Aktuellt

Skulle springa intervaller igår. Och som den siffernörd jag är spexade jag till det med 5×6 minuter tröskel. För att det kändes wild & crazy och liksom HELT annorlunda jämfört med 6 x 5 minuter, som jag brukar köra. Programmerade klockan och gav mig ut…

Efter uppvärmningen drar jag iväg på första intervallen. Prickar in rätt tempo och känner mig nöjd. När jag kikar ner på klockan ser jag att den räknar ner från 1 kilometer och inte alls från 6 minuter. Jag måste ha startat fel pass!
1 kilometer går ju betydligt fortare än 6 minuter därför fortsätter jag in på vilan och sedan in på nästa intervall innan jag stoppar benen och klockan. 6 minuter gjorda.

Tanken är att jag ska starta RÄTT pass. Men rätt pass finns inte. Det är något som gått galet i överföringen och jag har bara 6 x 5 minuter eller 6 x 1 km att välja på.

Frustrationen sprutar ur öronen. Jag behöver tänka om. Jag som var SÅ sugen på 6 minuter…

Det blir 6 x 5 min. Igen.  I teorin borde jag kunna sluta efter 5 st eftersom en redan är gjord med råge. Men den där fyrkantiga hjärnan jag begåvats med har liksom svårt att avbryta mitt i detta nya pass.

Därför är jag lite extra trött när jag stapplar hem efteråt. Och undrar fortfarande hur det känns att springa i 6 minuter….

Jag insåg precis att jag har helgfeeling hela veckan. Utom på måndag. Ändå ganska bra…

På tisdag har jag dubbla pass på gymmet. För mig som gillar att landa mellan saker och ting är det en liten urladdning att gå från jobbet, vara hemma en halvtimme, gå till gymmet, hem och äta, tillbaka till gymmet och sedan vara hemma 20:30. När jag överlevt det känns det som…. HELG.

På onsdag har jag tröskeltema på mina löppass. Jag som vanligen såsar omkring i min bästa bekvämlighetszon är onsdagarna en liten utmaning. Jag är nervös ända från lunch. När jobbet är gjort och jag landar svettig på hallgolvet känns det som… HELG. Igen.

Torsdag. Går hem från kontoret för sista gången på veckan. Fredag är hemmakontoret som gäller. Då kan man sova en halvtimme extra, och ta en lite längre frukost. Och behålla mjukisbyxorna på hela dagen. Inte underligt att det känns lite som HELG när jag går hem…

Fredag-söndag. HELG på riktigt.

Och sen är det bara måndag kvar. Och den kan man inte få att kännas som helg hur mycket man än försöker. Måndag är måndag, så är det bara. Tur att det är helg igen redan på tisag…

Jag är ute på min lunchpromenad när jag passerar en bänk med två tjejer i 30-årsåldern. Jag hör inte början på diskussionen men den ena tjejen svarar: ”Ja, allt som gör att man slipper motionera är ju guld värt!”

Och då börjar jag fundera över vad som är så hemskt med att ”motionera” att man bara vill slippa det. För motion är ju liksom inte EN sak, som alla per automatik inte tycker om.  Motion behöver inte vara löpning eller annat ”långtråkigt”. Det kan ju faktiskt vara zumba, padel, Lindyhop, slalom eller vattengympa.  Hur kan man liksom vilja SLIPPA all motion?

Jag fattar inte.

De skulle bara veta vilken soluppgång jag hade, medan de slapp att motionera.

När det gäller min löpning är jag ganska bestämd på hur jag vill ha det. Och jag har märkt att det allt som oftast skiljer sig från vad andra gillar…

Så här:

Vilar hellre än att springa på löpband

Vågar vägra hörlurar. Så jobbigt när de trillar ur, eller det blir fel musik…

Fattar inte tjusningen med HOKA-skor. Jag får svindel när jag tittar på dem. Hur kan ALLA andra älska dem?

Får ont i huvudet av keps och springer utan även om solen gassar.

Tycker inte om löparglasögon för de spänner i tinningarna. Har jag inte fått huvudvärk av kepsen så får jag det av solglasögonen…

Hade inte Flip-belt när alla andra hade det. Jag ville ha spi-belt. För att de gick att spänna åt. Nu kör folk med benfickor istället, men jag har kvar mitt spi-belt. Men jag har ju fickor på vintertightsen…

Är INTE sugen på Coca cola eller isglass på långpass.

Kan springa med mat i magen. Bara jag slipper springa fort…

Kan springa hur långt som helst utan att dricka. Jag tror jag är en kamel…

Har inte en fancy löparklocka som säger åt mig att röra på mig eller berätta hur gott jag sovit. Det räcker att den berättar hur många kilometer jag sprungit och hur lång tid det tog. En smartare variant hade avrundat till hel kilometer så hade jag sparat 200 meter varje gång, när mina tvångstankar kickar in….

Är aldrig sugen på öl på målrakan. Ge mig cappuccino någon. Även om det är 30 grader varmt!

Har inte fattat grejen med Umara eller Maurten. Finns bara ett märke jag gillar och det får specialbeställas utlands ifrån. Varför vara som alla andra liksom?

Jag tycker det är tråkigt att titta på marathon på teve.

I övrigt är jag nog inte helt onormal. Är du som alla andra?