Aktuellt

En månad kvar

Jag brukar alltid säga att det är så skönt att Helsingborg marathon ligger i september för att man liksom har hunnit springa mycket hela sommaren. I jämförelse med de marathon som går när isen precis smält…

Och ja, jag har sprungit massor. Men precis som alla somrar så faller jag för upplevelsefrestelsen. Springer 42 km för att platsen var fin, springer 27 km för att jag missade ett tåg. Springer med sällskap för att sällskapet är trevligt, fast jag egentligen kanske borde sprungit kortare och fortare. Springer med bad, glass och utsikt.

Jag klagar såklart inte, för den är sortens upplevelselöpning är helt outstanding.  Jag njuter varje minut av alla platser jag får se och alla människor jag får lära känna. Men det gör mig inte speciellt snabb på maraton…

Jag hade en plan efter Stockholm marathon att lägga in fart, för att genomföra Helsingborg med lite mer klipp i steget än den snigelfart jag just nu trivs bäst i. Man kan säga att det sket sig. För många trevliga människor, för mycket roliga idéer, och alldeles lagom varmt i vattnet, satte liksom käppar i mina hjul.

Jag har distansen i mig. Ibland känns det som jag vill springa till månen, bara jag slipper göra det fort.

Idag är det exakt en månad till den där maran. I helgen upplevelsespringer jag på Österlen. Sen har jag väl typ två veckor på mig att jobba upp farten innan det är dags att trappa ner.  Precis som varje år.  Att man aldrig lär sig…

Förresten, det ekar lite tomt här inne. Är ni kvar?

0

15 Kommentarer

  • Svara
    Ingmarie
    1 augusti, 2018 kl 22:22

    Det där med ”snabb” är relativt! Jag tycker du är skitsnabb! Pinna på i din fart så länge är inte många som klarar!!!! Fattar verkligen att du inte vill missa dina äventyr! Jag ska ju på ett megaävetyr i helgen (hoppas jag) och det kommer bli snorlångt och snorlänge!

    Och jo, jag är kvar. :-)

    0
    • Svara
      Anna
      2 augusti, 2018 kl 07:13

      Snorlångt och snorlänge låter underbart. Speciellt de delar som går på fast underlag….

      0
  • Svara
    Anna J
    1 augusti, 2018 kl 22:32

    Visst är vi kvar! Upplevelselöpningen ger så många fina bilder så det är bara att köra på. Som Ingmarie säger – ditt ’långsamma’ tempo är många gånger snabbare än mitt snabba även utan att du lägger tid på fartträning.

    0
    • Svara
      Anna
      2 augusti, 2018 kl 07:12

      Svårt att låta bli upplevelselöpning just nu! Bara älskar det! Så det blir som det blir!

      0
  • Svara
    Åsa, Mittliv-Mittval
    2 augusti, 2018 kl 06:25

    Är också kvar! Och varför måste allt gå så fort? Vad ska du ha de minutrarna du sparar till🤔? Hellre fler och trevligare löpminutrar än färre och jobbiga är nog mer min devis😃

    0
    • Svara
      Anna
      2 augusti, 2018 kl 07:11

      Det är nog inte så mycket tiden som känslan jag är ute efter. Förra året (två veckor efter ultravasan) kändes det helt crazy segt (no shit!). Vill att det ska gå lätt, och den känslan får man bäst med lite spänstigare ben :) Och de spänstiga benen får man inte efter långlångpass. Speciellt inte ultravasan, haha! De minuter jag eventuellt sparar är jättebra för då hinner man till finchokladen innan den eventuellt tar slut :)

      0
  • Svara
    Elsa
    2 augusti, 2018 kl 08:40

    Klart vi är kvar! Njuter av att se dina upplevelselöpningsbilder (puh, långt ord!) medan jag själv försöker bota mina inflammerade och ömma hälsenor :(

    0
    • Svara
      Anna
      3 augusti, 2018 kl 22:39

      Men nej vad trist! Krya på sälhenorna (som jag sa en gång när det blev lite fel…:D)

      0
  • Svara
    Mia
    2 augusti, 2018 kl 15:09

    Jag är kvar men för ovanlighetens skull inte så generös med kommentarerna… Njut på och upplev mer! Vi hörs mer frekvent snart igen <3

    0
    • Svara
      Anna
      3 augusti, 2018 kl 22:40

      Låter bra! Saknar dina kommentarer. Men vad fasen njut av ditt riktiga liv så länge så kommenteras vi snart igen :)

      0
  • Svara
    Hannas krypin
    3 augusti, 2018 kl 21:29

    Jag är kvar! Såklart, vill ju inte missa dina inlägg. :-)

    0
    • Svara
      Anna
      3 augusti, 2018 kl 22:40

      Roligt att höra! :) Tack!

      0
  • Svara
    Johanna
    3 augusti, 2018 kl 21:40

    Såklart jag är här! Trött som tusan så jag är dålig på att kommentera men jag gillar att läsa som vanligt :-)

    Upplevelselöpning är den allra bästa! Man ska ju ändå springa lugnt den allra mesta delen av tiden, så jag tror det är helt rätt på så vis med!

    0
    • Svara
      Anna
      3 augusti, 2018 kl 22:42

      Härligt att höra! Häng kvar, för snart blir det rafflande rapporter om livet i ett 1,5 personerstält. Gissar att det är jag som räknas som halv. Får man ändå dubbla portioner gröt? Frågorna är många, men snart vet vi svaren… :D

      0
  • Svara
    A-mamman
    5 augusti, 2018 kl 20:31

    Hallå! Jag var borta några dagar men läser nu ikapp. Från en hotellsäng i Krakow. Ciao!

    0

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.