… men när det kommer till balansövningar trivs jag bra i lysrörsbelysning!
Här snackar vi yogastudio…
Avslutade gårdagen med en underbar avslappnande yoga på gymmet. Lokalen nersläckt med levande ljus. Så där som man tänker sig att en yogasal ska vara. Mysig och varm. Och det är ju helt perfekt så länge det inte handlar om balansövningar…
Min hjärna funkar inte i mörker. Nervkopplingen ballar ur. Hela jag vobblar. Kan inte lyfta tån en millimeter utan att trilla omkull. Att fokusera på en punkt går inte då det inte finns några synliga punkter. Och ett flackande ljus hjälper föga. Jag vajar som ljuset. Blir irriterad på min totala brist på balans och övar acceptans på hög nivå. Inte bli arg. Acceptera. Lyckas sådär…
Därför var det extra skönt att kliva upp till morgonyoga med Anna i gympalokal med lysrörsbelysning. Där slapp hjärnan jobba och jag stod gjuten i marken. Oromantiskt och o-yogish måhända, men ibland är det skönt att känna sig rock solid!
