Aktuellt

De där corona-valen

Jag tränar Coronasäkrat nästan hela tiden. Ensam på en cykel på en åker. Med rapsen som enda sällskap.

Jag tränar också en hel del hemma. Framför mer eller mindre bra träningsprogram i Youtubes aldrig sinande källa. Ibland får jag en ny muskel, lika ofta blir jag upprörd över sunkig ljudkvalitet, dåligt kombinerade övningsval och bristfällig teknik hos instruktören. Det är en chansning varje gång.

Därför vill jag ibland gå till gymmet. Till favoritinstruktörerna som jag vet kan sin grej.  Få valuta för min investerade träningstid och slippa bli tjatad på att klicka gilla och subscrajba…

På gymmet kan jag välja inne eller ute. Ute känns spontant bättre ur smittorisk-synpunkt och de är också de passen som är mest fullbokade.  Sen tänkte jag ett varv till….

På Body Pumpen inomhus ”äger” jag min egen utrustning. Jag har (om jag kommer i tid) möjlighet att dränka den i sprit innan vi börjar.  Jag vet när jag dyker ner med näsan i mattan att jag själv (och förhoppningsvis personen före mig) har spritat den grundligt.

När jag tränar ute ligger miljoner stänger, kettlebells och bollar framme, som alltihopa ska delas bland deltagarna. Ingen chans att sprita ”sin egen” stång.

Vi delar på mattor och utrustning. Näsan rinner så som det alltid gör när jag är ute, och rent teoretiskt är det inte omöjligt alls att det droppar en droppe på mattan som någon annan strax ska lägga näsan i.

Jag gick på världens roligaste utepass. Men så här en vecka senare slog det mig att det förmodligen inte var Coronasäkert alls.

Tränar du gruppträning och hur resonerar du i så fall angående vilka pass du väljer/väljer bort?

Aktuellt

Dresscode okänd

Att klä sig till jobbet är enkelt i Corona-tid. En hyfsat ren tröja och mjukisbyxor. Att klä sig för cykling är betydligt mer komplicerat. Det väder man har utanför fönstret behöver nödvändigtvis inte vara det samma tre timmar senare och 84 km längre bort…

Eftersom jag är mer rädd för att frysa ihjäl än att svettas ihjäl tar jag alltid på mig för mycket. Och får cykla i en bastububbla. Koka upp inifrån.

Jag hinner bara en knapp mil innan jackan och inner-vantarna åker ner i cykeltröjan. En förövrigt fantastisk smart grej med cykeltröjor, de rymmer HUR. MYCKET. SOM. HELST!  Att man cyklar omkring som en kamel är det ingen som bryr sig om, det hör till i cykelkretsar.

Hade det inte varit för det faktum att jag inte smort mina vintervita armar hade armvärmarna rykt en stund senare. Det hade funnits plats i tröjan för dem också. Men så här i efterhand var det bra att de fick sitta kvar. På Österlen fanns nämligen ingen värmande sol…

Anyway. Cykeltröjan för dagen är vald med omsorg. Det är glassväder när jag lämnar huset och glassväder kräver glasströja.

För ordningens skull skulle jag haft med en pizzatröja i reserv. För på andra sidan Skåne är glass-suget som bortblåst. Så vi tänkte om…

pizza

Lyckades du bättre med att matcha tröjan med maten idag? Beskriv gärna.

Skåneleden 2020

Skåneleden SL 2 Etapp 6 – vandringsversionen!

I tjugoårig bröllopspresent till oss själva skulle vi springa hela Skåneleden. Men vi hann bara ett par etapper innan min höft satte stopp. När höften efter fem veckors löpvila äntligen fungerar att promenera med kunde vi idag fortsätta utmaningen. I vandringsform.

Skåneleden

Att vandra är da shit. Vi upptäckte det idag!
Vandring har tidigare känts som en långsam och utdragen version av att springa. Som nästan är jobbigare, för att det tar sån galet lång tid. Därför har vi inte vandrat så ofta. Men löpskador ger möjligheter och på dagens runda fick vi veta vad vi har missat!

Vi tar bilen till Höör och därefter tåget vidare till Sösdala för en promenad tillbaka. Det är 24 kilometer som ska avverkas och vi har avsatt hela dagen för vårt äventyr. Med i ryggsäcken finns både frukostmacka, lunch och eftermiddagsfika. Det här ska bli ett heldagsnöje minsann. En matfest med promenadinslag.

Första delen tar oss över öppna fält innan vi äntligen kommer in i skogen och får lite skydd från vinden. Solen lyser med sin frånvaro och vi pinnar på rätt bra för att få upp värmen. Men mest pratar vi faktiskt.

När vi springer, springer vi ofta tysta bredvid varandra. Säger något ord då och då. Nu när vi inte behöver andas så mycket pratar vi konstant. Vi avhandlar sommarstugeplaner, flyttplaner, Corona, semestrar, jobbsituationer, allt! Vi hinner se naturen, hinner fota massor. Tar oss tid.

skåneleden

Och kanske är det för att skydda mig själv från den stora löpavundsjukan som jag just idag tyckte att vandra funkade minst lika bra. Vi fick lika många kilometer. Mer fika. Och nästan köpt en sommarstuga. Vi har pratat igenom allt det där som man inte hinner prata om och har nu stenkoll på allt. Jag kan numera nästan vad alla Fredriks arbetskamrater heter! Bara en sån sak…

Nu åker kartan fram för att hitta nästa etapp. Det kommer bli en tvådagars vandring med övernattning i Vedema. Älskar det här projektet! Speciellt som jag fått en varmare sovsäck...

 

Aktuellt

Slagsmål om hantlarna

När man inte springer och tiden inte räcker till cykling får man träna framför teven. Det är sen gammalt. Äldsta dottern har tipsat om en youtuber i rosa brallor som jag och den yngre dottern ska testa. Vardagsrummet is the place. Begränsad utrustning finns. I slumpvis utvald vikt.

Fredagsmyset börjar med Bulgarian squats. Och redan där hamnar vi lite i klistret. Soffbordet är fullt med cappuccinomuggar från det precis förestående fredagsfikat, och kan inte nyttjas att slänga upp bakbenet på. Vi testar varsin fåtölj vilket ger en slags extra dimension i träningen. Det är snurrfåtöljer…

Vi kör 45 sekunder på ena benet. På andra benet är det 20. Logiken hittar vi inte riktigt, men fortsätter vi så här kommer vi bli jättestarka på höger. Säkert bra till nåt.

Hantlarna kommer fram, det har blivit dags för axelpressar. Jag känner mig berättigad till de tyngre hantlarna eftersom jag är äldst. Och starkast. Och säkert har betalat för dem också. Dottern tycker att det är mesigt att lyfta sina enkiloshantlar och lägger in protest. Jag föreslår att vi ska alternera. En kör med hantlar och en gör nått annat, och sen stoppar vi filmen och växlar innan vi går vidare. I smyg inser jag att passet kommer bli dubbelt så långt på så vis och tycker det är en jättebra id´´e. Men dottern kan också räkna och tycker inte planen är lika bra.

Så hon tar sitt pick och pack. Går in på sitt rum och hittar en träningsvideo utan redskap. Och hon verkar ha dragit vinstlotten, för den är inte slut än!

Men nu taggar vi helg hörrni. Vad hittar ni på`?