Browsing Tag

löpning

Aktuellt

Olga på cykel

Det råder inga tvivel om att det är vår på ingång och det säkraste tecknet är onekligen tillströmningen av löpkunder som hör av sig. Som vill analysera sina steg, som vill förebygga skador eller bara vill öka farten och få inspiration. Det plingar till i mailkorgen med nya utmaningar att ta tag i och ingen kan vara gladare än jag. För vilket jobb är egentligen bättre i denna härliga vårsol än att få vara utomhus och pyssla med sitt intresse samtidigt?

Idag mötte jag Micke för fjärde gången. Då har vi gått från ren teknikträning och löpskolning till att involvera lite mer löpträning i passen. Idag kombinerade vi teknik (man kan inte repetera nog, hjärnan behöver nöta i oändlighet) med ett smakprov på Olgor.

När man kör Olgor växlar man mellan två farter. Strax över, resp strax under, tröskelfart. 400 meter av vardera, följt av 300 m, 200m och 100 m vardera. Tiden räckte till två omgångar, dvs 2 x 2 km med 3 minuters vila. Har man mer tid tycker jag tre omgångar är lagom.

Så här dagen före Köpenhamn halvmarathon piskade jag från cykeln. Det var inte alls lika jobbigt…

Aktuellt

Galna vader

Jag hade en plan. Men den sket sig.

Photo 2014-03-25 16 22 34 
Jacka från stenåldern. Dags för lite nytt…

Ska till Stockholm i morgon för möte med Intersport angående vårt fortsatta samarbete. Och jag som gillar att förena nytta med nöje såg genast chansen att åka ut till Ursvik och testa extrem-spåret. Så att jag vet vad som väntar på ultran om dryga veckan. Bokade sent tåg hem så jag skulle hinna.

Så vaknade jag idag med de stelaste vaderna i stan. Helt galet stela. Så där så jag knappt kan gå normalt. Bara för att jag testsprang världens lugnaste runda igår.  Och med tanke på halvmaran på lördag känns det korkat att springa mer på de här benen.

Så. Nu har jag en hel evighet med fritid i Stockholm i morgon alltså. Det låter som shopping i mina öron. För visst behöver jag lite nya träningskläder?

Aktuellt

Köpenhamn??

Jag kan bara tänka på en sak i taget. Alltså har jag inte kunnat tänka på Köpenhamn halvmarathon förrän jag nu kommit helskinnad hem från Portugal.  (Därför kan jag inte heller tänka på Ursvik Ultra förrän jag kommit helskinnad från Köpenhamn…)

10151967_10152074176956748_394518807_n

Anyway. På lördag är det dags.  Mitt första lopp för året – Köpenhamn halvmarathon. Och faktiskt den första halvmaran på jag vet inte när…

Har ingen strategi och faktiskt ingen aning om hur fort det kommer att gå. Jag kommer inte gå på max utan ser det som en bra snabbdistans modell lite längre. Kanske leker jag hare åt Sarah, eller så springer hon ifrån mig. Kanske firar jag på GROED efteråt, vem vet?

Det ska bli 10 grader och sol i alla fall. Och jag ska vara grymt färgglad. Det blir nog bra det här!

Aktuellt

Att arrangera ett lopp

Varje gång man springer ett lopp har man fullt av åsikter efteråt. Ibland har allt flutit, ibland är man bara arg. För att ingenting flöt. Iformloppet i Malmö tjugohundranånting var min värsta upplevelse. Det har jag haft i baktanke när jag nu skulle arrangera eget. Ändå är det som verkar så lätt i teorin, lite mer komplicerat i verkligheten. För ingenting blir ju riktigt som planerat…

image
Förstasidan i Sydsvenskan

07.45. På plats i startområdet 45 minuter innan nummerlappsutdelningen ska öppna. Det borde räcka för att smälla upp ett bord och lägga fram grejerna. Tar fyra minuter så är första person på plats och vill hämta nummerlapp. Rotar i panik upp grejerna. Av ordningen jag planerat är ingenting kvar. Från det att jag lämnar ut hennes lapp tittar jag inte upp ur mina nummerlappspapper förrän två timmar senare. Vi är tre personer som jobbar på högvarv men kön tar aldrig slut. Sju minuter innan start är alla nummerlappar utdelade…  Trots den milslånga kön är ingen irriterad. Stämningen är fantastisk och Stävie visar upp sin soligaste sida.

image

10.05. Får skjuta lite på starten för att nummerlappsutdelningen drog ut på tiden. Fem minuter sena sticker första gänget. Musik i högtalarna. Och ca 25 minuters paus innan folket ska börja droppa in igen. Njuter av stämningen, snicksnackar med alla fantastiska funktionärer.

Caroline är löpande funktionär. Hon har fått paus mellan tältbygge och tältrivning och ska springa banan. Alldeles för snabbt dyker hon upp. Oro i magen. Vad har hänt?  Det visar sig att folk springer fel. Trots en minutiöst noga planerad uppsättning av markeringar har något gått galet. Vi har lånat markeringarna och på en av dem råkar det stå siffran 13. Vi har sagt att man inte ska bry sig om siffror, bara färg, men när de som ska springa 6,5 km får syn på siffran 13, tar de i panik ANDRA HÅLLET. Trots avspärrningar. Kris och panik. Caroline hänger en mössa över skylten för att inte lura fler och hämtar sedan Fredrik med släggan för att slå upp fler skyltar.

image
Johan Reberg in action (foto lånat här)

Förväntar mig en anstormning av arga löpare men alla är bara så glada. Ingen bryr sig om några hundra meter hit eller dit. Folk skrattar när de inser att de sitter inne med segertiden trots att de inte är snabbast. Jag kliar mitt hår över hur det ska gå att sammanställa resultatlistan. Stävie Trail har nämligen inga chip. Bara penna, papper, fyra klock-funktionärer och en klocka.

I mål värmer solen. Och kall blåbärssoppa kanske hade passat bättre än varm. Bullar, bananer och utlottningspriser. Mingel och prat. Och önskemål om favorit i repris.

Kommer hem. Slutkörd men enormt glad. Glad för den mest fantastiska feedback. För stämningen på plats. För alla som hjälpte till som funktionärer. För alla som sprang och delade med sig. För alla 50000 kronor som nu kommer diabetesdrabbade barn till godo.

Sen börjar efterarbetet. Resultatlistan. Fem timmars datorarbete. Vissa osäkerheter reder vi ut med hjälp av den film vi spelat in. Fel-springningarna kan vi inte göra något åt, men vi korrigerar några tider utifrån vad personerna i fråga berättat för oss om sina genvägar. Såklart ingen exakt vetenskap, men det gör inget. För det här var äkta glädje från början till slut.

Tack alla för igår!  Får man sova nu?