Aktuellt

Over and out

Efter 11 år på Nordic Wellness spinnade jag ut mig själv igår. Och jag som inte ens gråter till film fick darr på underläppen mitt i en intervall…

Det är på näst sista intervaller det händer. Jag inser att det snart är slut, över och förbi. Att de människor jag har framför mig snart inte längre kommer vara min stammispublik. Jag ser på wattmätaren att jag liksom slutat jobba fast jag inte märkt det. Att jag trampar runt i något vakuum medan alla gamla spinningminnen passerar förbi.

Vasaloppsspinningen som blev åtta timmar och arton minuter lång.

Nyårsspinningen i glittertopp och åttiotalsspinningen i turkos body.

Morgonpasset där jag försov mig och satt i sadeln 13 minuter efter jag vaknat. Kallsvettandes igenom hela passet…

Så samlar jag mig. Får kraft att köra de sista intervallerna rätt in i kaklet. Underläppen har slutat darra och allt känns helt fantastiskt. Tills dörren öppnas.

In kommer vår platschef med dubbla buketter blommor, choklad och en ihopskramlad present från deltagarna. Och då är det inte bara deltagarna för dagen, utan gamla deltagare från förr…

Underläppen alltså. Ja, ögonen med. Nu kan jag inte hålla mig. Kävlinge må vara en plätt på en åker, men här finns världens bästa spinnare. Starka som troll!

Och i morgon ska jag skiljas från mitt arbetsrum. Allt är sålt och upphämtas i morgon. Det avskedet blir inte lika dramatiskt. Oklart var jag ska jobba dock…

Aktuellt

Tjohoo är det jul nu?

Man kan tycka att det är felprioriterat att springa omkring som en tomte hela dagen när man borde julstäda, fixa julkort och packa flyttlådor. Men det är helt enligt mitt livsmotto:

Spring först och städa sen. Annars kanske du inte hinner springa…

Men nu börjar det fasen bli lite tight om tomtenissarna ska hinna upp ur sina lådor innan jul. Det viktigaste är ändå på plats: lådan med rocky road. Så går allt åt fanders så har vi i alla fall den. Och någon av oss får en julklapp. Tror jag. Fast kommer inte i håg vilken. Målsättningen att alla paket skulle ha julrim var nog lite högt satt, och fotoaffären får ha typ nobelpriset för att de skriver ut mina julkort på bara en minut!

Jaja, det blir nog jul i år igen. Med eller utan allt.

Aktuellt

Tomtelöpning 2021

Årets version av Tomtelöpning  innebar ett större mått av stress än vanligt. Och en ensam tomte rusandes längs ribban med maxpuls och kläderna på svaj…

Jag är ute i god tid. Nittio minuter innan Tomtetåget ska gå sitter Tomtemor i Malmö och dricker cappuccino. Morgonen är solig och livet är skönt. Jag traskar ”hem” till den nya lägenheten för att att lämpa av ytterkläderna innan löpningen börjar. Gläds åt att promenaden bara tar 6 minuter och ska precis sticka nyckeln i låset när jag inser att nyckeln är väldigt liten. Och mer liknar en källarnyckel än en husnyckel…

Tomtemor får panik och springer tillbaka till Triangeln och bussen mot Malmö C. Där kan jag både gå på toa och låsa in mina grejer. Men bussen är långsam och jag missar anslutningen mot Hylliekroken där Tomtetåget ska avgå ifrån. Så Tomtemor får snällt sätta fart på tomteskorna. Det plingar över hela Malmö när bjällrorna på mina skor går bananas. Jag springer med tomteluvan i ena handen och tomterocken fladdrandes omkring mig. Att knyta bältet hade jag liksom inte tid med…

Folk tittar lite underligt på en galen tomte i 180. Någon ropar till sitt barn att hålla höger för att tomten har bråttom. Och tomten för en kamp mot klockan. Ska hon hinna till starten innan hela tåget ger sig av?

Det gör hon. Ansluter till samlingen helt dränkt av tomtesvett precis en sekund innan de börjar springa. Tomtemunderingen är inte av funktionsmaterial och framför allt har dagens klädval väldigt lite med vädret att göra, det handlar bara om färg. Och är den röda tröjan en tjocktröja så är den. Och tomtedräkter är ju inga tunna historier, de ska ju funka på Nordpolen!

2021 får vi inte springa på perronger eller genom köpcentrum. Tomtar måste också hålla avstånd. Så vi snurrar runt alla utomhusgranar vi hittar. Blir filmade av typ halva Malmö. Sjunger aningens mindre än vanligt men i övrigt är allt som vanligt – superkul!

Många kändisar bakom tomteskäggen, många Stävie Trail-strumpor på tomtebenen och precis lika tokbranta backar i Kroksbäck som vanligt. Det mest avvikande är 8-åringen som springer längst fram. Som efter 15 kilometer drar upp en helt crazy fart och får hela tomtetåget att behöva växla upp. Den lilla killen som inte förstår det där med att hålla igen så alla tomtarna hänger med, utan bara kör! Den coolaste tomten i hela tomtetåget.

En fantastiskt runda med trevligt sällskap, goda pepparkakor, och härligt solsken. Blir inte bättre! Och dessutom hamnade jag visst i tidningen…

 

 

Aktuellt

I skogen kan allt hända

Vi rodde loppet i hamn trots att vi kände oss lätt motarbetade av nedfallna träd, kopiösa vattenmängder och en försvunnen bro.

Klockan åtta har solen precis gått upp. Fredrik tar sig till bron med en såg, Laurent hämtar priser hos en sponsor, och jag kontrollerar banmarkeringen i löparskor. Medan Fredrik trollar bort ett helt träd och gör den försvunna bron framkomlig igen, koncentrerar jag nästan ihjäl mig för att inte stuka fötterna. Eller få ett ofrivilligt dopp. Det går upp och ner, över stenrösen, under elstängsel och på glashala spänger. Och så den där bron. Som är lite för murken för sitt eget bästa. Det går uppför på alla fyra och över en lermark  så mjuk att jag börja tänka på den där tjocka madrassen i gympasalen på mellanstadiet.  Jag fortsätter över geggamoja som kunde blivit en gratis åktur nerför backen, för att tillslut nå finalen. Ett bestigning av kulle via valfri väg. Över pinnar, bråte och en halkig sten.

Egentligen är det nog ett under att vi inte behövde plocka fram dauerbindan under loppet men alltså vilka trailstjärnor vi hade på besök!  Nu behöver både jag och bilen saneras från lera. Viktigast att tomteluvan klarade sig. För den ska jag ju använda redan i morgon…