Intervaller är ett sånt där läskigt ord. Förknippat med mjölksyra och hemlängtan, hyperventilering och näradödenupplevelse. Men det är ju dumt att dra alla intervaller över en kam. Det finns ju faktiskt grader i helvetet. Så här betygsätter jag några vanliga intervaller:
30-60s: kräver snabba ben men är så korta att man hinner bli klar innan man hinner dö. Helt ok.
90 s: tiden går sakta. Man dör en smula innan klockan piper. Går att genomlida men det är på håret.
2-3 minuter: värsta möjliga. Tiden tar aldrig slut! Hemlängtan och dödsångest
4-5 minuter: bästa intervallen. Kan inte köra på tokmax utan lite mer på diesel. Här trivs jag bäst.
Igår blev det fyraminutrare på TNT. I mörker och lervälling. Bland rötter, stenar och galet branta backar. Inga tider som vinner os-medalj men med en cool känsla i kroppen. Rejsa lera är helt klart det nya svarta.
Vilken intervall är din favorit?