Det kryllar med folk på gymmet. Man får inte plats att ta av sig skorna, alla skåp är upptagna och man kan inte vända sig i omklädningsrummet utan att ha en nyduschad bak i innanför sin bekvämlighetszon.
Lycka är att veta att det bara varar någon månad till, sen finns det plats igen. För oss som envisas och gå ditt året runt. De som satte LÖPNING som sitt nyårslöfte har dock fått sin vilja på prov. För den som inte är en van löpare ger nog vädret och underlaget snäppet för mycket utmaning just nu.
Därför är de de vanliga rävarna man möter där ute. De som inte räds slirigt underlag och redan har en fullrustad garderob för alla eventualiteter. Jag hoppas de som gett upp redan innan det börjat, ger det en ny chans när vädret skärpt till sig. Vore synd att inte upptäcka löpningen bara för att vädret sket sig lite så här i början av året.
Och en sak till. Funderar hur alla vågar cykla utan hjälm i detta hala. Sen slår det mig att cyklisterna förmodligen undrar hur vi vågar springa utan hjälm. Det tål att funderas på…
