Bläddra i kategori

Löpning

Löpning

Transportlöpning – pros and cons…

När man ska få in ett bord och tre flyttkartonger med loppisprylar går inte hela familjen in i bilen. En fick ta tåget och jag förpassade mig själv till löparskorna.  Och jag sörjde inte en enda gång på min väg mot Malmö.

Blåser bort på stranden


På Lomma Beach – inte en kotte!

Transportlöpning är guld. Det borde alla syssla med. Här är varför:

1. Löpningen får ett annat syfte än rent träningsmässigt: du ska ta dig till en punkt. För mig är det mycket mer spännande än att springa en runda. Speciellt om vägen är ny för mig och jag inte är stensäker på vägen.

2. Du får se andra vägar än dina standardrundor (om du inte transportlöper till jobbet varje dag förståss…)

3. Det kräver en lagom dos av förberedelser och logistik. Väskor som ska packas och kartor som ska kollas. Minst halva nöjet!

4. Det kan råka ligga en kaffebar vid sträckans slutpunkt…

Ful cappuccino...

Ful cappuccino…

Men ja. Det finns nackdelar också:

1. Har man motvind, har man motvind hela vägen…

2. Sträckan kan vara kortare än man tänkt så att man måste springa runt som en knäppgök i centrala Malmö, i jakten på de fina siffrorna…

2. Vätskeryggan kan ha läckt över hela bröstet så man ser jättesvettig ut när man glider in på kaffebaren.

3.  Man kan ha glömt en bh och och/eller torra strumpor

4. Kaffebaren kan ha helgpersonal som inte vet hur man gör en fin cappuccino…

Löpning

Smultronställe by the sea: Lill-Olas!

Det är långt mellan gångerna men varje gång jag springer vid Lill-Olas i Landskrona får jag gåshud. Vi snackar smultronställe extra allt. Där man tror att man ska springa 12 km men liksom inte kan sluta…

Fil 2016-06-11 11 59 35

Det är 15 grader i luften och solen skiner från en klarblå himmel. Det finns många perfekta löpväder men det här är nog tamejtusan det perfektaste. Färgerna är glasklara. Knallgrönt och knallblått. Utsikten har inget slut och jag kan zooma in både Malmö med sin Öresundsbro, Ven, Helsingborg och Danmark i ett och samma blickfång. Terrängen är lättsprungen så att motorn får mata på i sitt outtröttliga tempo.

Fil 2016-06-11 12 01 38

Första varvet springer jag med Fredrik. Det är kuperat och svider stundtals i låren. Glumslövs backar heter inte så utan anledning…

Inför andra varvet hoppar Fredrik av, och medan han ägnar sig åt stretching och en stund i solen ger han mig en utmaning att bita i: jag ska rejsa i alla uppförsbackar. Traktormotorn får stora skälvan. Rejsa är läskiga ting men jag lyder order. Pressar på uppför, låter pulsen gå upp. Hör min andning eka i huvudet.  Och det är gott.  Jättegott.

Passerar du Landskrona någon gång, så ta ett löpstopp! Du kommer inte ångra dig!

Löpning

Älska svett!

Jag måste vara skapt för ett annat klimat. Fötts i fel land. För jag lider mig igenom hela vinterhalvåret, fryser så jag mår illa. Enda gången jag frivilligt går utomhus är när jag springer, för då håller jag värmen.

Bästa känslan!

Bästa känslan!

Men NU. Nu är det my time to shine. Det här är min årstid och jag njuter av varje sekund. Vill stoppa tiden och önskar att värmen aldrig någonsin ska ta slut. När andra vägrar springa för att det är för varmt ger jag mig med glädje ut. Låter svetten rinna  från öppna kranar.

Den där genomsvettiga nästan nyduschade känslan är tamejtusan den bästa. Förmodligen är det bara Ingmarie som håller med mig här. Jag vet att de flesta tycker det är skönt med svalka…

Löpning

Löpningens dag på ingående

På lördag är det löpningens dag. En dag nästan på pricken lika viktig som julafton och fettisdagen. Den är instiftad av bästa Ingmarie och inträffar den första lördagen i februari varje år.  Och jag har nästan alltid problem att få ihop det….


pningens dag 2015

Flera år har jag varit på Nike-konvent i Stockholm och med 5-6 träningspass i benen har löpningen liksom inte lockat så där efteråt. Förra året provsprang vi dock Stävie Trail-banan. Ett högst giltigt sätt att fira.

I år har jag problem. Först har jag distansspinning på morgonen. På eftermiddagen hade jag förvisso (med lite vilja) kunnat klämma in lite löpning men vill inte träna för mycket med tanke på att det är LOPP på söndag. Och när man för första gången i sitt liv ska rejsa rundor på en motocrossbana vill man ju vara pigg. Så man kan njuta av uppförsbackar i grus…

Funderar på en kortis innan frukost. Frågan är om jag ska fira själv eller med andra. Och om det finns andra morgonpigga…

Hur firar du?