Vi gjorde ett misslyckat försök att springa New York marathon 2012. Allt gick emot oss. Men varken en femveckors förkylning eller ett utgånget pass lyckades stoppa oss. Det krävdes en STORM och ett inställt lopp. Vi fick snällt vänta två år på en ny chans och det kändes som en evighet. Men evigheter går fort och igår kom pappren från Springtime. Det är dags att välja hotell och resedatum. Och plötsligt börjar det kännas nära. Pirra under galoscherna. Det häftigaste häftiga. I år ska inget stoppa mig!
Men det är långt dit. Och många häftiga saker väntar längs vägen. Har nog aldrig haft en sån välfylld upplevelse-kalender tidigare. Här kommer ett axplock av årets happenings:
15-22 mars. Training camp Portugal.
Längtar galet efter värmen, apelsinerna, morgonyogan, stranden… Fjärde gången gillt. Nu med nytt sällskap. Frågan är om hon kommer att klaga på mina utdragna lådor, gå vilse i foajén, bli kär i Rune Larsson (fast han inte ens är där) eller bara dricka kopiösa mängder kaffe. Eller något helt nytt som jag inte varit med om än…
29 mars. VM i halvmarathon Köpenhamn.
VM det låter det. Även om jag inte startar just i det startfältet… Känns som första halvmaran på hundra år. Ska bli spännande.
6 april. Ursvik Ultra, 75 km.
Sticker huvudet i sanden och har ännu inte riktigt smält min julklapp. Kuperad terräng med start kl 00.00. Tänker mig att jag ska kliva av efter 45 km. Eller att Fredrik ska bära mig de sista tre. För 75 är övermäktigt även för mig…
2-4 maj. Trailcamp Kullaberg.
Favorit i repris. Kunde inte hålla mig…
9 augusti. Axa Fjällmarathon.
Hinner återhämta mig en hel sommar efter Ursvik. Det kan nog behövas… Tillsammans med Fredrik och med ett enda mål. Att ta oss upp till fikabordet med de fantastiska kanelbullarna, sen äta så många att vi kan rulla ner för berget sen…
13 september. Helsingborg marathon.
Borde inte springa fler marathon nu. Men när de ordnas ett marathon nästgårds kan man ju inte låta bli. Helsingborg kommer bli en kanonmara, det är jag säker på, och jag vill inte vara den som missar festen!
Och så New York på det då. Sen tror jag att jag får vila ett år eller två…
