Vi är i mål på dag 1. Middagen har precis landat i magen och klockan är 21.37….

Att gå tar galet mycket längre tid än att springa. Trots att vi gick upp 06:15 är det alltså läggdags innan vi ens hunnit till efterrätten.

Men har man våffelsmet i väskan kan man inte bara gå och lägga sig. Då håller man snällt uppe ögonen med tandpetare i väntan på våffeljärnet.

Grädde och hjortronsylt alltså. Värt minst en timmes skönhetssömn.

I morgon får ni hela storyn. Om Skånetrafikens bristande tidtabell och en ofrivillig cykeltur på tantcykel. Över en ÅS! Och om hur man får en kaféinnehavare att utöka sortimentet med havremjölk. Rafflande alltså. Stay tuned!

Jag skulle ha loppfritt fram till annandag midsommar. Som arrangör alltså. Ha tid till annat. Och slippa kånka omkring på en massa utrustning, fundera över coronalogistik och toalettmöjligheter…

Sen blev ett populärt traillopp inställt, och vi såg som vår mission att rädda världen från en lopplös sommar. Så vi slängde in ett extrainsatt lopp den 7/6. Bara sådär. Utan att blinka.

Och därmed är hjärnverksamheten igång igen. För spontant eller ej, varje lopp måste vara bra arrangerat! Och fikat genomtänkt….

Med det sagt. Ni som bor en 1-2 timmars bilresa bort borde komma till Björnstorp den 7 juni. För att testa Enduro – loppet där man liksom inte behöver springa fort hela tiden.

Det blir 19 kilometer, varav tidtagningen endast sker på 10 km, uppdelat på 12 segment. Ett lopp i intervallform om man så vill. Så konstigt att ingen förstår förrän man har provat. Men när ljuset gått upp och polletten trillat ner har hittills alla fattat hur genialiskt och kul konceptet är.

Så. Testa något nytt. Testa något du inte förmodligen inte förstår vad det är. Du kommer inte att ångra dig. Du kommer bli trött. Skogen kommer att kännas magisk. Och du kommer att få pizza efteråt.

Läs mer här vettja! Eller så köper du grisen i säcken och anmäler dig direkt här.

Inte helt oväntat, men igår kom beskedet: Backyard Ultra Sydkusten i sommar är inställt. Och jag bockar av min femte inställda grej i år, efter Barcelona marathon, löparresa till Portugal, SimrisUltra/ÖST och Stockholm marathon.

Börjar man räkna på det är det stora pengar som är ute och flyger. Och det är intressant vilka olika regler som gäller för olika event.

Barcelona: loppet flyttas fram till oktober och jag får välja om jag vill starta då eller vid nästa års upplaga i mars 2021.
ÖST: inga pengar återbetalas. Men man får förtur till 2021 och rabatterad startavgift med 30%.
Portugal: val mellan att boka om eller att få pengarna tillbaka. Ombokning belönas med ett presentkort på Runner’s Store.
Stockholm marathon: loppet flyttas fram till september och startplatsen med. Inget alternativ att få pengarna tillbaka eller starta gratis nästa år. Inte ens om man redan är anmäld till ett annat marathon den dagen i september…
BUS: Två val. Att efterskänka pengarna och därigenom få en t-shirt, gratis deltagande i virtuella lopp, rabatt på skor och förtur till nästa års lopp. Eller att få tillbaka 50% av startavgiften.

Olika arrangörer, olika lösningar. Och svåra beslut för mig att fatta…

Barcelona valde jag att flytta till mars nästa år. Efter en miljon förhandlingar med mig själv. För att man aldrig vet om Danmark har vågat öppna dörren tills oktober, och jag behöver till Kastrup… Och för att jag tror det är lättare att sälja en plats i mars, ifall jag skulle välja att inte åka.

ÖST: nästan skönt att slippa fundera. Man skulle kunna gnälla över att inte få en krona tillbaka men som mindre arrangör förstår jag läget. Jag klandrar ingen.

Portugal: flyttade fram till mars 2021. Det var inget svårt beslut. Det svåra beslutet var att shoppa upp presentkortet på Runner’s store. Eftersom jag typ inte sprungit på två månader har jag ju ingen aning om vad jag behöver! Men har förstått att vintertights inte är aktuellt längre… Så hit me, vad behöver jag?

BUS: Jag behöver varken en t-shirt eller gratis deltagande i ett virtuellt lopp som jag inte kan springa. Jag behöver heller inga Hoka-skor eller förtur till nästa år. Jag är ju världsmästare på att klicka hem startplatser när det är bråttom. Logiken säger att jag därför borde ta pengarna tillbaka. Men alltså. Jag vill ju ha kvar BUS. Jag vill ha kvar Petra och Marcus som lopparrangörer.  Vad fasen, en t-shirt till kan väl inte skada! Förmodligen min dyraste t-shirt ever,  men det f¨år det vara värt. För att inte riskera att bli utan BUS framöver!

Hur tänker du med allt som ställs in och dina förlorade pengar?

Det finns en tagg för sista normala bilden innan Corona. Bilder på äldre som träffar barn, folk som trängs på uteserveringar och folk som sitter på kontor. Ni vet sånt man gjorde förr…

Sydsvenskan efterlyser bilder på samma tema. De sista bilderna i kamerarullen innan allt blev som det blev. Jag kunde inte låta bli att skicka in bilden ovan.
Stävie Trail 2020. Ett av de få loppen som faktiskt hållits i år. 700 pers på en liten gräsplätt bara tre dagar innan den första begränsningen kom.

Vilka bilder har du i din kamerarulle från början av mars? Och vilka bilder hoppas du snart kunna ta igen?

Jag skulle kunna tänka mig att trängas på en startlinje faktiskt. Och hoppas Corona-läget tillåter så fort jag är redo.