Vi rodde loppet i hamn trots att vi kände oss lätt motarbetade av nedfallna träd, kopiösa vattenmängder och en försvunnen bro.
Klockan åtta har solen precis gått upp. Fredrik tar sig till bron med en såg, Laurent hämtar priser hos en sponsor, och jag kontrollerar banmarkeringen i löparskor. Medan Fredrik trollar bort ett helt träd och gör den försvunna bron framkomlig igen, koncentrerar jag nästan ihjäl mig för att inte stuka fötterna. Eller få ett ofrivilligt dopp. Det går upp och ner, över stenrösen, under elstängsel och på glashala spänger. Och så den där bron. Som är lite för murken för sitt eget bästa. Det går uppför på alla fyra och över en lermark så mjuk att jag börja tänka på den där tjocka madrassen i gympasalen på mellanstadiet. Jag fortsätter över geggamoja som kunde blivit en gratis åktur nerför backen, för att tillslut nå finalen. Ett bestigning av kulle via valfri väg. Över pinnar, bråte och en halkig sten.
Egentligen är det nog ett under att vi inte behövde plocka fram dauerbindan under loppet men alltså vilka trailstjärnor vi hade på besök! Nu behöver både jag och bilen saneras från lera. Viktigast att tomteluvan klarade sig. För den ska jag ju använda redan i morgon…
Inga kommentarer