Midnattsloppet 2015 – race report

Det jag minns från förra årets midnattslopp är att det kryllade av rosa tröjor i starten. Att hela Stortorget känns som en enda stor gemenskap. Att toalettkön tar 45 minuter och att “Run to the hills” ger gåshud i starten…

Fil 2015-09-06 06 34 33

I år öser regnet ner. Det är inte en människa som går omkring i bara t-shirt. Man kan nästan inte ana att det är något stort på gång. Det skulle kunna vara en vanlig lördag kväll på stan. Bajamajakön är dessutom obefintlig 15 minuter innan start. Ett faktum jag inte klagar det minsta på. Folk hänger på Espresso House och inne på MAX i väntan på start. Ingen vill frysa.

Ställer mig i startfållan 10 minuter innan start. Hoppar i takt till musiken iklädd en snitsig regnsponcho i plast. Ska man vara ful kan man vara det med stil… Förundras över att startgrupp 1A-C är försvinnande liten. Hittar dessutom bara en handfull tjejer och undrar vad jag egentligen gör här…

Starten går och fältet ger sig av. Förra året var det tjurrusning, i år går det i ett behärskat tempo vilket passar mig mycket bättre. Jag ska inte gå på max idag utan håller mig i ett bra flyt-tempo. Vädret är underbart att springa i och jag känner mig lätt i steget. Det måste vara raketbränslet som gör det:

image

Ute i Västra Hamnen är vinden galen. I motvinden tar det stopp och jag kommer ingen vart. Som vanligt tajmar jag det med att inte ha någon framför mig. I medvinden lyfter jag fötterna och blåser som en plastpåse fram i fältet. Fjädervikt har både för och nackdelar.

Vid 3 km börjar högerskon att kännas lös. Tittar ner men skosnöret sitter där det ska. Skon känns lösare och lösare och jag ställer in mig mentalt på att behöva stanna och knyta. Frågan är bara när. Vill inte stoppa mitt flow.

I fem kilometer fokuserar jag nästan uteslutet på min sko vilket gör att jag dels spänner foten konstigt och dels glömmer bort att jag springer. Det första ger lite kramp i hålfoten medan det andra gör att loppet känns snabbt avklarat.

Strax innan 8 km måste jag stanna och knyta skon. Slänger upp foten på en bänk och inser att själva knuten inte har gått upp helt. Jag för börja med att knyta upp innan jag kan knyta. Med stressiga och kalla händer är det typ hjärnkirurgi. Av kilometertiderna att döma förlorar jag ungefär 25 sekunder här.

Sista 2 km går genom stan och vi passerar folk på uteserveringar som hejar och tjoar. Här kommer också gatstenen, mitt värsta underlag alla kategorier. Resten av fältet verkar vara hur bekväma som helst och glider förbi mig medan jag stapplar fram. Trots att jag försöker öka och jobba in mitt skosnöre. Öka på gatsten fungerar helt uppenbarligen inte för mig.

Fil 2015-09-06 06 34 13

Plötsligt uppenbarar sig målportalen. Musiken och röken. Som en rockstar glider jag fram och hör mitt namn ropas. Åtminstone känns det så nu när jag glömt bort min ful-feeling. Jag har en hejarklack bestående av svärmor och svärfar men jag hör betydligt fler skrika efter mig. Känslan är cool.

Regnet har tilltagit. Jag är knallblöt och tiden står på 44.08. Jag har sprungit med kontrollerad ansträngning och knutit en sko på vägen. Jag är jättenöjd. Det är dessutom bara två stycken i tantklassen som sprungit fortare. Kvällslöpning är inte så pjåkigt ändå.

Fil 2015-09-06 06 33 45 Blöt och lycklig i väskuthämtningen

16 Kommentarer

  • Svara
    Annelie
    6 september, 2015 kl 08:11

    Heja dig!! Snacka om att du är snabb o stark…

  • Svara
    Träningsblogga-Ida
    6 september, 2015 kl 08:15

    Härlig läsning att avnjuta med hotellfrukosten!
    Och ja men satan var det var blåsigt. Upplevde även att det var väldigt trångt efter vägen, men då kanske det var de där från snabba grupperna som sprang i behärskat tempo och sackade efter. Grrr.
    Och fasen vilken raket du är, hur kan man vara så snabb!? Med skoknyt och allt! :D

    • Svara
      Anna
      6 september, 2015 kl 15:22

      Ja det var helt galet! Var inte alls förberedd på det, hade fokuserat på regnet hela dagen och blev milt sagt överraskad av stormvindarna. Hoppas frukosten var till belåtenhet. Jag satt här hemma och var lite avundsjuk på dig i morse :)

  • Svara
    Ingmarie
    6 september, 2015 kl 08:44

    Ojojoj! Superbra jobbat! Bra formbesked inför maran! :-D

  • Svara
    hopihopi
    6 september, 2015 kl 09:41

    Wow, vad du är snabb!

  • Svara
    Kicki
    6 september, 2015 kl 09:47

    Härlig läsning! Grattis till en grym tid och bra lopp!

  • Svara
    namn
    6 september, 2015 kl 10:48

    Snyggt! Ett riktigt roligt lopp, själv hann jag inte ställa mig i bajemajakön innan starten eftersom jag stod i väskinlämningskön i nästan 20 minuter, så det kan också vara en bidragande orsak till att de köerna var så korta. Menmen, persade trots full blåsa så jag är nöjd och glad ändå!

    • Svara
      Anna
      6 september, 2015 kl 15:23

      Skumt! Jag passerade väskinlämningen på två röda sekunder! Så olika det kan bli. Hade dött om jag behövt springa med full blåsa! Bra jobbat och gratis till pers!

  • Svara
    Rund är också en form!
    6 september, 2015 kl 11:29

    Låter som ett grymt roligt lopp, trots skoknytning och ”fulkänslan” innan.
    Grymme-du!! :-)
    När jag läser om både ditt och Idas lopp (och hotellfrukost), önskar jag nästan att jag hade varit med…. ;-)

    Kram M

    • Svara
      Anna
      6 september, 2015 kl 15:24

      Nästa gång kan både du och Ida åka på minisemester (och jag med… då blir det mini-mini, 3 mil hemifrån). Så kan vi ha blogguppladdning, fikasightseeing, lopp och hotellfrukost! Galet bra idé ju :)

  • Svara
    pernillabredolt
    6 september, 2015 kl 17:55

    Så bra du är Anna! Grymt sprunget i regnet :)

  • Svara
    Anna
    6 september, 2015 kl 22:09

    Tack alla :)

  • Svara
    Gert
    7 september, 2015 kl 07:50

    Bra gjort Anna. :) jag har inte sprungit men 6 timmar som flaggvakt på Kävlingetrampen var jobbigt.Fy vad det regnade.Rena skyfallet.

    • Svara
      Anna (orka mera)
      7 september, 2015 kl 08:08

      Då har du gjort en större bedrift än jag! Att springa i regn är skönt, att stå stilla är mycket värre :)

  • Svara
    mari
    9 september, 2015 kl 12:34

    Bra jobbat! Heja dig =)

  • Kommentera