Aktuellt

Det är inte ofta jag ställer in träning pga väder men idag händer det…

Body Pumpen på mitt närmsta träningsställe blev inställt. Dit hade jag kunnat krypa, åka skridskor eller blivit dragen på snowracer.

Mitt närmsta alternativ är 2 km bort. Och vägen är big time skridskobana. Jag ser folk som trillar omkull varje gång jag tittar ut, och ALLA varnar. GÅ. INTE. UT.

Jag hade tur och rev av dagens 5-kilometerslucka innan halkan slog till. Det får bli allt idag. Jag riskerar inga lårbenshalsar, handleder, och bakhuvuden i självaste julveckan. Jag får skriva julrim istället…

Fredrik å andra sidan sitter fast i sportstugan. Lite för att låset gått i baklås och att han inte kan lämna stället öppet. Men också för att vi inte vill ha honom på vägen.

Han har ätit 4 skivor julskinka sedan i morse och jag är glad att vi inte är på samma plats…

Och Foodora finns inte i Skyrup. Men det finns en hel herrgårdost i kylen. Han kommer att överleva.

Och han har hunnit sätta upp fyra lampor och elda ur kaminen. Det är i alla fall rätt ställe att bli fast på. Förutom det där med maten…

Tomtelöpning den fjärde advent har blivit en av årets roligaste traditioner. Idag var inget undantag!

Smyger ut i trappuppgången strax efter tio. I hopp om att ingen ska se mig. Lyckas dåligt. Plötsligt ska alla befinna sig i trappuppgången samtidigt. Bjällrar lite extra med mina skor och försöker se normal ut…

Genom Malmö springer sedan en alldeles ensam tomte på väg till Tomtefesten. Alla tittar. Ingen fattar. Men snart ska hela Malmö veta…

Vid halv elva lämnar ett helt tomtegäng Hylliekroken för en 20 km lång julfest. Både tidningen och SVT Nyheter är på plats.

Till skillnad från Covid-året förra året får vi nu vistas inomhus igen. Det blir skönsång på Malmö C, Triangeln och Emporia. Och såklart ringdans runt varje passerad julgran.

Vi stoppar upp trafiken, hindrar folk i sin julshopping och sjunger falskt. Ändå är nästan alla glada som kommer i vår väg. Busschauffören klappar händerna trots att han får stanna. Gamlingarna i rullstolarna strålar. Barnen jublar. Men det finns också surlortar. Som cyklar rätt genom tåget utan att bromsa. Som blänger och suckar. Och som måste ha ett väldigt tråkigt liv.

Kullarna på Kroksbäck är en extra utmaning i snö. Det blir ett steg fram och två bak. Jag drömmer om en stjärtlapp för vägen ner men på sydsidan finns ingen snö. Nog tur för den som vill ha sina hamstrings i behåll till julhelgen!

Tomtedräkten från stenåldern har nu överlevt sin femtioelfte Tomtelöpning och visar inga tecken på att ge upp. Claes Ohlsson-kvalitet när den är som bäst. Luktar inte ens illa!

Ses igen nästa år!

Det är fredag kväll och vi har begett oss till sportstugan för att packa upp flyttlådor och göra stället beboeligt inför stundande julhelg. Men det går inte enligt plan…

I Hasslebro utanför Höör behöver bilen tankas. Medan jag scrollar instagram hör jag ett vrål utifrån, innan bildörren plötsligt rycks upp. Hela stället luktar bensin och det är just det som är problemet. Fredrik har på sin sjuhundrafemtiofjärde tankning valt att tanka dieselbilen med bensin. Han springer ett varv runt bilen och hoppar in på förarsätet. Jag som ännu inte riktigt hunnit fatta vad som hänt och än mindre hunnit stänga dörren får en skarp order. STÄNG DÖRREN FÖR FAN!

Det är 14 minusgrader därute och bilens värme är hårdvaluta. Klockan är 20:30 och vi är mitt ute i ingenstans. Med en bil som inte går att köra…

Efter att ha ringt Volvo Assistans och beställt en bärgare återstår uppgiften att hitta någon som kan hjälpa oss därifrån. Fredriks chef blir lösningen. Bor man bara någon mil från brottplatsen får man liksom skylla sig själv, då blir man den som får samtalet…  Samtalet som inleds med: 1. Är du nykter? 2. Har du en bil att låna ut?

Chefen checkar alla boxar och svarar dessutom i jobbmobilen på fredag kväll. En exemplarisk chef!

Så vi kommer fram. Ett par timmar senare än tänkt.  Och med en mur av flyttlådor i hela vardagsrummet.

Letar febrilt efter tallrikar, bestick och det där livsnödvändiga som behövs när man är riktigt hungrig. Men hittar bara fula prydnadsaker som ingen vågat slänga när vi flyttade från Kävlinge.

Tappar modet och går och lägger oss.

Lördag morgon ska vi upptäcka att vattnet till toaletten frusit och därefter behöva kalla in byggaren som därmed ”slipper” julstöka med sin familj.

Men i övrigt fick vi upp både soffa, matbord och julgran….

Och jag hann smygspringa dagens lucka medan Fredrik återlämnade bilen. En ganska kall men superhärlig historia!

Har du också en spännande helg?

Jag vet att det bara är en tidsfråga innan jag blir omsprungen av dottern. Konstigt vore väl annars. Hennes ben är 30 år fräschare och musklerna 30 år spänstigare. Men alltså… det känns lite jobbigt. På intervaller har jag inte haft en chans på flera år men på längre distanser sitter jag än så länge orubbad på familjetronen. Och nu springer vi samma kalender.

Hon släpar en dag pga tidigare förkylning och springer gårdagens elvakilometerslucka idag. Kommer hem och utbrister stolt att hennes elva gick 9 minuter fortare än den jag sprang igår. Det är ju sanslöst mycket. Det visar sig inte riktigt vara lika tokmycket som det lät eftersom min elva slutade på 11,5 men ändå. Hon har sprungit 36 sekunder snabbare per kilometer.

Och nu kommer det läskiga. Jag går ut för att bocka av dagens 5-kilometerslucka. Tänker att jag minsann ska springa lika fort som hon. Tittar inte en enda gång på klockan förrän jag stannar den och sparar passet.

På sekunden samma kilometer tid som dottern. Jag vet inte om jag ska bli rädd för mig själv nu…