Middagsdejter i all ära, men att umgås kl 08:00 är en oupptäckt pärla!

Vi har fått en morgondejt i 50-årspresent och idag skulle det ske. Uppstigning innan ottan för att infinna oss på Råå kallbadhus kl 08:00. Som de pensionärspar vi är ramlar vi båda in på parkeringen kl 07:59. Man ska inte vara sen…

Det blir två timmars bastande med tre dopp i havet. Jag och Malin i ena bastun. Fredrik och Andreas i den andra. Och bad på separata bryggor med fri sikt däremellan. Enligt säkra källor 4 grader i vattnet och minst sagt lite bitande. Men vi tar oss ner tre gånger var och hinner uppdatera oss på viktig info däremellan.

Men sjön suger och snart skriker det i magen. Som tur var fortsätter kalaset på Bruket där vi äter lyxfrukost i form av kaffe, surdegsbröd och övernattade gryn.

En himla trevlig förmiddag och samtidigt är hela dagen kvar när den är över. Världbäst. Och ingen blir bakis. Tvärtom är jag så mätt att jag orkar julshoppa i flera timmar innan det är dags att gå hem och titta på julkalender.

En kanondag på alla sätt. I morgon väntar en till.

Ni vet nidbilden av oss svenskar. Att vi tittar ner för att inte behöva hälsa. Och inte går ut i trappuppgången förrän sikten är klar. Jag kan vara lite så ibland. Det har liksom hänt att jag sett en kollega som ska med samma tåg, och att jag sprungit och gömt mig för att slippa prata jobb hela vägen hem… Tågresor är liksom gjorda för att scrolla instagram!

I trappuppgången i Malmö gömmer jag mig inte. Där är det bara trevligt att råkas.

På nedersta våningen bor en löpare. Vi brukar gå om varandra och mötas i dörren. Och så här års är det naturliga samtalsämnet att ge en rapport om underlaget. Var det går att springa och var man ska låta bli. Pildammsparken är en no-go-zone just nu. Hal som en skridskobana. Det vet jag för att jag försökte mig på den. Nu slipper grannen gå samma öde till mötes. Himla praktiskt.

I övrigt är hela Malmö halkfritt. Jag studsade runt 13 kilometer på de piggaste benen. Måste ha varit förmiddagens två timmars massage och ansiktsbehandling som gjorde susen. Kanske mest massagen. Det andra gjorde mest att jag nu är len som en 20-åring i ansiktet och doftade lavendel under hela löpturen.

Vilken start på helgen!

Det är lätt att bli distansblind när man gillar att springa långt. Och inte förstå att kollegorna tycker att en uppvärmning på 2 kilometer är typ ett helt pass. Så här kommer dagens sifo. Hur långt är din definition på:

1. ” Jag ska bara ut en kortis”
2. Långpass
3. Standardrunda
4. Kort långpass
5. Långlångpass
6. Den kortaste distans som är lönt att ge sig ut på

Här är mina egna svar.

1. 6 kilometer. Händer bara i kombination med något. Uppvärmning till ett styrkepass eller yoga. Eller om jag har extremt lite tid.
2. 20 km
3. 12 km. Springer typ alltid 12 kilometer. För att 11 känns kort och 13 långt….
4. 17 km
5. 27 km
6. 5 km. Hinner jag inte mer, orkar jag inte byta om. Korkat men sant.

Så hit me. Hur är dina definitioner?

OBS! Definitionerna varierar över tid och efter förutsättningar. Efter senaste skadan 2020 tyckte jag att 10 minuter var ett långpass. Det finns alltså inga rätta svar. Bara nyfiken på hur du tänker.

Jag hinner inte med att stressa över julen, jag har fullt upp att hinna med allt kul som händer… Så här:

Lördag: casha in 50-årspresent med vänner. Bada kallt och äta gott.
Söndag: Kyrklöpning med Malmö Gerillalöpare. Lomma-Kävlinge inklusive spännande historia, trevligt sällskap och regn!
Måndag 11/12: Lucia-löpning i Stävie. Det coolaste coola, med pärlbandet av ljus genom hela skogen.
Fredag 15/12: Svärisarna har varit gifta i 50 år och bjuder på kalajs.
Lördag 16/12: Finbesök av Ingmarie och god mat på Manto.
Söndag 17/12: Tomtelöpning i Malmö. Årets höjdpunkt.

Och själva julen vet jag var och med vem vi firar. Nyår har jag inte hunnit tänka på än. Mer än att fundera hur man bäst springer ut året. Nyårslopp i Pildammsparken är lockande nära. Men 27 km runt Lund smäller kanske lite högre ändå. Fast om det har jag inte vågat förhandla ännu…

Hur koll har du på din jul och har du börjat stressa än?