Browsing Tag

löpning

Aktuellt

Trail och djur

2013-07-19 10.33.38
Söt bakom staket…

Trail är fantastiska ting. Löpningen får en helt annan dimension. Från att jaga tider och nöta asfalt till ren njutning. Lekfullhet och spring i benen, fjärran från kilometertider och monotoni. Varenda steg är olikt det andra och du vet aldrig vad som väntar bakom nästa krön. Brant nerför? Brant uppför? Rullgrus eller kanske ett par kor…

Men det finns en hake. Det finns djur i skogen. Har blivit skrämd av kor vid flertalet tillfällen, men det finns ju faktiskt ännu läskigare djur. Typ björnar, vargar och vildsvin.

Oftast glömmer jag bort det, och springer lyckligt ovetandes i min lilla bubbla. Men nu har det stått så mycket i tidningarna att jag får svårt att förtränga tanken. Öga mot öga med ett vildsvin och jag hade dött på fläcken. Innan han ens hunnit slicka sig om munnen.

Laddar för terräng på fredag, 25 km längs skåneleden. Undrar om Poolia har livvakter att hyra ut?

Aktuellt

Kåseberga–snuvad på konfekten!

DSCF6731

Vi sprang Kåsebergaloppet idag, hela familjen på lite olika sträckor. Fredrik och jag på milen. Den värsta sträcka som finns. Speciellt när man är ur form och banan börjar med brant uppförsbacke.

Redan efter 30 sekunder försvinner Fredrik framför mig i fjärran. Skönt, så slipper jag stressas av honom. Benen är pigga men andningen hänger inte med. Det är varmt och kvalmigt och det känns som luften saknar syre. Bansträckningen är dock fantastisk vacker med härlig utsikt över havet. Underlaget varierar mellan grus, gräs och och lite asfalt. Gräs är jobbiga ting och jag är nervös för min nystukade fotled. Fegar i utförslöporna.

Klarar fotleden och kommer i mål på en tid strax under 46 minuter, lite lagom tjurig över bristen på fart i benen. Tanken att jag skulle ha placerat mig på pallen slår mig inte en sekund när jag lämnar målområdet för en promenad upp till Ales stenar.

DSCF6756 DSCF6766 
Lite spännande med flygande föremål…

Tillbaka på plats upplyser mig dottern om att de ropat ut mitt namn i högtalaren.  Som trea i damklassen. WHAT? Går fram till sekretariatet för att se om det fanns något pris att casha in, men det är för sent. Priset har gått till fyran.

– Säg att det var en vattenflaska, utbrister jag till prisutdelaren.

Men nej. Det var en övernattning eller en middag jag missade. Som fyran får njuta av bara för att jag är en klant.

Typ surt!

Aktuellt

Återfödd löpare!

IMG_1099
Hej då skogen. Ses snart igen!

Senaste veckans terränglöpning har väckt löpargnistan i mig. Fått mig att känna mig som en “riktig” löpare igen.  Inte bara en skadeskjuten löpare som cyklar mer än jag springer.  Jag är inte i fornstor form, det går stundtals trögt, men jag har hittat motivationen, känslan och längtan efter mer.

Shit vad jag vill springa.

Aktuellt

Försvunnen dotter i kjol!

2013-08-05 19.01.26
Återfunnen!

Vi skulle ägna kvällen åt familjelöpning. 2 km terräng för hela högen. Stora tjejen hade glömt träningskläderna i stan och fick välja mellan Fredriks shorts (modell GRANDE) och min kjol. Man kan tycka att valet skulle vara enkelt men kjolar är för TANTER, inte för fjortonåringar. Kjolar är fjompigt. Och trots att den valda slingan ligger i ödemarken, utan risk att bli sedd av andra än älgar, satt det långt inne att ta på sig kjolen.

Anyway. Kjolen på. Ready to go. Stora tjejen beslutar sig för att springa själv i förväg. Rejsa. Inte lufsa runt i en nioårings tempo. Vi andra kommer efter i sakta mak.

Ganska snart delar sig vägen i två, och som brukligt här i Norrland har båda stigarna en markering. Vi väljer vänster. Frågan är vad dottern valt…

När vi kommer tillbaka till starten finns ingen dotter. Tur att hon har mobil. Synd att vi lämnade våra hemma!

Ensam fjortonåring i främmande skog. Och nu då?

2013-08-05 19.11.33
“Vänta här. Vi letar efter dig!”  Skitiga bilar är bra att skriva på…

Lämnar ett meddelande på bilen och börjar leta, men det känns lite hopplöst. Bestämmer oss för att hämta en mobil. Med hjälp av modern teknik och solens position på himlen lyckas vi senare lokalisera henne – inte det minsta orolig utan mest bekymrad över att löprundan blev jobbigt lång…

Hur gjorde man innan mobiltelefonernas tid? Och vad är det för otyg att markera flera rundor i samma färg?