Skåneleden SL 2 Etapp 6 – vandringsversionen!

I tjugoårig bröllopspresent till oss själva skulle vi springa hela Skåneleden. Men vi hann bara ett par etapper innan min höft satte stopp. När höften efter fem veckors löpvila äntligen fungerar att promenera med kunde vi idag fortsätta utmaningen. I vandringsform.

Att vandra är da shit. Vi upptäckte det idag!
Vandring har tidigare känts som en långsam och utdragen version av att springa. Som nästan är jobbigare, för att det tar sån galet lång tid. Därför har vi inte vandrat så ofta. Men löpskador ger möjligheter och på dagens runda fick vi veta vad vi har missat!

Vi tar bilen till Höör och därefter tåget vidare till Sösdala för en promenad tillbaka. Det är 24 kilometer som ska avverkas och vi har avsatt hela dagen för vårt äventyr. Med i ryggsäcken finns både frukostmacka, lunch och eftermiddagsfika. Det här ska bli ett heldagsnöje minsann. En matfest med promenadinslag.

Första delen tar oss över öppna fält innan vi äntligen kommer in i skogen och får lite skydd från vinden. Solen lyser med sin frånvaro och vi pinnar på rätt bra för att få upp värmen. Men mest pratar vi faktiskt.

När vi springer, springer vi ofta tysta bredvid varandra. Säger något ord då och då. Nu när vi inte behöver andas så mycket pratar vi konstant. Vi avhandlar sommarstugeplaner, flyttplaner, Corona, semestrar, jobbsituationer, allt! Vi hinner se naturen, hinner fota massor. Tar oss tid.

Och kanske är det för att skydda mig själv från den stora löpavundsjukan som jag just idag tyckte att vandra funkade minst lika bra. Vi fick lika många kilometer. Mer fika. Och nästan köpt en sommarstuga. Vi har pratat igenom allt det där som man inte hinner prata om och har nu stenkoll på allt. Jag kan numera nästan vad alla Fredriks arbetskamrater heter! Bara en sån sak…

Nu åker kartan fram för att hitta nästa etapp. Det kommer bli en tvådagars vandring med övernattning i Vedema. Älskar det här projektet! Speciellt som jag fått en varmare sovsäck...