Tajtsen uppmanar oss att yoga varje dag i december och jag känner att jag lika bra kan hänga på. Jag är ju i ett yogaflow just nu och hade förmodligen yogat nästan varje dag ändå.
Mesta yogan blir framför datorn medan min provmånad på Yogobe fortfarande gäller. Jag motstår frestelsen att köra höftöppnare eller favoritinstruktörer varje dag och betar istället av passen ett efter ett. Alla utom gravidyogan då…
Men det är vanskligt. Ibland blir det jättebra. Ibland blir det en halvtimmes frustration. Som i morse.
Yinyoga är inte min grej. Inte på morgonen i alla fall. Då är jag full av energi och har inte tålamod att lägga mig ner över ett bolster 5 minuter i sträck. Dessutom har jag inget bolster och den soffkudde jag tar som substitut är för kort. Det blir oskönt. Blir glad när klockan plingar och jag får komma ur positionen. Bara för att lägga mig 5 minuter likadant fast på andra hållet. Kudden fortfarande för kort…
Känner mig som på min allra första yogaklass. Fattar inte vitsen. Undrar vad jag gör där. Och längtar till i morgon då jag förhoppningsvis får flöda lite mer.
Kan tänka mig att yinyoga passar mig bättre på kvällstid, när jag är mindre nyfiken på vad dagen har att erbjuda. När det spritter mindre i min kropp. Då kanske jag blir snäppet mindre uttråkad. Men jag behöver fortfarande byta ut kudden…
