Aktuellt

Ultraljud

Postat 5 maj, 2020

Senast jag var på ultraljud hittade vi en bebis. Så här 17 år senare är sannolikheten för just den upptäckten inte så stor. Speciellt inte som det är ljumsken vi kollar. Men ändå. Det är lite läskigt att inte veta vad skärmen ska visa.

Jag ligger på britsen medan sjukgymnasten börnar omkring med Ultraljudsmackapären. Ibland stannar han till i rörelsen. Det tar en stund och så piper det till.  Han säger inte ett ljud. Han kollar på höger höft och vänster. Jämför, hummar och tittar på skärmen. Fortfarande helt tyst.

I det som känns som en evighet av väntan ligger jag och målar upp skräckscenarier över vad han egentligen ser. Vad det är han mäter och vad han funderar över när han hummar?

Jag tänker att bilden visar Aliens i höften men det är inte det värsta. Värre är förslitningsskador, artros och benskörhet. Det är SÄKERT just det han ser.

En stund senare har han tänkt klart. Vrider upp skärmen så jag kan se den själv och pekar på ett området på högra bilden. Det ÄR en alien, jag lovar. Den rör sig liksom. Och där bredvid är ett stort svart hål. Kanske en bit ben som han liksom har ätit upp. Eller nått.

Men det är inte så spännande. Sjukgymnasten har helt uppenbarligen inte sett på skräckfilm och det mest spännande han kan komma upp med är en svullen Iliopsoas. Höftböjare that is.

Han erkänner att han letat efter benpålagringar och elände. Det gör han alltid på patienter ”i min ålder”. Men där kammade han noll.

Jag är glad för det. Glad för att det inte är något bestående. Det här kommer att gå över. Det behövs bara tid. Och som alltid ”i min ålder” är det inte uppenbarligen inte bara en helg…

Aktuellt

Bra-att-ha-saker

Postat 4 maj, 2020

Jag är gift med en prylnörd. Därför har vi många saker. Mer eller mindre användbara. Här kommer ett urval av saker jag är glad att vi har hemma:

Landsvägcykel
Hängde oanvänd i garaget i tre år innan den pga löpskada uppgraderades till världens bästa löpsubstitut.  Varför jag från början fick en sån fin cykel vetetusan men jag är glad för den nu. Den har SUPERDYRA däck som det verkar helt omöjligt att ta hål på. Har inte haft punktering en enda gång, och nu snackar vi många mil.

Ombytestält
En orienterargrej. Ett eget ståtält att byta om i. För att slippa flasha rumpan på allehanda parkeringsplatser och fik man cyklat till. Jag behöver inte ens vingla på ett ben när jag tar av skoöverdragen, ombytestältet är naturligtvis försett med en tillhörande pall.

Kaffemaskin
Alltså vi har köpt en ny. För att överleva hemkarantänen. Den ger mig glädje två gånger om dagen och jag skulle välja den framför bilen, alla veckans dagar!

Kaffegörar-kit för uteliv
Är vi riktigt fancy tar vi med kvarnen till skogs. Annars har prylnörden hittat ett mindre tungt alternativ. Kaffe på te-påse typ. Med havremjölk i termos blir det nästan cappuccino.

Spinningcykel
Sjukt oanvänd. Men när jag ska sätta ihop mina nya spinningklasser är det väldigt behändigt att inte behöva åka ner och testköra på gymmet…

Massageprylar och rehabgrejer
Finns inte en pryl på marknaden som vi  inte har.  Jag hinner liksom inte använda alla…

Varma saker
Jag har en sovsäcksjacka som håller mig varm i det värsta av väder. Den är värd varenda krona. Även om jag aldrig tagit mig råd att köpa den själv. Jag har precis fått en ny sovsäck till samlingen och har sedan tidigare plagget ingen vet att de behöver – tofflor i sovsäcksmaterial. Jag vet inte var han hittar alla grejer, men det är skönt att vara varm.

Till saker jag ännu inte hittat ett användningsområde för hör hans tälj-kit för dalahästar. Glasbägaren för skumning av havremjölk var kanske heller inte helt övertänkt för utelivet till skogs.

Men alltså ändå. Så mycket bra prylar. En pryl-nörd är en typiskt bra att ha grej!

Skåneleden 2020

Mysteriet med Skåneleden-gubben

Postat 3 maj, 2020

Jag trodde jag hade kommit på något. Var så säker på min sak att jag faktiskt skrev ett helt inlägg om det. Om att gubben på skåneleden-skyltarna är vänd åt det håll man ska gå….

skåneleden

Igår visade det sig att jag hade fel. Att jag farit med osanning i min blogg. För på Skåneleden SL5 mellan Arild och Höganäs är gubben helt wild and crazy. Han trotsar de regler jag trodde fanns och går baklänges åt de håll man ska gå på. Med ryggsäcken först!

Så nu är jag förvirrad och förstörd. Vågar inte lita på att gubbens färdriktning är min färdriktning. Och behöver köpa läsglasögon för att se den mikroskopiska pilen som ska visa mig vägen.

Så en öppen fråga till ansvarig Skåneleden-markerare som eventuellt skulle ramla in på denna blogg: Vad är logiken?

Eller är det kanske så att det var rea på höger-gubbarna?

Så snälla glöm mitt förra inlägg i frågan. Annars kan det bli precis hur tokigt som helst…

Skåneleden 2020

Skåneleden SL5 Arild-Höganäs

Postat 2 maj, 2020

Vi betar vidare på vår Skåneleden-utmaning och har idag avverkat etapp 3 och 4 mellan Arild och Höganäs. En dagsutflykt med galet mycket wow-faktor.

Logistik: bilen till Höganäs och bussen därifrån till Arild. Bussen tar 18 minuter. Vandringen tillbaka tar 6 timmar och elva minuter…

Svårighetsgrad: Arild-Mölle är berg och dalbana extra allt. Blandat lättpromenerade stigar med teknisk terräng. Stundtals maxpuls trots att vi inte ens springer…
Från Mölle till Höganäs är det racerbana. Eller i alla fall rullstolsframkomligt stora delar av sträckan. Passar utmärkt när man börjar få bråttom för att första sträckan tagit flera timmar längre än man trodde…

Nåväl. Så här:

I Arild skiner solen och havet ligger spegelblankt. Direkt vid starten finns en strategiskt placerad toalett för den som fått i sig en balja cappuccino i bilen. Toaletten är superfräsch, nästan fräschare än hemma. All cred till toalettansvarig, nu kan äventyret börja!

Efter en kort promenad längs havet och genom supermysig bebyggelse viker vi av rakt upp i en illgrön skog. Det är så grönt att vi bländas. Så vackert att inget filter i världen kan mäta sig med verkligheten. Och då har vi inte sett rapsen än. För den kommer. I sin illgulaste prakt. Det blir inte gulare än så här. Och jag springer rätt ut. För som vanligt kan jag inte hålla mig från frestelsen att bada i raps. Det här måste vara den finaste tiden på året att vara här!

raps

Terrängen till vårt första delmål H¨åkull är kuperad och tuff. Vi tuggar många höjdmeter och svettas ett par liter under ryggsäcken innan vi når toppen och belönar oss själv med årets kanske godaste ostmacka.

Vi hinner precis bege oss vidare när regnet kommer. Men såklart har jag studerat SMHI noga och är förberedd. Regnkläder på och vandringen fortsätter.

Passerar Kullens fyr och beger oss vidare mot Mölle. Första 15 km har tagit 4 timmar och vi börjar oroa oss om vi kommer hinna till kaffebaren innan de stänger. Ett uns av stress i en annars extremt avslappnad dag.

Utsikten är magisk hela vägen. Naturen så galet omväxlande. Från grönaste grön till kargaste kargt. Allt coolt på sitt vis.

I Mölle väntar lunchpaus men vi får byta bort hamnutsikten mot busskur. Det regnar mycket nu och vi vill helst inte späda ut maten…

Medan vi sätter i oss maten börjar vi räkna. Inser att vi hinner till kaffebaren om vi marscherar på lite.  Och just nu är suget stort. Vi lämnade ju termosen hemma. Avslutar dagen med 11 kilometers power walk längs havet. Över strandängar och genom de mest pittoreska små samhällen.

Framme i Höganäs slänger vi oss i bilen för en powerbilfärd till Helsingborg, en snabbparkering och en cappuccino på Bruket kaffebar. Med 7 minuter tillgodo till stängning.

28 kilometer. Extremt omväxlande natur. Så crazy vackert att du verkligen inte borde missa detta!  Se det som ett tips från coachen. Nu när man ändå inte får semestra utomlands!