Bläddra i kategori

Skåneleden 2020

Skåneleden 2020

Ystad Saltsjöbad

Jag lovade ett separat inlägg från Ystad Saltsjöbad som var slutdestinationen på vår förra vandring. Sen glömde jag det. Tur att ni påminner mig!

Ystad Saltsjöbad

Klockan är 15 när vi fått cappuccino i magen och nått bilen som står parkerad vid etappmålet i Ystad. I bilen finns allt som behövs för en övernattning på Ystad Saltsjöbad och en efterföljande dag på Österlen. Har man bröllopsdag får man fira rejält och det är mycket mat som väntar….

Vi älskar kontrasterna mellan tält och fancy hotell. Mellan utegröt och hotellfrukost, frystorkat och trerätters. Efter två dagars vandring med smutsiga fötter och trötta axlar känns det underbart att äntligen få bli ren och ompysslad.

Fredrik oroar sig för att det ska vara för mycket folk. Att det ska känns trångt så här i Coronatider. Jag oroar mig mest över frukosten som enligt uppgift ska bestå av en påse istället för en buffé. Båda oroar sig i onödan!

Vid incheckningen får vi veta att vi blivit uppgraderade till ett rum med havsutsikt, och det är havsutsikt på riktigt. Vi behöver inte ens luta oss ut och riskera livet för att se havet, för havet är liksom allt vi ser.

Ystad saltsjöbad

Vi ser också en flaska bubbel som svärföräldrarna överraskat oss med, och lutar oss tillbaka i fåtöljerna för att smygstarta firandet. Det är svårt att slita sig från utsikten men tillslut samlar vi kraft och går ner till spat. Cruisar runt bland poolerna och faller för en med havsutsikt. Varför ändra ett vinnande koncept?  Pga Corona är det maxgränser uppsatta vid varje pool, och i den vi valt finns plats för max fyra. De två som redan sitter i poolen går när vi kliver i.  Ensampool with a view alltså. Underbart.

Ystad Saltsjöbad

Den största poolen är också ledig. Havet alltså. Och det finns en anledning. Vi har inte valt sommarens varmaste dag, och ärligt så lockar inte havsvattnet lika mycket som den varma poolen. Men vi går i alla fall ut och njuter av vinden, havsbruset och själva åsynen av blått! Iklädda morgonrock såklart. Så som sig bör…

Ystad saltsjöbad

Efter att ha provat alla pooler, vilat en stund i de stora härliga relax-rummen och gått vilse i hotellets oändligt många korridorer har klockan redan hunnit bli middagstid. Det är stressigt att vara på spa!

Ystad Saltsjöbad

Vi laddar för en trerätters och går ner till matsalen. Här bjuds langos med skagenröra, torsk med brynt smör och en lovely efterätt med passionsfrukt!

Efter två dagars vandring, ett bubblande både inombords och utombords, och en rafflande god middag somnar vi ovaggade. Och dag två ska bli minst lika bra!

Ystad Saltsjöbad

Frukosten är det viktigaste på hela dagen, och är man hungrig orkar man äta ännu mer. Därför går vi ut och springer en runda. Att bli mätt för tidigt är ödesdigert när man bor på hotell. Oklart om jag hinner bli jättehungrig på mina numera ytterst måttliga morgonrundor men ändå. Försöka duger. Och omgivningarna kring hotellet är underbara. Vi springer längs vattnet österut och vänder tillbaka alldeles för tidigt. Hade höften varit hel hade jag förmodligen nått hela vägen till finska gränsen innan jag ens funderat på att vända….

Anyway. Frukosten. Det viktigaste viktiga. I Coronatid, utan buffé. Hur ska det gå`? Jag är skeptisk…

Vi har fått veta att vi bör undvika att äta frukost klockan 9 eftersom det tydligen är prime time. Därför väljer vi bort morgonyogan för att få äta i lugn och ro. Det är en liten kö fram till personalen som visar oss till bords. Vi sitter på behörigt avstånd från närmaste sällskap och blir serverade en färdigbredd smörgås, yoghurt, granola och frukt vid bordet. Juice och kaffe finns att hämta vid en bardisk och ”varmrätt” kommer på beställning. Och där och då avnjuter jag min livs godaste äggröra.  Så nygjord och så krämig att jag typ dör…

Ystad saltsjöbad

Att äta bordsserverad frukost är värsta grejen och jag har varit orolig helt i onödan. Jag trodde att jag skulle få en fralla med marmelad, en sötad förpackad fruktyoghurt och en apelsinjuice. Jag blev motbevisad med besked. Frukosten är ljuvlig och vi äter den i lugn och ro. Utan det där vanliga springet där det alltid är någon av oss som ska gå nästa runda på buffébordet. Det är nästan så jag önskar att det skulle bli en ny grej, även efter Corona! Det enda som faktiskt kom i påse var två pain chocolate. Och det var bra, för just där hade vi ändå inte orkat äta upp dem. Och sofforna alltså, sa jag att de var blommiga?

Ystad saltsjöbad

Mätta och belåtna slänger vi oss raklånga någon timme till i ett av de fantastiskt mysiga rummen. Vi laddar för våra respektive behandlingar som ska bli avslutningen på hela kalaset. Hot stone massage för Fredrik och ansiktsbehandling för mig. För tredje gången i livet…

Ystad saltsjöbad

Medan Fredrik njuter av en skön stund vrider jag mig i smärta. Alltså portömning, inget för mesar! Tre minuters plåga följt av 42 minuters ompyssling kan ändå ses som helt klart värt det och jag njuter hela vägen in i mål. Om det inte vore för den där oljan hon masserar in i min hårbotten.

När jag timmen innan tvättade håret tänkte jag liksom inte på att skalpmassage var en del av grejen, och nu plötsligt inser jag att jag ska behöva gå på finrestaurang med flottigaste håret i stan.

Efter avslutad behandling möter vi upp med dottern som tagit tåget till Ystad. Nu väntar ytterligare en dags firande på Österlen, helt i matens tecken! Tur att det finns torrschampoo på ICA i Simrishamn!

Skåneleden 2020

Skåneleden SL5: Rydebäck-Helsingborg

När man ska lura med sig en tonårig dotter på sin vandring gäller det att välja sträcka med omsorg. Vi har fått en max vandringstid på tre timmar att förhålla oss till, och det underlättar om det finns kaffe och god mat i änden på etappen. Därför väljer vi en av etapperna i närområdet: Rydebäck-Helsingborg.

Skåneleden sl5 Etapp: 7 Rydebäck-Helsinborg, 16 km.

Hur: Tåg till Rydebäck. Promenad till Helsingborg, och tåg därifrån och hem.

Svårighetsgrad: Superlätt vandring. Behövs bara mindre ryggsäck med regnjacka och tilltugg längs vägen.

Skåneleden sl5

Vi hoppar av på Rydebäcks station och letar oss ner mot havet och Skåneleden. Det är ca 2 km dit men det känns som den längsta biten på hela sträckan. Mest för att det börjar regna hela tiden och  att vi måste stanna och ta skydd när vi inte orkar fiska fram regnjackan för varje regnskur.

Vanligen när jag springer sträckan mellan Landskrona och Helsingborg avviker jag från Skåneleden i höjd med Råå och tar raka vägen in till kaffebaren som alltid hägrar. Nu följer vi leden och får upptäcka nya marker. Dessutom sammanfaller Skåneleden på flertalet ställen med banan för Helsingborg marathon och det blir en bonanza av nostalgi när vi närmar oss stan.

Skåneleden sl5

Första pausen tar vi efter 6 kilometer. Då har tonåringen ropat en stund efter fikapaus. I Råås småbåtshamn åker ostmackorna fram och det är helt omöjligt att sitta just här utan att mumla ”HEJ OCH HÅ KÄMPA PÅ VÄLKOMNA TILL RÅÅ” – hejaramsan som man möts av just här, i det marathon som sedan 6 år tillbaka är en tradition.

Vi följer marabanan uppför backen och ytterligare en bit innan Skåneleden viker av från det som är bekant. Bara en kort bit från bostadsområden och asfalt är vi plötsligt mitt i en dalgång med frodig grönska. För att bara en stund senare vara vid tunneln efter 10 km där Fredrik alltid brukar heja, men där han helt oväntat INTE dök upp senast. Stackars tonåringen får höra alla minnen som bara bubblar fram. Här brukar pappa stå, här stod Mat-Tina, här blev jag kissnödig. Sånt där superintressant som alla tonåringar längtar efter att veta.

Skåneleden avviker och ansluter till marabanan. Vi passerar Ramlösa Brunnspark (där jag får gåshud av mina egna tankar) och Jordbodalen. Vi kommer in i nya kvarter, nya uppförsbackar och hittar ett sjukhus jag aldrig sett. Plötsligt uppenbarar sig Kärnan och jag vet att kaffebaren är nära. Själv har jag ork över till en photoshoot med utsikt, men fotografen vill ha mat. Tar motvilligt en bild innan vi studsar ner de miljonerna trappstegen till havsnivå.

På Bruket i Helsingborg äter vi vår lunch och njuter av en välförtjänt latte. En stads- och havsetapp av Skåneleden. Fint det också!

Skåneleden sl5

Skåneleden 2020

Skåneleden SL4 Snogeholm-Ystad

När vi vaknar dag två skiner solen. Vi har bara 24 kilometer på schemat och Ystad Saltsjöbad som väntar. Det är nästan så vi studsar upp ur sovsäcken. I alla fall i tanken. På riktigt är det en ganska omständig historia att korva ut två personer ur ett 1,5-personers tält. Men ut kommer vi tillslut.

Skåneleden

Etapp: 20 Snogeholm-Ystad.
Hur: Från ett tält i Snogeholm till ett spahotell i Ystad. Bilen parkerad i Ystad med ombyte för vår spa-vistelse, men för den som ska direkt hem finns det gott om tåg och bussmöjligheter.
Svårighetsgrad: Rent vandringsmässigt plättlätt. Svårigheten ligger i att hitta de orange markeringarna i början av leden. Medtag karta!

För att inte släpa med skor använder vi oss av treliters plastpåsar för att rädda våra torra strumpor från våra blöta skor. Ett life hack Fredrik lärde sig på BAMM förra året. Inte jättestylish med det funkar och gör frukosten lite trevligare.Vi har blivit ekonomiska och blandar numera vår egen gröt istället för att köpa hutlöst dyra påsar med typ samma innehåll. Dubbelt så gott även om just min gröt kräver banan och havremjölk. En vikt jag bär med glädje! Gröten smakar underbart i den sol som för första gången värmer oss på denna tur.

Redan halv åtta ger vi oss av för att komma tidigt till hotellet och inte missa någon dyrbar tid i poolen. Men vi stöter på patrull nästan direkt. På den varma toaletten vi passerar efter ett par hundra meter är allt toapapper stulet. Det som fanns fullt med papper bara 12 timmar tidigare! Trodde corona-hamstring av toapapper var lite ute, men tydligen inte… Får offra våra sista servetter.

Vet inte om det är toapapperstjuven som även norpat med sig några Skåneleden-markeringar, men första biten på dagens led är ytterst sparsamt markerad. Första 500 meterna hittar vi inga orange markeringar alls. Mellan 3,5-5 km ser vi övermålade markeringar men väldigt få nya. Antingen är det en markägare som inte vill ha besök, eller helt enkelt någon som glömt… Vi har stor hjälp av vår karta för att hitta rätt!

Skåneleden

När vi kommer ut ur skogen tar de stora vidderna vid. Asfalt och stora grusvägar.

Skåneleden

Vi håller en bra fart och går mitt i vägen. Till skillnad från de smala stigarna är det som upplagt för att prata här. Och som vanligt när vi inte har mer att avhandla börjar vi fundera på saker. Man kommer tamejtusan bli allmänbildad på kuppen. Här är är urval av saker vi funderat på  längs vägen. Vissa saker lättgooglade andra inte. Hjälp oss gärna med punkt 2-3 och 6…

  1. Vad är det för skillnad på en hjort och ett rådjur?
  2. Varför finns det så många slott i Skåne?
  3. Kan vem som helst köpa ett slott (som har pengar…) eller måste man tillhöra en fancy släkt?
  4. Hur ser man skillnad på de fyra sädesslagen?
  5. Vad använder man korn till?
  6. Får bonden själv bestämma vad han ska odla eller måste det synkas mellan alla bönder så att det blir lagom mängd av allt? Mest nervös över havreodlingen då alltså. Ett år utan havremjölk och havregryn och jag är körd!

Vi äter lunch vid en kyrka i Bjäresjö, där vi hittar en grillplats under tak. Efter gårdagens etapp vet vi att det alltid börjar regna när man tar fram maten, och vi vill vara på den säkra sidan…

Därefter tar vi oss an finalen mot Ystad och hotellet. Men naturligtvis har vi sett ut ett café att hinna med innan vi når vår slutdestination. På Söderberg och Sara hittar vi gott kaffe och ett fancy mellis men missar tyvärr uteserveringen pga asfaltsarbete precis där.

Och Ystad Saltsjöbad? Det får ett eget inlägg. Stay tuned…

Skåneleden 2020

Skåneleden SL2: Knivsåsen-Snogeholm

Vi ska ta oss från Knivsåsen till Ystad Saltsjöbad på två dagar. Den första dagen tar oss till Snogeholm. Med paus i diverse busskurer och förråd på vägen. Vi har inte valt årets mest regnfria dag…

Skåneleden

Etapp: 13 (från Knivsåsen), 14 (till Kullatorpet) därefter en bit på 15 mot Dörröd och etapp 19- 20 (Dörröd-Snogeholm).

Svårighetsgrad: Tuff kupering över Romeleåsen. Stundtals på alla fyra. Kuperat från och till hela vägen till Blentarp efter 24 km. Därefter platt och lättpromenerat!

Hur: Buss från Lund till Knivsåsen. Vi hade bil väntande i Ystad, men det finns gott om möjligheter till tåg och buss därifrån.

Skåneledem

Gräset är blött efter en hel natts regnande och vi hinner inte många meter in på stigen innan skorna är genomblöta och tightsen ligger slickade mot låten. Lika bra att vänja sig. Det är en blöt dag som väntar!

Vägen över Romeleåsen är bekant och jag har sprungit här många gånger. Därför blir jag inte chockad över backarna som leder rakt upp i skyn. Att scrambla upp på alla fyra med 8 kg på ryggen är dock en ny upplevelse som bäst sammanfattas baktungt!

Romeleåsen

5-6 km in på etappen ligger The Lodge som för tillfället är stängt pga Corona. Med ett sprillans nytt spa och infinity-pool kommer det när det öppnar igen vara ett bra mål för en vandring från andra hållet. Men det tar vi på vår 30-åriga bröllopsdag. 20 år ska firas i Ystad!

Efter 10 km är jag tokhungrig. Bergsklättring med ryggsäck kräver sitt bränsle. Precis när vi fiskat upp våra mackor öppnar sig himlen. Vi tar skydd under ett för uppgiften odugligt träd och ser osten bli blöt och svettig medan vi äter.

Vi har planerat lunch på Wahlgrens i Blentarp som vi hört mycket gott om. En tankevurpa på alla sätt. Det är ytterligare 12 km dit och för Skalman med mat- och sovklockan inställd på lunchtid 12.00 är det liksom kört. Vi kommer aldrig vara där före 14:00. Och mackan var rätt liten…

Skåneleden

Sista 5 km mot Blentarp är jag så hungrig att jag drar upp tempot för att komma fram fortare. Och ju hungrigare jag blir desto fortare går jag. Med Fredrik i släptåg fem steg bakom, vädjandes om temposänkning…

På caféet ska vi äta lunch och dricka cappuccino. Och köpa med oss något hembakat till kvällen vid tältet. Tror vi. Innan vi upptäcker att caféet är stängt på tisdagar… Note to self och alla andra: kolla öppettider innan du går väldigt långt för en lunch!

Wahlgrens Blentarp

Det blir fylld pasta med färdig tomatsås från byns Ica. I ett skjul för förvaring av trafikskyltar och orangefärgade koner. För att det börjar ösregna precis lagom till att vi ser caféets STÄNGT-skylt!

Men uppenbarligen är skjulet en hejdundrandes trevlig plats för plötsligt har två timmar gått och ingen fattar vad som hände! Nu får vi raska på om vi ska hinna fram innan läggdags!

Mat i magen gör susen för humöret och vi behåller lugnet trots de regnmoln som jagar oss.  Passar på att lyssna på sommarpratare innan blåsten gör det omöjligt att höra något, och fortsätter sedan att lära oss allt om vete och råg!

Sövdesjön

Vi pausar vid Sövdesjön för en skön stund på parkbänk, men får mest jaga bortflugna plastpåsar. Det blåser kraftigt men man slipper i alla fall bli blöt. På en stund.

Perfekt tajmat till nästa busskur öppnar sig himlen igen. Och vi tar vår fyrtiofjärde konstpaus. Nu är det inte långt kvar.

I Raftarp finns vindskydd och tältplatser i närheten av en varm och uppvärmd toalettbyggnad. Vi skippar tältplatsen och hittar vår egen yta i den mjukaste mossbeklädda mark. Avskilt men väldigt nära faciliteterna.

Toaletten är varm. Det har börjat regna igen och jag fryser. Byter om i 20 minuter i värmen. Men när jag föreslår att vi ska äta på toaletten lägger Fredrik in sitt veto! Och det var nog tur. Jag har skådat fräschare ställen!

Efter dagens sista monster-skur spricker himlen upp. Vi avslutar kvällen i solsken och somnar därefter gott. 35 kilometer i benen. 25 kvar till spa.