Aktuellt

Mörkret gör mig trött. Tappar gnistan redan kl 17 och hade helst gått och lagt mig kl 20. Så jag har lovat mig själv att tanka varenda ljusstrimma som finns. Ladda mitt solbatteri.

Vi åker till gamla favoritstället vid Saxtorpssjöarna. Fredrik har rotat fram mountainbiken och jag har grävt djupt i träningsklädeslådan efter ett par löparshorts.  Jag är på sommarhumör och vill känna vinden mot benen. Tror tamejtusan jag har börjat utveckla klaustrofobiska känslor mot långa tights….

Slingan i saxtorpsskogen är ca 10 km men tar en evighet att springa. Den svänger oftare än en karusell och man behöver vara 100 % närvarande för att inte missa en avfart. Jag skarvar med transportlöpning till slingan t/r och ett varv runt sjön. 16 km med själva målet att bada efteråt.

Och som jag saknat den sjön! Dagen till ära fick vi dessutom hela för oss själva!

Boostad till tänderna. Nu ska jag nog överleva ett par ruskdagar till!

Fredrik har kommit över ett stycke mobiltelefon och scrollar igenom mitt instaflöde. Själv följer han typ två konton på instagram och har aldrig fattat vitsen. Så frågar han varför man skulle inspireras av tjejen som just nu springer på tårna i mitt flöde. I lite för lite kläder för november.

Hon ser mest ut som hon springer för att lägga upp ett instagraminlägg och inte för att hon tränar. Jag inspireras faktiskt inte alls. Men så skyller jag på att jag inte följer personen i fråga utan för att hon bara poppade in i mitt flöde som ”föreslaget inlägg”, som det funkar nowadays. Hon är en fitnesslöpare om ni kommer ihåg den kategorin…

Scrollar vidare för att se vad jag egentligen lägger tid på:

Ett inlägg från Team Nordic Trails tisdagsträning i mörker. Ser jättehärligt ut. Jag blir springsugen.

Reklam för Sveriges varmaste skidpjäxa. Couldn’t care less!

Två personer som dansar med en ballong mellan sig. Utan att den liksom ska nudda mark. Och nu kryper hon mellan hans ben och tar ballongen med sig på färden. Dyker upp på hans ryggsida och gör v-tecknet för en lyckad move. Ja ni hör…

Annika i roddmaskin. Shit vad hon tar i. 500 meter på 2 minuter blankt. Jag bli sugen på att testa…

En kattunge. Alltså jättesöt! Blir glad.

En tävling där man kan vinna en espressomaskin. Behöver inte. Har precis köpt en ny ögonsten till sportstugan….

Reklam för AW på Matmakarna i Kävlinge. Alltså jag bor ju inte ens där längre. Men fortsätter följa av nostalgiska skäl!

Minst tio inlägg från olika foodie-konton och restauranger. Blir supersugen! Och har inte vi slutat spara pengar nu? Jag vill gå på restaurang. En sån där snuskigt dyr och lyxig! Ge mig! Gärna med burrata…

Kullamannen. I tio olika skepnader. De som ska springa, deras dropbags, energiladdning, ångest, förtvivlan, förväntan och pepp. I hear you, men är inte avundsjuk. Kullamannen kommer aldrig bli min grej.

Mauritius, Dominikanska republiken, London. Gärna i löparskor. Jadå. Jag vill se! Mera mera!

Vilket är det senaste inlägget i ditt flöde och blir du inspirerad av det?

Ni som hängt här ett tag vet att jag anordnar lopp då och då. Vårt största evenemang heter Stävie Trail och går av stapeln i mars varje år.

Stävieåret består av 6 månader av förberedelser, en dags urladdning och 6 månader återhämtning….

Det är under förberedelsetiden vi ska ragga sponsorer, fixa hemsidan, beställa buffar och medaljer, öppna anmälan och göra reklam. Peaken av kaos ligger i februari och sista veckan inför loppet. Det är då som allt ska hända, paniken är total och den stora frågan är: varför gör vi egentligen det här? Men dit är det långt kvar. Nu njuter vi av att försiktigt börja dra i alla trådar. Och det här är det som ligger närmast i pajpen:

10 november. Anmälan öppnar. Strategiskt vald tidpunkt, bara ett par dagar före Fars dag. Så till alla pappor där ute, se till att säkra en slipsfri farsdag och önska dig en startplats!

12 december. Lucialöpning i Stävie-skogen. Coolaste grejen! Ett ljusband av löpare i en becksvart skog. Och glögg och peppisar på det. Kom och klä ut dig vetja!

Och dessutom två viktiga beslut. Val av buff-färg och medaljdesign. Vilken buff hade du helst sett på ditt huvud?

Runacademy-onsdag och tre timmars bortavaro för en timmes löpgrupp. Brukar vara värt, men inte idag…

Det är löpskolningsintervaller med backruscher. Och en hamstring som protesterar. Uppvärmningen är inget problem, inte löpskolningsövningarna heller. Men när vi ska trycka på skriker den bromsa. Så jag lyder. Joggar när de andra rejsar. Kommer sist och känner mig sämst.

Inför finalen som består av 8×20 sekunder backspurt vänder jag åt andra hållet och tar en slöjogg i min ensamhet.

När vi möts upp efteråt är alla trötta. Deras ben skriker och andningen ansträngd. De pratar om slutet av backen som plötsligt blev brantare. Sådär så att benen tog slut. Blir avis på känsan. Känner mig utanför. Som den som missade festen.

Deppar lite under min nerjogg till tåget. Och undrar vem som är Malmös bästa massör…. Vet du?