Sara länkade till min blogg med beskrivningen “Träningsvärldens klart roligaste blogg med mycket ironi” och statistiken sköt i höjden.
Härligt att kunna glänsa med en fotografbild ibland…
Scrollade igenom bloggen. På jakt efter något roligt. Hittade ganska torra inlägg och kände paniken komma. Vad skulle alla läsare som klickat sig hit via Sara tänka? Här förväntas man möta Johan Glans i bloggformat, och så får man ett inlägg om ett lopp som blivit 6 kilometer för långt. Skitkul på en tisdag.
Men Saras beskrivning hade en mening till. “Lite som bloggandet var förr”.
Och då kände jag mig hemma. För den här bloggen saknar de flashiga bilderna som ni vet. Den där rena designen årsmodell 2015. Den har en tre år gammal header gjord av en då 12-årig dotter. Med en bild från Portugal 2012. Den är inkonsekvent med taggar och etiketter och bloggaren vet egentligen inte ens skillnaden. Dessutom saknas en plan för framtida inlägg och taktiska drag för gynnsamma samarbeten. Under min info är jag fortfarande något år för ung och mina resultat uppdaterades senast i början av 2014…
Min blogg är kanske lite som förr. Lite spontan och ogenomtänkt. Å andra sidan är den inte alls som när jag startade den. För då var den torr. Snustorr. Så här såg mina första trevande blogginlägg från 2007 ut.
Plogar mig igenom mina första bloggår och inser att jag skrev lite mer om kost då. “Bloggen om kost och träning” var liksom min underrubrik. Sen blev jag trött på kost. På alla måsten och förbud. På alla kalorier, kolhydrater och livsfarliga mackor.
Men jag börjar känna mig redo igen. Har ni tur lyckas jag uppbringa ett eller annat favoritrecept vad det lider. Om inte annat för att det är lättare att googla min egen blogg än att leta upp dem i receptböckerna sen…
En långt utlägg. Mest för att säga hej till alla som hittat hit i dagarna. Ni är ett helt gäng. Välkomna. Och läs inte så noga under “om mig”-fliken. Den är inte så himla uppdaterad…
20 Comments
Träningsblogga-Ida
18 november, 2015 at 16:39Alltså, de här höstiga Craft-bilderna är så otroligt tjusiga!
Och jag kan bara hålla med Sara, det är alltid ett nöje att klicka sig in här! :)
Anna
18 november, 2015 at 22:01Å tack! Det är bra gott att klicka in sig hos dig med :)
Ingmarie
18 november, 2015 at 21:43hihi. Jag blev ju nästan intvingad till bloggvärlden. Sen tjatade jag mig till av admin (tillika sambon) att kunna lägga in bilder och länkar.
Någon plan har jag heller aldrig haft. Och torr är den nog fortfarande. Men den är jag. :-)
Anna
18 november, 2015 at 22:02Det gjorde du rätt i. Utan bilder hade det kanske blivit lite torrt :)
Kari
18 november, 2015 at 22:20Ha ha, jag känner igen det där med att få lite prestationsångest efter Saras länk! Själv smällde jag på med en massa deprimerande inlägg om läget i världen istället för inspirerande texter om träning…
Anna
19 november, 2015 at 07:49Haha, skönt att det inte bara är jag som får prestationsångest. Men du hade ju i alla fall viktiga inlägg. Sån tur att många fick chansen att läsa!
Mia
19 november, 2015 at 06:08Haha… Först – den där bilden är så du på något sätt. Precis så jag tänker mig dig i alla fall :)
Jo, men du är ju kul och festlig så du kan slappna av och bara fortsätta på samma väg liksom.
Anna
19 november, 2015 at 10:06Jo men du har rätt. Den är väldigt mycket jag. Kul att det kommer fram i bloggen och att du lyckas se det trots att vi aldrig setts :)
Rund är också en form!
19 november, 2015 at 07:24Jag tror det är så att de där ”torra” skämten som du uppfattar dem/ hittar själv är just de som vi läsare tycker är så hysteriskt roligare, Anna! ;-)
Kram M
Anna T
19 november, 2015 at 08:27Precis, håller helt med! Du har inte en Johan Glans-humor – men det är ju för att du inte är Johan Glans! Han är bäst på sitt sätt, du är bäst tack vare de ”torra”, underfundiga, ironiska skämten! Ändrar du på något i bloggen ska det vara för att DU vill, för att fortsätta vara DU, inte för att följa strömmen eller trender!
Anna
19 november, 2015 at 10:10Har svårt att inte låta magkänslan styra när det handlar om den här bloggen. Vet inte varför. Men jag tänkte snart pimpa till den. Om inte förr så när min numera 16-åriga dotter kommer hem till sommaren och kan hjälpa mig :)
Anna
19 november, 2015 at 10:08Ja så är det kanske. Ni har lika torr humor som jag alltså :)
Mari
19 november, 2015 at 09:18=) Men lika bra är du ändå.
Anna
19 november, 2015 at 10:10Tack snälla du!
Gert
19 november, 2015 at 11:01Jag tycker om din humor Anna och bloggen är mycket intressant
och lärorik. :)
Anna
19 november, 2015 at 14:54Tack Gert!
Nipe
19 november, 2015 at 12:38Där är ju därför jag läser här! För att din blogg är som förr. För att du inte ändrar din blogg efter hur trenderna i bloggvärlden ser ut. För det här känns som din blogg. Bara din.
Anna
19 november, 2015 at 14:55Å vad glad jag blir. Tack!
Helena
19 november, 2015 at 13:45Jag är imponerad av både din blogg men också din dotter som knåpat ihop en så fin header! jag tycker den är supertrevlig. Bloggens utseende är inte allt.
Anna
19 november, 2015 at 14:55Tack Helena. Jag hälsar dottern :)