Aktuellt

Lidingö-abstinens!

Ingen löpare har väl undgått att det är Lidingöloppet i helgen. Detta fantastiska lopp som jag bara älskar.


Silvermedaljen!

Det här är min Lidingöloppshistoria, inte bara solsken…:

2007 –  Mitt första långa Lidingölopp. I ösregn! Missade nästan starten då jag fastnade i bajamajakön! Klarade min målsättning på tre timmar och gick i mål på 2:52
2008 – Inget konstigt alls. PB på 2:44.
2009 – Löparknä! Går runt banan kvällen före själva loppet. Fredrik har lovat elljus sista milen, men det var inte sant. Famlar i mörkret och ser ingenting. Det var visst bara sista kilometern som var upplyst…
2010 – Jag persar på 2:28, tar en silvermedalj, men blir slagen av Fredrik med 14 sekunder!
2011 – Går runt igen! Ett löparknä på andra benet sätter stopp för springandet! Fem timmar och sjukt långtråkigt!
2012 – står över då New York Marathon är höstens stora mål. Dessutom tokförkyld.

2013 springer jag inte heller. Det krockade ju med Berlin marathon som var min 40-årspresent till mig själv. Berlin som jag ställde in pga asfalten. Teoretiskt hade jag alltså kunnat springa Lidingö och därför smärtar det lite extra att sitta här och uggla.

Fasen vad jag är avis!

0

5 Kommentarer

  • Svara
    Kim
    27 september, 2013 kl 11:21

    Jag har samma känsla! Jag älskar Lidingö och hade det som hösttradition under flera år. Själv har jag bara sprungit Tjejloppet och för min del så såg det ut så här.

    2007 – Första LT, ingen direkt träning innan, 1:04:01
    2008 – En hel del träning innan som bara gjorde mig sämre. I mål på 1:13:12 med löfte om att aldrig mer springa igen. Veckan efter konstateras superlågt järnvärde och anemi.
    2009 – Behövde en paus från LT pga året innan.
    2010 – Nya tag, tillbaka revanschsugen och går nöjd in på 54:26
    2011 – Första säsongen med löpning ”på riktigt” och klar satsning på silvermedalj. Kastar mig in över mållinjen med två sekunder till godo, 49:58.
    2012 – Meniskskada
    2013 – Meniskskada

    2014 – Då du!

    0
    • Svara
      Anna
      27 september, 2013 kl 13:21

      Det låter nästan som min svit. Blandat löpning med skador :(.
      2014 – då du! Då kör vi!

      0
  • Svara
    Saras Träningblogg
    29 september, 2013 kl 19:27

    Jag sprang för första gången!! Jösses vilka tider du har då!! Jag är lååångt ifrån ;)

    0
  • Svara
    Helena
    30 september, 2013 kl 07:30

    Åh, säger precis som du: ÄLSKAR Lidingöloppet!
    Min historia sträcker sig bara några år bak i tiden…
    2010: Premiär. Dock med en inte så där värst bra tid…
    2011: Betydligt mycket mer intervaller i kroppen, och kom i mål på 3 timmar och 14 (FJORTON!) sekunder. Suck. Förvisso nöjd med tiden, men det hade ju varit trevligt att kunna säga att jag sprang på under tre timmar…
    2012: Fick barn i juni och stod därför över loppet.
    2013: Hade laddat hela sommaren, och längtat som attan, men blev förkyld… Och satt därför som du hemma och muttrade i soffan.
    2014: Då jäklar! Ska in på 2.50!=)

    0

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.