Aktuellt

Vi mot regnet

Gårdagens löpning till Sportstugan gick över förväntan och efter en fredagsmüslibonanza och en god natts sömn är vi reda för dagens äventyr: en cykeltur till St Olof för lunch och kaffe. Det verkar som regnmolnet Allan har precis samma plan för dagen…

Avfärden blir försenad med 45 minuter pga ovannämnda Allan. Vi förstår att det kan komma mer, men att starta i regn tar emot. Bättre att lägga några pusselbitar så länge!

Vägen ut ut Skyrup startar som alltid rakt uppför men med tanke på dagens distans och de något slitna benen tar jag det lugnt. Slipper den där mjölksyran som vanligen hör den här backen till.

Allt cykla till St Olof har jag gjort miljoner gånger men aldrig från det här hållet. Och vägarna är magiskt fina. Smala och nästan bilfria! Dessutom växer de sötaste träden just här…

Ända från start har vi följe av regnmolnet Allan. Han ligger snäppet före oss men det är bara en tidsfråga innan vi ska komma ifatt. Jag hoppas i varje korsning att vi ska svänga höger eller vänster. Vad som helst bara sluta cykla i Allans fotspår. Men Fredrik tar ner mig på jorden. Han säger att vi inte behöver någon karta, vi ska bara följa molnet…

Några stänk och jag inser att vi kommit i kapp. Tittar jag bara några grader åt sidan är himlen blå, men just här är det mörkt. Saktar nästan ner lite för att ge Allan försprång och klarar oss hyfsat torrskodda till fikastoppet vid 60 km.

Som alltid fikar vi på jämn kilometer och inte på fin plats. Helt stört egentligen. Men just idag prickar vi i alla fall in en efterlängtad toalett och ett tak. Då får man leva med att det står en soptunna bredvid…

Efter fikapausen leker livet. Eller alltså, vi får medvind. Allan har tydligen också fikat för han hänger enträget med oss, precis före.

I medvinden är vi räsersnabba och Allan håller inte undan. Plötsligt är vi rakt under när Allan släpper hela lasten. Vi är blöta in i märgen, men hanterar det lite olika.

Fredrik som aldrig fryser, fryser! Och blir sur. Jag som alltid fryser tycker mest det är kul. Båda cyklar som galningar. För att hålla värmen. För att cykla ifrån Allan. Och för att komma fram till Byvägen och ett tak!

Men Allan ger upp innan dess. Plötsligt skiner solen igen och vi hinner till och med torka innan det är dags för mat.


Slutet gott allting gott. Ändå intressant att SMHI utlovat inget regn idag…  Fast tur på ett sätt. Annars hade vi ju inte gett oss iväg, och liksom missat hela grejen!

 

Inga kommentarer

    Lämna ett svar

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.