skor

Alltså jag föll för Salming-hajpen. Fick bara en känsla av att SÅNNA SKOR MÅSTE JAG HA. Vet inte varför. Förmodligen lurad av smart marknadsföring. För grejen är ju att jag har ett par hyfsat nya skor som jag älskar. Men man kan väl inte ha för många?

Vårsol på Salmingskor, det är inte utan att det rycker lite i springbenen!

Klickade hem ett par Distance. Jättesköna och lagom långa, men kanske lite breda? Går omkring och känner efter. Behålla eller skicka tillbaka?  Risken med internetköp är att man behåller för att det är jobbigt att skicka tillbaka. Så funkar i alla fall jag. Och det är ju dumt. Funderar en vända till och återkommer i frågan…

 Orange is the new black… galet matchad idag!

Mina trotjänare Brooks Pure Connect fanns inte längre att få tag på i New York. Så jag spontanshoppade ett par Adidas Adizero Adios Boost. UTAN att ha googlat fyratusen recensioner och utan att dubbelkollat med hela min bekantskapskrets först. Så där spontant att jag chockade mig själv och nästan fortfarande inte har förstått vad som hände!

Hur som helst – idag var det premiär. Är alltid nervös när jag ska springa i nya skor. Bara tanken på Morton’s tår och skavsår får mig att rysa. Men jag hade inte behövt oroa mig, det här var mockasiner av rang. Så sköna, så nätta, så lätta. Grym löpkänsla och fin kontakt med marken. Vilket kap!

Minsta tjejen kom hem med värsta fina skorna. Löpning goes leopard liksom. Kan inte låta bli att bli lite bitter över att mina favo-mockasin-Brooks ser ut som båtar i jämförelse. Varför väljer inte mina fötter snygga skor?