Tänkte provspringa vaden på mjukt underlag. Tänkte att det skulle vara skonsammare för den. Tar bilen för att hitta skog. Ja ni vet i Skåne får man köra en bit.
Hittar skog. Isbeklädd skog, modell skridskobana. Tackar Gud för mina Icebugs och undrar stilla vad som är mjukast: asfalt eller is?
Underbart ändå med lite skogsluft. Men vaden stannar nog helst i soffan. Idag är det jag som kontaktar naprapat.
Måste bara fundera igenom hur man bäst beskriver mina ytterst konstiga symptom. Inte ont men en molande konstig känsla, som emellanåt känns på insidan vaden, längs med skenbenet, för att i nästa sekund kännas mitt bak på stora vadmuskeln. Och som för att spexa till lite emellanåt utökas med en känning i rumpan / baksida lår. Verkar jättelogiskt det här.
Men någon utmaning ska de väl ha de där naprapaterna.
