Av min mamma har jag ärvt en otålighet i att öppna och komma igång med saker. Ge oss ett paket att öppna och vi river det i tusen bitar. Allt för att det ska gå så fort som möjligt. Att det råkar vara havregrynspaketet vi pratar om, och att vi sedam får leva med att det läcker havregryn varenda morgon, det är en annan historia…
Det samma gäller nya tekniska prylar. Jag har inget tålamod att läsa bruksanvisningar och vill att allt ska fungera direkt. Fattar jag inte vad jag ska göra är risken stor att jag struntar i det. Det är därför jag aldrig ser på tv, jag fattar mig liksom inte på fjärrkontrollen (fjärrkontrollerna!). Det var bättre förr, när man tryckte på 1 för att se på ettan…
Anyway. Jag har fått en rolig teknisk pryl skickad till mig för utvärdering: en TomTom Touch. Med den här lilla slimmade skapelsen ska jag kunna få reda på kroppsfett, muskelmassa, hjärtfrekvens och hur många steg jag går per dag. Om jag bara förstår hur jag sätter på den…
Läser igenom instruktionerna och får hjärtklappning när jag ser allt som behöver laddas ner och paras ihop. Tur att den inte är igång, då hade den förmodligen varnat för oregelbundna pulsslag långt över normalvärdet för min ålder… kanske börjat blinka, göra oljud och koppla upp sig till 112.
Men den känns fin på handleden så jag låter den sitta kvar. Väntar på att den mer tekniska delen av hushållet ska komma hem så jag kan börja utforska dess funktioner.
Utan att ha satt mig djupare in i alla features tänker jag att det är stegräkningen som jag kommer dra mest nytta av. Jag behöver den som morot för att inte vara så galet vardags-slö. Hur den ska kunna mäta mitt kroppsfett ställer jag mig lite mer tveksam till. Min handled är inte precis stället jag lagrar fett på… Om den ska bestämma hela kroppens sammansättning är jag rädd att jag får tvångsrekommendationer om pizza till middag. (Som kontrast till Herbalife och min mormor som tycker jag är fet…)
Så fort jag får igång min nya kompis börjar min utvärdering. Jag lovar att hålla er underrättade!
5 Kommentarer
Mari
23 november, 2016 kl 16:29haha…känner igen mig..Jag är så oteknisk så det är hemskt. Jag köpte en Iphone 7 för några veckor sedan, den ligger kvar i förpackningen fortfarande. Jag grämer mig för att öppna den och fixa till allt….
Anna
24 november, 2016 kl 09:36Ja men visst är det jobbigt??? Tänk om allting bara kunde funka och att man redan kunde allt utan att behöva lära sig :)
Mia
24 november, 2016 kl 12:42Igenkänning hög! Min dator håller på att rosta ihop. Vill verkligen INTE ha en ny jävel att ”lära känna”…
Märta
26 november, 2016 kl 08:50Haha känner igen mig. Om vi har gäster och maken inte är hemma får jag låta gästerna själva lista ut hur man sätter igång TV’n för jag begriper det verkligen inte! Och skulle aldrig ha ork att läsa en bruksanvisning för att få igång en aktivitetsklocka (eller valfri annan teknisk pryl). Funkar det inte automatiskt bara man trycker på On så har det inget hos mig att göra.
Anna
27 november, 2016 kl 21:00Alltså tv:n! Jag fattar verkligen inte. Är barnen hemma får de hjälpa mig, annars är jag hänvisad till mitt pussel. Så mycket lättare!