Vi har blivit som småbarnsföräldrar på nytt. En nyopererad katt som ska äta pyttelite jätteofta och INTE slicka på sår, hoppa högt och bråka med annan katt… det kräver sin övervakning. Och hemmavaro. Inomhus. På sommaren första dag…

Som extrem sommarmänniska får jag lite panik av situationen och drar morsdagskortet. Jag önskar mig att få springa från Lödde till Lomma och dricka kaffe med mig själv. Ett par timmar ledigt från inomhus kattvak.
Då inget av barnen är hemma och kan ge mig min önskepresenst blir det Fredrik som får offra sig för mitt morsdagsvälbefinnande.
Medan han doserar kattmat enligt schema, stoppar den vrålhungriga katten från att äta upp den andra kattens mat, förhindrar hopp från höga möbler och agerar allmän bollkalle, ger jag mig ut och njuter. Väldigt ego, men det är ju mors dag…
Det är vindstilla längs havet. Bara en sån sak. Det händer liksom inte. Det är precis så där lagom varmt. Svettigt men inte outhärdligt. Och det är en sån dag då folk hänger i glassbaren så man får ha kaffestället för sig själv.
Nu återgår jag till livet som bollkalle och kattpolis. Så firar vi lite till med barnen ikväll.





