i Ängelsbäcksstrand, cyklar till Ängelholm för en morgoncappuccino innan vi vandrar tillbaka.

Svårighetsgrad: Plättlätt.

Skåneleden

Att sätta sig på tantcykel inför en vandring är alltid värsta antiklimaxet. Man vill liksom bara börja gå. Tantcykel är jobbigt och bara en ända lång transport till starten. När Fredriks kedja väljer att hoppa av minst en gång i kvarten blir det dessutom en osedvanligt långdragen historia.  Men just idag har vi vinden i ryggen och en cappuccino som hägrar i Ängelholm när vi kommer fram. Lite lättare att uthärda så.

Skåneleden

Från stationen i Ängelholm går vi genom Kronoskogen för att ta oss ner mot vattnet som vi sedan ska följa hela dagen. Tröjan åker av efter bara någon kilometer, det vankas finväder minsann. Och det börjar redan ånga om de långa svarta tightsen. 24 grader i slutet på september, vem kunde ana?

Skåneleden

Den är delen av leden är superlättvandrad. Cykelvägar och gångstråk. Det känns inte som en regelrätt vandring utan mer som en galet härlig söndagspromenad. I vanlig ordning spanar vi in den underbara blandningen av lyxvillor och sommarstugor. Hittar ställen att flytta till för att sedan undra vad tusan vi ska göra i Stora Hult på dagarna.

 

Skåneleden

Stranden är nära och brallorna är varma. Jag vill bada. Jag tror jag säger det minst fyratusensjuhundra gånger under de två mil vi går. Men jag får inget napp. Rullar upp tightsen en halv decimeter i ett desperat försök att få lite svalka.

Skåneleden

Den här delen av leden är inget man ska gå om man vill ha en stillsam promenad i sin ensamhet. Sträckan är välbesökt, i alla fall en sommardag i slutet av september. Men alla hälsar glatt och det är en glädje att se så många ute. Förundras över att alla hälsar. Verkligen alla. Är det sånt som händer när svensken får oväntad sol på sig, eller är alla glada och trevliga i Ängelholm? Det här måste utforskas vidare!

Statistikern vid min sida rapporterar att vi nu gått 58 mil av 140. Vi kommer inte hinna klart i år, men att få fira sin bröllopsdag i flera år gör väl inget!

Det röda har vi gått. Det gröna har vi kvar. Så ologiskt att bara en man förstår. Visst borde det vara tvärtom?

12+
Skåneleden 2020

Tältpremiär – check

Klockan är över 9 på kvällen och mörkret är kompakt. Vi har ingen aning var vi ska sova och ligger flera timmar efter tidplan. På grund av omvägen hem för att hämta de glömda madrasserna. Platsen vi sett ut är full av folk!

Allt är mörkt och skumt, och vi kör runt halva Bjäre på jakt efter en plats som känns trygg. Överväger både camping och hotell men jag tänker att tältbilden inte kommer bli lika najs på med en ful husbil i bakgrunden… Dessutom har de redan stängt.

När vår sista chansning visar sig vara värsta skumma sopptippen är det nära att vi åker hem. Men dottern har fest och skulle nog inte jubla. Så vi åker till Torekov. Hittar ett fullt vindskydd och smygtältar lite bakom.

Hilleberg Allak 3

Tältet gör ingen besviken. Det är så lätt att sätta upp att till och med jag klarar av det. Och takhöjden alltså! Jämfört med vårt gamla tält där tältduken ligger slickad i pannan känns det här som en domkyrka i rymd. Jag kan till och med sitta under tak och äta den medhavda morotskakan.  Såklart på Fredriks halva så att eventuella smulor hamnar i rätt sovsäck…

Hilleberg Allak 3
Ventilationen är grym och trots att det är sommartemperatur där ute blir det aldrig för varmt. Jag sover som en prinsessa tills morgonhungern gör sig påmind.

hilleberg allak 3

Torekov
Efter en magisk soluppgång och en gröt by the ocean extra allt är vi redo för dag två:  Ängelholm-Ängelbäcksstrand. Bara lite logistikfix först. Att bemästra Skåneleden kräver sin tantcykel. Gärna med en fungerande kedja…

To be continued.

 

 

 

17+
Skåneleden 2020

Skåneleden SL1: Lervik-Örlid

Long time no Skåneled. Idag var det dags igen. Ett försök att knyta ihop lösa tåtar.

Skåneleden

Etapp: 19 (Lervik-Hålehall) och 20 (Hålehall-Örlid) Totalt 18 km.

Hur: Bil till Örlid och tantcykel därifrån till Lervik. Tacksamt mycket nerförsbacke! Vandring tillbaka.

Svårighetsgrad: Lätt-medel.  Asfalt första 6 km. Brant stigning upp till Hålehall. Därefter snälla stigar och avslutande 5 km på asfalt.

SkåneledenVi ska vandra i två dagar för att bocka av de sista delarna på Bjäre. Men huvudsyftet är ett annat, vi ska inviga vårt sprillans nya tält.

Allt är minutiöst planerat. Ändå hinner vi bara halvvägs på motorvägen innan Fredrik kommer på att han glömt madrasserna…

Tur att vi har en hel dag på oss att hitta en lösning på problemet.
Skåneleden
Efter den inledande cykelturen är vi hungriga och bänkar oss vid havet för dagens första kaffe. Och en gudagod crossiant. Så som alla bra vandringar borde börja!

Skåneleden
Den första biten går vi på asfalt och jag börjar ångra mitt skoval. Gortexkängor känns verkligen overkill på en landsväg med fler bilar än vattenpölar. Men efter morgonens madrassincident får man väl vara glad att man kom ihåg skor över huvudtaget….

Efter 6-7 km kommer vi äntligen in i skogen och börjar vår klättring upp mot Hålehall och vårt tänkta lunchstopp. Och skogen alltså. Så efterlängtad, så saknad, så lovely!

Skåneleden
Vi är inte ensamma om vår lunchplan. När vi når utsiktsplatsen vid Friluftsfrämjandets stuga pågår barnkalas. Alla borden upptagna. Även vid vindskydden en bit bort pågår full aktivitet. Så vi får snällt rigga köksutrustningen på en stubbe och bänka oss i en lövhög. Gott så. Men vi har ännu inte sagt ett ord om madrasserna som inte finns…

Sista biten mot bilen går det inte längre att sticka huvudet i sanden. Vi måste hitta en lösning på vårt madrassproblem. Att köra hem och hämta tar två timmar. Torekov hotell är nära…

Men viljan att testa tältet är stor och vi sätter oss i bilen hemåt. Den tänkta utomhusmiddagen vid öppen eld förvandlas pga akut uppkommen tidsbrist till drive in på MAX.

Mörkret har lagt sig och vi sitter fortfarande i bilen. Det regnar. Att sätta upp ett tält för första gången tar tid. Och kräver ett tålamod som oftast inte finns i ösregn.

Torekov hotell alltså. Eller bakluckan. Fast det var ju det där med tältpremiären…

12+
Skåneleden 2020

Skåneleden by night. SL4 Kåseberga-Simrishamn

Då Fredrik inte tål värme och ingen av oss är intresserade att dela strand med miljoner turister väljer vi ett annorlunda upplägg för sträckan Kåseberga-Simrishamn. Vi snackar kväll och tidig morgon. Eller sen natt, det är en definitionsfråga…

Etapp: 2 (från Kåseberga till Löderups strandbad), 3 (Löderups strandbad-Borrby strandbad) och 4 (Borrby strandbad – Simrishamn).

Hur: Bil till Simrishamn, tåg till Köpingebro och tantcykel till Kåseberga. Vandring tillbaka till Simrishamn (36 km) med övernattning  i närheten av Sandhammaren (efter 10 km).

Svårighetsgrad: varierande underlag som utmanar fotlederna! Börjar med tre kilometer klappersten efter Kåseberga. Stundtals sandigt till Sandhammaren innan den riktiga sandlådan tar vid.  5 km pulsande, och drömmen för en stukad fot! Sen lättar det…

Lämnar starten i Kåseberga klockan 19. Då har vi ratat turistsillen och ätit påsmat with a view. Den stora frågan är hur min trasiga fot ska överleva underlaget, det vankas stenbonanza i flera kilometer.

För att minimera belastningen på foten bär Fredrik ALL packning. Jag har fullt upp med att sätta rätt fot på rätt sten, och titta på utsikten samtidigt. Det  är en magisk kväll och allt folket sitter kvar vid sina silltallrikar. Vi är ensamma i världen.

När mörkret lagt sig över Sandhammaren och allting är stilla letar vi upp ett ställe att slå upp tältet på. Vi är inte överdrivet noga med platsen, väckarklockan ringer om fyra timmar…

När larmet ljuder klockan 03:15 är det beckmörkt, men vi vill hinna ut ur skogen innan det börjar ljusna. Tror vi fick med allt men det är svårt att vara säker när man inget ser.  Under en buske någon kilometer längre fram gömmer vi tältet, sovsäckarna och liggunderlagen för senare upphämtning. För att bespara Fredrik några kilo. I mörkret ser vi inte stugan som busken tillhör…

På vägen till stranden möts vi av party-fyren Allan, en överraskning för oss båda. Det glittrande skenet sätter ribban för dagen. Det här kommer bli en fantastisk dag!

Nästa överraskning ska inte bli lika glädjande. Efter många långa kilometer i lös sand ser vi Skåneleden-skylten som visar avståndet till dagens mål i Simrishamn. Vi har gått 15 km från Kåsebergabergaskylten som visade 32 kilometer till mål. Det bör alltså stå 17 nu, men det står 30!!!  En ny slags matematik som jag aldrig fått lära mig!  Och vi har en bokad lunch att hinna till…

Låter oss inte stressas på sommarens sista semesterdag. Vågar ändå inte tänka på vad foten kommer att tycka om 13 bonuskilometer och tre extratimmar på ojämnt underlag.

Istället njuter vi av en knallrosa sol på väg upp. Som färgar himlen magisk. Bara vi, solen, havsbruset och fåglarna. Helt underbart!

Mellan Sandhammaren och Skillinge finns enligt Skåneleden-kartan gott om ställen att fylla på vatten. Fint i teorin. I praktiken är det svårt att veta var längs den evighetslånga stranden man måste vika upp för att casha in vattnet. Vi orkar inte chansa och får offra morgonkaffet för att vattnet ska räcka till gröten…

Framme i Skillinge väntar nästa distans-skylt och det är oklart om den nu ska visa 11 eller 24 km kvar. Det är med visst mått av nervositet vi sneglar upp och läser 11,8!!! Underbart! Men ett minus till matematikern på Skåneleden-kontoret som hållit oss nervösa i flera kilometer i onödan!

I Skillinge viker leden upp från havet och går längs bilväg hela vägen till Brantevik. Har hört skräckhistorier om denna sträcka, och kan tänka mig att den är fruktansvärd i tider med full semestertrafik. Klockan 8 på en söndag är det dock inga problem. Inte en bil i sikte. Det är faktiskt bara skönt med asfalt efter timmar i sanden. Vi väljer dock att avvika från leden efter några kilometer och svänga ner mot Gislövs hammar. Hittar en fantastisk och strandnära stig som tar oss hela vägen till Brantevik. Värsta vinstlotten!

Jobbet är gjort. Nu väntar 6 enkla kilometer till Simrishamn. Världen har börjat vakna men det gör inget. Vi hade hela stranden för oss själva. Vi fick solnedgång och soluppgång. Nästan Nobelpriset för det upplägget!

21+