Browsing Tag

löpning

Löpning

Löpningens dag på ingående

På lördag är det löpningens dag. En dag nästan på pricken lika viktig som julafton och fettisdagen. Den är instiftad av bästa Ingmarie och inträffar den första lördagen i februari varje år.  Och jag har nästan alltid problem att få ihop det….


pningens dag 2015

Flera år har jag varit på Nike-konvent i Stockholm och med 5-6 träningspass i benen har löpningen liksom inte lockat så där efteråt. Förra året provsprang vi dock Stävie Trail-banan. Ett högst giltigt sätt att fira.

I år har jag problem. Först har jag distansspinning på morgonen. På eftermiddagen hade jag förvisso (med lite vilja) kunnat klämma in lite löpning men vill inte träna för mycket med tanke på att det är LOPP på söndag. Och när man för första gången i sitt liv ska rejsa rundor på en motocrossbana vill man ju vara pigg. Så man kan njuta av uppförsbackar i grus…

Funderar på en kortis innan frukost. Frågan är om jag ska fira själv eller med andra. Och om det finns andra morgonpigga…

Hur firar du?

Aktuellt

Sanningen bakom en insta-bild

Inlägget på Instagram:

image

Verkligheten:

Ja, det var magiskt. Vackert så jag fick knottror. Norrländsk vinter mitt i Skåne. Men det fanns en sida till. Den som inte syntes på Insta. Men det är ok. I instavärlden får allt lov att vara perfekt. Som kontrast till nyheterna där allt är elände.  Vill man ha mixen får man läsa här.

Problemet stavas snö. Jag har inte en tanke på att det ska ligga så mycket snö i skogen, bara ett par mil hemifrån. Jag har därför inga Icebugs utan vanliga traildojor. Det tar typ 2 km så ligger jag där. Platt i marken. Ryggläge.

Under snön döljer sig vatten som man vanligen tar sig över via en spång. Vattnet är fruset till blankis och jag hinner inte reagera innan jag ligger där. Med en värkande armbåge och ett bultande nyckelben som inte alls osökt leder tankarna till ett annat ryggläge. Blir rädd men fortsätter när värsta smärtan lagt sig. Är glad att inte huvudet smällde i och vågar inte tänka tanken på hur mycket ett skallben tål…

När det inte är is under snön så är det frusen lera. Att inte se det ojämna underlaget är jobbigt. Man vet aldrig hur man ska parera. Hårt är det dessutom. Fotlederna jobbar för högtryck och hjärnan får ingen vila.

Någon kilometer senare är det Fredriks tur att slå i backen. Det är rumpan som tar smällen. De fyra efterföljande gångerna fördelas smärtan mellan handleder och knän. Den stackars stubben en meter ut från stigen får säkert också lite ont när en 80-kilos löpare kraschlandar på den…

Under första timmen avverkar vi åtta kilometer. ÅTTA kilometer. Förbereder mig mentalt för en heldag i skogen, men plötsligt lättar det lite. Vi kommer på en grusväg. Motorn går igång och jag njuter av att få springa utan att tänka och utan att vara rädd. Lyckan varar 4 km innan det är dags igen.  Galet halkig is. Frusen modd. Frusen lera. Dolda rötter. Och trappor in och ut ur kohagar. Av material som gjort för att halka och slå ihjäl sig. Börjar bli trött nu. Börjar hata trail. Tänker att jag ska springa BÅDE Köpenhamn och Stockholm marathon bara jag slipper åka till Oslo och springa trail.

Det är syndigt att hata trail. Naturen är mycket creddigare än en platt asfaltraka på vägen mellan Lund och Kävlinge. Men fasen vad jag älskar att springa utan att vara rädd, utan att stuka fötter, utan att riskera bakhuvudet.

En annan dag kommer jag att komma till sans. Idag är jag glad för det fantastiskt vackra vädret men hemskt mycket oglad för själva löpningen. Sanningen bakom en instagrambild.

Aktuellt

Lyxlöpning

Jag har inte googlat ordet lyxlöpning men om jag får definiera det själv så betyder det typ:

“Löpning i sällskap på ställen du inte väljer för dina vardagsrundor. Ställen som är fantastiskt vackra men som kanske kräver lite onödigt mycket tid att ta sig till. Gärna där någon annan hittar vägen och du själv kan fokusera helt den grymma naturen (och var du sätter fötterna…). Där du springer utan att tänka på att du springer och där tiden inte är väsentlig. Gärna kryddat med gofika.”

945494_931049606970821_1294184345152747866_n

På dagens runda fick fikat stryka på foten men i övrigt stämmer allt in på definitionen ovan. Söderåsen var täckt i löv och luften krispig. Marken mjuk som de där tjockaste mattorna i gympasalen. Stundtals tungsprunget men galet roligt. Och ljudet av de frusna löven under fötterna …lovely!

Fil 2016-01-03 14 23 27

Dagens roligaste var ändå på-rumpan-åkandet ner för en lövtäckt brant. Pirr i magen på hög nivå men man åkte i alla fall mjukt.

Söderåsen
Coolaste rutschkanan

Lyxlöpning alltså. Lägg till det ordet i er vokabulär. Och berätta gärna var du helst lyxspringer. Alla tips mottages ödmjukast och tacksammast.

Aktuellt

228 mil

Statistiknörden nördar vidare. Kollar Funbeat men fattar ingenting av deras nya rapportverktyg. Eller det är egentligen inte nytt, de bytte för ett par år sedan. Sedan dess fattar jag inget…

image

Jag lyckas lura ut att jag sprang 228 mil förra året. 10 fler än året innan. Det är typ till södra Italien. Ibland känns det lite korkat att jag är kvar på samma ställe fortfarande. Som en hamster i ett hjul. Fatta hur mycket coolare det varit att starta dagens runda i södra Italien än på en översvämmad cykelväg i Kävlinge…

image
Platsen för årets första runda.

Å andra sidan har jag närmare till Norge nu. Och där kommer det hända grejer under våren minsann. Jag tror jag vill dit!