Bläddra i kategori

Skåneleden 2020

Skåneleden 2020

Skåneleden: Åkes rundled med moms

Vi har lite lösa sträckor kvar som vi behöver bocka av i vårt Skåneledenprojekt. Sträckor som är för korta för att bli något vettigt av. Eller där logistiken inte funkar alls. Dagens utflykt blir i löparskor för att det helt enkelt går mycket fortare när man i brist på buss behöver ta sig fram och tillbaka på samma stig. Vi springer Kyllingahus-Ekeröd tur och retur och avslutar med ett varv på Åkes rundled.

Skåneleden

Etapp: 10 (Ekeröd-Kyllingahus) och 9A (Åkes Rundled)
Hur: Bil till Kyllingahus. Löpning fram och tillbaka till Ekeröd och sedan ett varv på Åkes Rundled.
Svårighetsgrad: Hyfsat lättsprunget. Bitvis mycket rötter och sten men inget konstigt. En del kupering men överkomligt!

Skåneleden

Sträckan mellan Kyllingahus och Ekeröd är skogsstigar blandat med oväntat mycket asfalt. Typiskt när jag har tagit på trailskorna för en första testrunda. Skogen är grön och härlig, och med en ganska lagom dos av stenar och rötter. På asfaltsträckan slipper vi koncentrera oss på fötterna och har tid att vinka till korna som står och hejar längs vägen. De 15 kilometerna fram och tillbaka avverkas ganska raskt och jag känner mig skuttig i benen.  Vi har en macka i bilen som vi ska gotta oss med innan vi ger oss iväg på Åkes Rundled och de sista tio kilometerna. När magen kurrar som värst kan en sån sak dra upp tempot en del, även om jag är en snigel i terrängen!

Skåneleden

Att ha mackpaus är lysande i teorin och underbart medan man sitter där i gräset. Men det är en fet uppstartsångest efteråt. Man vill liksom bara ligga kvar i gräset…  Starten på Åke är svårsprungen men många stora stenar. Och jag känner mig som en elefant med platåskor. Det tar någon kilometer innan jag är återuppstånden och på banan igen. Redo att insupa denna del av Skåneleden. Halva rundleden har vi redan vandrat i en tidigare etapp och vi känner igen en del. Eller Fredrik gör. Jag har ju som vanligt inget minne

Skåneleden

Rundslingan bjuder på lite mer överaskningsmoment än den första delen. Här får vi besöka Åkes stenhus med visst renoveringsbehov och helt utan havsutsikt. Eller så har ruinen en helt annan historia, vad vet vi. Kanske är det inte heller Åkes blåbärsodling vi springer igenom men det är blåbär precis överallt. Stora söta underbara. Vi får stanna hela tiden! Planerar du vandra denna sträcka i slutet på juli, var smart och ta med något att stoppa blåbär i…

blåbär

25 trailiga kilometer gjorda. Eftersom det blev lite fram och tillbaka, och lite redan var gjort blev det bara 12 nya kilometer till Skåneleden-samlingen. Men alla 25 räknas i kilometerjakten mot Helsingborg marathon. Gott så.

Skåneleden

Skåneleden 2020

Skåneleden SL5 Ven

Jag sprang runt Ven häromveckan, men eftersom inte Fredrik var med så räknas det inte i vårt Skåneledenprojekt. Så det blev en sväng till. Enligt konstens alla regler!

ven

Hur: bil till Landskrona och båt över.  Det är många som reser till Ven i semestertid så se till att boka plats på båten.
Etapp: 9A Ven runt
Svårighetsgrad: ett par branta backar men i övrigt väldigt strosarvänligt.

Skåneleden

Båten har inte överdrivet med sittplatser så det kan vara en god idé att vara i tid för en bra plats. Oavsett om det är inomhus vid tveksamt väder, eller ute i solen när vädergudarna är på bättre humör. Vi är på plats en halvtimme innan avgång och kan njuta på första parkett på den resa som trots allt känns ganska lång. 30 minuter it is.

ven

I land på andra sidan går den stora strömmen uppför backen till cykeluthyrningen. Vi tar höger för att runda ön motsols och slippa trängas.

Vi passerar de sötaste hus med de mest fantastiska blomsterrabatter. Det finns liksom ingen ände på mängden färg. Hela tiden med utsikt över vår favoritsträcka på andra sidan sundet: Glumslöv, Hillehögs dalar och Ålabodarna. På vägen norrut ligger Vens Camping med stora glampingtält och mysiga uteplatser med lampor i träden. Men nu ska vi ju inte sova över så vi vandrar snällt vidare.

ven camping

Badkläderna ligger i väskan och vi passerar både badbryggor och trappor ner mot vattnet utan att riktigt bli badsugna. Det kan vara så att hungern är större än badbehovet, och vi har siktat in oss på mat i Kyrkbacken.

Vi möter många cyklister på de gula cyklar som liksom är karaktäristiskt för ön. Vissa cyklar vant, andra har nog inte suttit på en cykel på den här sidan sekelskiftet. Det blir ett par hopp ut i spenaten för att slippa bli påkörd.

cykeluthyrning ven

Ön är speciell på så vis att det är stigar längs vattnet och på toppen, och däremellan är det bara branter! Coola höjdskillnader som inte alls gör sig rättvisa på bild. Men som känns i benen…

ven

När vi når Kyrkbacken är det dags för lunch och vi väljer bland utbudet som finns. Det är hela skalan från en trettiokronors varmkorv i korvmoj till dyrare alternativ för 165 kronor.  Vi väljer det senare. Även om det är lite i mastigaste laget för en lunch som dessutom ska visa sig rätt liten i storlek. Men vi tänker ändå att man måste gynna restaurangerna på plats. Annars försvinner de ju! Det blir Pausa hos oss som föräras vårt besök, och som trots att vi är de enda gästerna på restaurangen inte lyckas hålla reda på vad vi beställt. Jag får min gråärtsbiffssallad men Fredriks wallenbergare blir en fisksoppa. Båda goda men som sagt i minsta laget.

Jag tänker att den minimalistiska lunchen borde lämna utrymme till en våffla som vi har hört ska finnas en bit bort, men på något konstigt vis lyckas jag ändå bli för mätt för det. Attans!

Vi harvar oss upp för kyrkbacken och vidare till öns enda använda kyrka, St Ibbs gamla kyrka. De cyklister vi möter i backen ler och ser ut som de är på tivoli. De vi går om på väg upp, ser inte lika lyckliga ut…

Det finns ytterligare en kyrka på ön men den är avkristnad och tjänstgör nu som Tycho Brahe-museum. Vi sparar den karamellen till en annan gång. Däremot ramlar vi in på ett bageri och köper med oss lite bullar hem. Det blir också en glass innan hemfärd. Hvenglass. Ekologiska och fina råvaror. Klingar bättre än det smakar. Pistageglassen smakar faktiskt bara bittermandel…

Slutet mindre gott men allt annat var tamejtusan bra!

För dig som tycker om att vandra i grupp kommer den här sträckan finnas med på vandringsgillet som arrangeras av Landskrona Stad den 10-12 september. Mer info hittar du här!

Skåneleden 2020

Skåneleden SL4 Kåseberga-Ystad

Det var längesen vi bockade av etapper i vårt Skåneledenprojekt men igår blev det tillfälle. Och vi tog löparskorna…

Skåneleden

Etapp: 2 (Kåseberga-Nybrostrand) och 1 (Nybrostrand-Ystad)

Hur: Tåg till Ystad, buss till Kåseberga och löpning tillbaka till Ystad.

Svårighetsgrad: Inledningsvis väldigt kuperat på gräs. Därefter platt asfalt och lättsprungna stigar.

Båda har träningsvärk efter gårdagens Body Pump och det är en chockstart att inleda dagens 21 km med en brant trappa uppför. Två gånger dessutom, då jag glömt att sätta på klockan och vill ha en GPS-fil på hela etappen. Ner igen och börja om alltså…

Skåneleden KåsebergaFörsta kilometrarna blir någon form av fotointervaller. Det är så galet vackert att jag måste stanna hela tiden. Fota och begrunda. Känna vinden i håret. Njuta.

Vet inte var turisterna är men strax efter 9:30 är det fortfarande förvånansvärt lite folk. Kanske har de bättre talang för sovmorgon än jag!

Efter ca 4 km når vi skjutfältet Kabusa och Skåneleden tar en inte jätteromantisk väg runt om. Man får ta vägen igenom skjutfältet under vissa perioder och just den här dagen hade det varit okej. Om man inte rör vid eventuellt upphittad ammunition…

SkåneledenVi väger alternativen. Att strunta i Skåneledensträckningen är alla gånger en finare upplevelse, men projektet vi har är ju att springa PÅ Skåneleden och inte bredvid…

Jag är lite fyrkantig och har svårt att inte hålla mig till planen. Fyrkantig är min benämning för det som Fredrik förmodligen skulle kallat ””full av tvångstankar”.  Men ändå. Det tvingar oss ut på Skåneleden och en 70-väg utan vägren. I en kilometer harvar vi där innan vi belönas med fyra kilometer cykelväg bredvid bilväg.  Som sagt: inte så fancy!

När vi passerar bortre änden av skjutfältet jublar vi. Äntligen ska vi tillbaka till havet! Leden går över strandängar och stundtals i djup och lös sand. En bit längre fram har en familj valt att lägga sig och sola mitt på leden och det känns som vi stör en smula när vi älgar oss fram mellan handdukar och svettiga lår…

Skåneleden

Efter 12,5 km når vi en camping där man kan fylla på vattenflaskorna. Det behövs idag. Solen steker och Fredrik ser ut som han redan badat trots att vi har ca 5 km kvar till vårt planerade badstopp!

Leden gör sen en kort avstickare upp längs bilvägen innan vi leds in den härligaste skog. Här svalkar det lite i skuggan av träden. Det finns gott om bajamajor för den som har sånna behov men vi tutar bara förbi. Vi har badstopp i kikaren!

Skåneleden

Skåneleden

Efter 17 km når vi den berömda Fritidsbaren. Känd för sina wienerbröd som ska vara godast i hela världen, minst. Sist blev vi inte besvikna, så vi slår till på varsitt även denna gång. Men först bada. Wienernbröden får snällt vänta på bryggan och jag är orolig för att någon ska komma och stjäla dem…  Man har ju hört talas om strandtjuvar!

Havet är vågigt och jag bli översköljd av vatten.  Det härligaste på hela dagen. Då har jag ännu inte sett vilket underverk det gjorde med frisyren. Det gör jag först på lunchrestaurangens toalett. Men nått roligt ska de väl ha en vanlig tisdagslunch i Ystad.

Vi laddar med lite Wienerbröd innan vi tar oss vidare de sista 3,5 km till Ystad, och den där vanliga tisdagslunchen som ska visa sig vara något alldeles speciellt.

Jag har sett ut Grändens mat för lunch och har prickat helt rätt i min research. Gränden blir det mest fantastiska avslut på en hittills helt perfekt förmiddag.  Restaurangen har uteservering i en gränd, precis som namnet antyder. Det är blommor, parasoller, och semesterkänsla extra allt. Det är exemplarisk service och enligt Fredrik världens godaste öl. Han väljer en caesarbowl med kyckling och jag tar en poké bowl så fulltankad med smak att mina smaklökar gör trippelvolter. Där och då utnämner vi oss själva till semesterproffs. För att vi hittar guldkornen i det lilla. Och gör underverk av en vanlig tisdag.

För en kanonupplevelse tryck copy och sedan paste.

Skåneleden 2020

Vandringtipset: Rydebäck-Borstahusen

Inlägget skrivet i betalt samarbete med Landskrona stad.

Den 10–12 september anordnar Landskrona stad Vandringsgillet. Under tre dagar bjuder de in till vandring och guidade turer som går genom storslagen och unik natur, längs hav, genom skog och på ön Ven. God och vällagad mat hör vandringen till så därför levereras de välsmakande matpaketen av de högklassiga restaurangerna Kvarteret Erikstorp och House of Ven.

En av vandringarna kommer att gå längs Skåneleden, sträckan Rydebäck-Borstahusen, och jag har fått äran att dela med mig av mina upplevelser längs en av mina absoluta favoritsträckor!

skåneleden Just den här sträckan är en av mina mest vandrade och sprungna. Mina tidigare äventyr kan ni läsa om här, här och här.

Det bästa med den här leden är att man aldrig tröttnar. För hur många gånger jag än gått här så är ingen gång den andra lik. På hösten kan det vara vilt och rått, på våren skirande och ljuvt. Och när jag nu för första gången tar mig an sträckan i maj lyser rapsen gul över fälten. Helt magiskt!

SkåneledenVi startar i Rydebäck och har siktet inställt på Kvarteret Erikstorp i Borstahusen, där en smarrig lunch väntar. Från Rydebäck är det ca 8 kilometer dit, en distans som kan passa de flesta. Vill man ha en längre vandring går man båda vägarna, eller går man vidare ett par kilometer till Landskrona och tar tåget tillbaka.

fortunaFörsta guldkornet som dyker upp är Fortuna, själva definitionen av ordet pittoreskt. Ett supermysigt ställe med ett fåtal hus längs en smal väg, där själva tomten fortsätter på andra sidan vägen. Ofta med uteplats och egen brygga. Det blir liksom inte mer strandnära!

Sträckan ingår i Skåneleden och det är enkelt att följa markeringarna. Direkt efter Fortuna leds vi upp på höjden med en makalös utsikt över havet och branterna ner. Någon har byggt ett hus i slänten och häruppifrån ser man bara taket nedanför. Kan tänka mig utsikten från deras vardagsrum…

Via en brant nerförsbacke kommer vi efter tre km till Ålabodarna. Här finns både toalett och energipåfyllning för den som är hungrig. På Ålabodarnas hamnkrog kan man få sig en bit mat, och annars finns en kiosk med glass om man är på det humöret.

Ålabodarna ÅlabodarnaStrax efter Ålabodarna leder en brant trappa upp till Örenäs slott. Här kan man med fördel bo under sin Skånevistelse eller njuta av den goda mat som bjuds.

Örenäs slottSka man vidare mot Borstahusen får man ta sig ner för trappan igen och fortsätta vandringen längs havet. I alla fall en stund, för sen är det dags för benmusklerna att jobba. Via en brant uppförsbacke i Sundvik tar vi oss upp på höjderna igen. Passerar en hage med alpackor som för dagen håller sig lite i bakkant. Annars är de festliga djur som lämpar sig väl för en photoshoot. Vi får nöja oss med kor. De ligger över stigen och rör sig inte en millimeter när vi försöker smyga förbi. Förmodligen är de vana vid vandrare och låter sig inte skrämmas.

Vi närmar oss Hilleshögs dalar nu. Efter att precis ha kommit ner till havsnivå ska vi alltså upp igen. Via en lång trätrappa. Men den utsikt som väntar är värd all mjölksyra. För en sekund glömmer vi havet, och fokuserar på själva backarna. Det är som ett stort, kulligt, härligt grönt fält som uppenbarar sig. En liten stig  visar var vi ska ta vägen: först ner och sen upp igen. Och mitt i allt det gröna blomstrar gullvivorna och sprider färg.

Och mer färg ska det bli. Turkost till höger där vattnet finns. Knallgult till vänster där rapsen precis har slagit ut.

Vi har nu bara ett par mindre backar kvar innan vi är nere på platten igen. Här väntar den sista biten till Erikstorps Kungsgård och den efterlängtade lunchen. På den grusade gången finns skyltar som vittnar om att man springer intervaller här. Det finns också ett vindskydd för den som vill övernatta eller bara ha en utelunch. Vid Lill-Olas badstrand och Mötesplats Borstahusen som vi strax kommer till finns toaletter, badbryggor, minigolf och utegym. Om man behöver kyla av sig eller bara stärka upp överkroppen lite. Här kan man också övernatta i stugor eller tält.

Så här i maj briljerar inte temperaturerna, och nu lockar lunchen. Så vi passerar faciliteterna utan att stanna och går direkt till restaurangen.

kvarteret erikstorpKvarteret Erikstorp erbjuds dagens lunch, såväl som en bistromeny och a’la Carte. Lite beroende på vilken dag och tid man kommer. Vi ska prova dagens lunch. Och jag är en kräsen kund med god aptit…

Dagens rätt är en Cevapcici med rostad potatis, ajvar, grekisk sallad och yoghurt.  Fredrik tar den, medan jag väljer det vegetariska alternativet med bönor och linser istället för järpar. Filtrerat vatten och bröd ingår också.

kvarteret erikstorpTyvärr tillåter inte vädret att vi sitter ute i den fina trädgården, men inomhusmiljön är mysig så det går ingen nöd på oss. Maten är är fräsch och full med smak. En typisk Anna-mat, och dessutom i bra mängd så man inte behöver gå hungrig där ifrån. Helt klart värt ett besök.

Vi sitter kvar länge eftersom himlen precis öppnat sig där ute. Mycket nöjda med dagens utflykt!

Logistiktips:

Parkera vid Rydebäcks strand och vandra söderut. Ta buss 218 tillbaka till Rydebäck.
Ta tåget till Rydebäck, vandra ner mot stranden där leden startar, och ta tåget hem från Landskrona.
För fler tips om övernattning, matställen och vandring, se: ilandskrona.se