07.00. Ensam på en åker. Inte ens tomten är vaken.
Jag är mörkrädd på kvällen men av någon outgrundlig anledning inte på morgonen. På morgonen känner jag mig stark och full av liv. Inte liten och rädd.
Vi ger oss ut, jag och min pannlampa. Den skånska snålblåsten kastar mig i sidled. River tag i mitt hår och tjuter i mina öron. Men jag tuffar på. Ensam i min bubbla. Med mina tankar.
När jag kommer hem sover hela huset fortfarande. De fattar inte vad de just missat…
Jag vill springa sylvesterlopp på nyårsafton. Finns lite varstans, med den gemensamma nämnaren att de är superkorta. I Malmö kan man välja på 2,7 och 5,4 km. I Trelleborg slår dom på stort med 6,9 km…
Men jag (som liksom inte vaknar förrän efter 8 km) hade ju velat ha något lite längre att bita i. Varför finns inte det? Partaja hinner man väl ändå?
Edit: Hittade detta när jag googlade runt lite. Danskarna verkar ha fattat grejen. Nyår på danska i år då kanske?
Vet inte vad jag hade förväntat mig av dagens terränglöpning mellan Skrylle och Genarp, men kanske inte fullt så mycket vatten och fallna träd…
Det blir en hinderbana av rang. Ett fallet träd kan man klättra över eller krypa under. Men när det ligger fyra i bredd blir det genast trixigare. I stället för att svära över eländet lägger jag tungan bakom underläppen och säger för mig själv:
– Vi kan inte gå över det. Vi kan inte gå under det. Vi måste gå runt det…
(“Tigerjakt” för er som inte är födda på stenåldern)
Håller på tappa skorna i geggan ett antal gånger och får stanna och knyta fast dem ordentligt. Riskerar livet på glas-hala spänger, vadar i decimeterdjupa sjöar och river sönder favoritbyxorna på björnbärsris.
Ett ganska roligt pass. Så här i efterhand…
Kävlinges löprundor har tagit slut. Jag hittar liksom ingen inspiration längre. Och eftersom Fredrik inte tycker att man kan flytta bara av den anledningen, så får jag hitta alternativa lösningar. Som att springa från A till B.
Tar alla tillfällen jag kan till att transportlöpa och dotterns orientering ger mig gyllene tillfällen varje söndag.
Idag blev det Kävlinge-Häljarp. 19 km. Asfalt, hästspår, sand, lera, grus och skog. Förvisso mest bara motvind, men vad gör väl det när man får se lite nya omgivningar?
