Aktuellt

På den tredje dagen blev det tid för en snabbrapport. Mellan spabadet och middagen. Här är första intrycken från Argentina!

När vi kliver av planet på onsdagsmorgonen är klockan 01:00 svensk tid. Det är två trötta föräldrar som knackar på hos dottern men vi tänker att stans alla kaffebarer ska hjälpa oss att överleva hela vägen till kvällen. Vi bockar av två stycken och konstaterar att Buenos Aires kan det där med kaffe. Men det ska behövas samarin också. Min mage gillar inte resor och har blåst upp sig till gravidstorlek 8 månader.

Vi förvånas över hur lite folk det är ute men kommer några timmar senare på anledningen. Det är första maj. Alla affärer är stängda, och såklart alla ställen där man kan hämta ut cash. Cash är kung här och valutan lagom crazy. Av de 500 000 (!) pesos vi hade tänkt hämta blir det inget. Tur att dottern är rik…

Hon betalar middagen bestående av argentinsk grill. Sen stupar vi i säng.

Torsdag morgon provar jag löparlyckan. Jag har sett ut en park där jag ska kunna samla ihop dagens 12 kilometer. Om parken hade varit öppen…

Det är den inte. Jag får springa fram och tillbaka på gångvägen utanför. Tillsammans med Buenos Aires running club. De är minst 100 pers och jag känner mig i tryggt sällskap.

Efter en fika på mysigaste The Shelter är det dags för Pilates Hiit. Ett pass där en mycket spännande mojäng används. Det är på detta pass jag ska få hoppa omkring med en boll, glida fram och tillbaka i min ställning och få kommentarer om mina axlar på spanska som jag inte förstår.  Detta är så spännande att det förtjänar ett eget inlägg. Stay tuned…

Fick lite panik av tanken att rapsen är på väg, och att vi flyr landet under prime time blomning. Eftersom det inte finns någon raps i centrala Malmö såg jag mig tvungen att ge mig ut på äventyr. 05:10 ringde klockan.

Fick uppgift om att närmsta raps fanns att skåda utanför Hjärup, 16 kilometer härifrån. Eftersom 32 km känns lite mastigt innan jobbet får jag ta tåget till hjälp.

05:48 kliver jag på Öresundståget till Hjärup och jag är inte ensam. Med på resan är en handfull valborgsfirare med solstol. Som inte vågat chansa på att bli utan plats i Stadsparken i Lund. Fem fyrtioåtta alltså och festen har börjat.

I Hjärup får jag irra för att ta mig ut från den sprillans nya stationen. Det är trappor överallt, avspärrningar, grusgångar och staket. När jag väl är ute ur labyrinten börjar den – jakten på rapsen.

Mitt första försök kammar noll. Där som Fredrik lovat raps är allt brunt. Rapsen är odlad vid motorvägen och där springer jag inte ens i jakten på raps. Längs den gamla vägen till Malmö finns inget. Jo, EN rapsblomma. Jag fotar den och ser instagraminlägget framförmig: ” Tågkostnad 48 kr för den här”.

Nu vill det sig ändå lite bättre. Längre fram, mellan Hjärup och Åkarp har bönderna varit mer frikostiga med rapsfröna. Jag stannar och fotar medan morgoncyklisterna swishar förbi. Det är inte fullt utslaget men en bra bit på väg. Så himla fint!

När fotosessionen är över får jag feeling. Kilometrarna tickar fortare och fortare. Jag brukar aldrig ha studs under skorna på morgonlöpningen men nu känner mig som en raket. Allt känns lätt och jag är stark.

En grym sista löptur inför resan. Det måste varit rapsångorna som gjorde det…

I morgon åker jag till Argentina. Det ska bli fantastiskt på alla vis men det blir förmodligen inte jättemycket löpning. Tydligen är det inte bra att irra omkring med en iphone och leta vägen i Buenos Aires, så jag får hålla mig till kortare rundor där jag med säkerhet hittar tillbaka…

Därför har jag känt ett behov av att springa av mig lite. Komma lite trött till den 17 timmar långa resan. Igår blev det 33 kilometer i vårsol och i morgon blir det ett morgonpass innan tuppen ens börjat fundera på att vakna. Sen ska jag väl sova gott.

Därefter ska jag försöka se löpvilan som en chans för kroppen att ladda om och bygga sig stark. Och försöka undvika det där dåliga humöret som ofta kommer som ett brev på posten när jag slutar springa.

Blir du också gnällig när du inte får springa?

Jag är i Stockholm med jobbet 15-17 maj. Hemresan var planerat sent på fredag kväll pga en AW, som nu plötsligt är flyttad till den 16:e. En vanlig människa hade tänkt: då bokar jag ett tidigare tåg hem. Min hjärna tänker mycket krångligare än så.

Den tänker: Eftersom det inte blir så sent kan jag ju ta tåget till Göteborg istället, bo på hotell och springa Göteborgsvarvet dagen efter istället. En rolig tanke förutom det faktum att:

• Göteborgsvarvet är fullbokat
• Det blir ett moment till att komma ihåg när jag jag packa väskan till Stockholm, bara två dagar efter jag kommit hem från Argentina. Hur stora är oddsen att jag kommer ihåg gelsen liksom?
• Efter jag inte sprungit GV på hundra år skulle jag ändå bli seedad typ sist och få starta efter nattåget till Malmö lämnat perrongen. Fast nu var ju loppet ändå fullbokat.

Fast fattar jag det rätt kan man seedas på resultat på andra lopp, och jag har ju några sanktionerade marathon i bagaget. Men då måste man skicka in bevis senast den 30/4. Och då behöver jag alltså ragga en startplats som inte finns innan dess. Och övertala Fredrik om att husmålandet kan vänta en vecka till. Jag vet verkligen inte vilket av momenten som är svårast….

Så jag får förmodligen bara åka rakt hem. Om ingen har en plats till salu…