Aktuellt

När vi flyttade till Malmö tänkte jag att jag skulle börja springa med Malmö Gerillalöpare. Men deras schema har fetkrockat med mitt. Under mina första elva månader som Malmöbo har jag lyckats pricka in ETT pass och hängt med gänget till Köpenhamn för både marathon och halvmarathon. I övrigt inget.

Därför känns det lite fel att komma på deras tioårskalas. Även om det står i inbjudan att alla är välkomna, också de som aldrig sprungit med dem tidigare. Därför vågar jag ändå. De får skylla sig själva…

Födelsedagskalaset består av löpning på förmiddagen och middag på kvällen. Och i detta nu befinner vi oss någonstans mittemellan.

Löpningen genomfördes i morse. En halvmarathonbana som man kunde ta ett varv eller två. Min bråkiga baksida medgav bara ett varv, men med dit- och hemjoggen blev det ändå 27 km och ett bra långpass.

Hittade en massa trevliga människor och snackade bort tiden så effektivt att alla kilometrar plötsligt var gjorda utan att jag hunnit tänka på det.

DET var bekvämlighetsdelen av dagens födelsedagsfirande. Nu väntar kvällen utanför lådan. Födelsedagen firas nämligen vidare på ölhak. Jag som inte ens gillar öl.

Men hamburgare kommer i alla fall bli gott!

För ett par veckor sedan bloggade jag om en mycket märklig instruktör. I morse hade jag bättre tur!

Det är dottern som lurat iväg mig igen. 45 minuter HIIT klockan 07:15 och vi är taggade. Och lite spända. Tänk om den här instruktören också står med armarna i kors och längtar hem…

Det gör han inte.

Instruktören skapar feeling i salen redan innan vi kommer igång. Skön musik som peppar utan att vara skräning. Tant är känslig för ljud på morgonkvisten och vill vakna lugnt och fint.

Det gör jag. Fram tills uppvärmningen börjar. Sen är det inte lugnt och fint mer! Nu börjar showen.

Instruktören är den perfekta blandningen av hård och rolig. Bara med en stor portion av ödmjukhet kan man skrika till mig att lyfta armarna ”för fan” utan att jag blir tjurig och motvals. Under passet blir jag med glimt i ögat ifrågasatt om jag verkligen spänner magen, svara ja och blir därefter pinsamt motbevisad. Utan att skämmas. För han får en aldrig att känna sig dum. Eller fel.

Inte ens dottern blir förnärmad när han anklagar henne för att hålla gummibandet som en handväska.

Då och då sneglar vi på varandra och skrattar. Det här är kul. Killen är galen men kul. Övningarna är nya, utmanande och spännande. Jag som trodde jag provat allt.

Den här instruktören är så mycket motsatsen till den förra. Han står inte med några armar i kors. Han är runt och petar. Rättar till. Förklarar. Och dessutom på norrländska.

När passet är slut är vi genomsvettiga och på världens bästa humör. Vi fick en uppvisning i humor och råkade träna igenom hela kroppen i bara farten.

Bättre start på en fredag finns förmodligen inte. Längtar redan till nästa vecka!

Vi brukar ha chokladkalender med finchoklad, men i år blir det andra bullar. Dottern vill ha en springkalender…

Det finns färdiga julutmaningar designade Sweden Runners och Race One, som verkar urkul! Men den ekonomiska dottern menar att vi kan göra vår egen julkalender och lägga pengarna på choklad istället. Äta kakan och ha den kvar, that is!

150 kilometer mellan 1 och 24 december är beställt, och jag har skickat en lista med distanser till henne.  Det är siffror mellan 5 och 12 kilometer, snyggt och prydligt uträknat i ett excelark. Hennes uppgift blir att pyssla ihop alltihopa till en snajsig julkalendermed 24 löparluckor . Ett samarbete mellan siffernörden och den kreativa som kommer bli helt outstanding.

Luckan kommer tjuvöppnas kvällen före respektive dag, för att få en chans att planera in när på dagen löpningen ska ske. Ibland kan det ju behövas tidiga morgonrundor och då är det bra att vara förberedd.

Så långt det går ska vi springa tillsammans, men när våra scheman inte tillåter det får det bli var för sig. Det är ok att springa längre än dagens lucka, men inte kortare. Och man får inte tjäna in kilometer till en annan dag. Har man sprungit för långt får man skylla sig själv…

Om det är någon som vill hänga med på ett hörn kan jag se till att outa luckan i någon av mina kanaler. Säg till i så fall! Chokladen ingår dock inte….

Jag köpte ett par trailskor i våras men det klickade aldrig riktigt. De är superlätta och borde passa mig utmärkt, men de triggar min Morton. Så som många av dess föregångare gjort. Jag och trailskor är ingen perfect match. Inte förrän nu. Jag har hittat en ersättare som inte ger mig Morton och därmed är mina Asics till salu! Lägger ut dem i diverse säljgrupper på Facebook, i hopp om lite klirr i kassan och lite extra utrymme i en fullproppad garderob. Men ingen respons…

Inser problemet. Det är HERRSKOR och kanske lite okvinnliga i sin approach. Tjejer som gillar rosa göre sig inte besvär.
Och få är de killar som tycker att storlek 40,5 är lagom.

Synd ändå på en bra sko.

Råkar du ha storlek 40,5, och gilla lite ödlemönstrat…

Klicka in här och shoppa loss!