Jag åkte till Umeå i tron att jag skulle springa backpass på Gammlia, långpass med tröskelinslag och intervaller längs Umeälven. Gå all in på kvalitet. Helt utan tanke på att packa ner mina Icebugs…
Så hände det något. Det började liksom snöa och mitt kvalitetsträningsläger förvandlades till en vintervecka med jogginginslag. För utan Icebugs är man inte så kaxig på blank-is.
Men jag är inte bitter. Förkylningen släppte och jag fick i alla fall ihop fyra löppass. Förvisso inga kvalitetspass i egentlig mening, men med en annan slags kvalitet. Sån där fantastisk sol-och-vit-snö-kvalitet som vi oftast inte hittar i Skåne. Dessutom har vi kolhydratladdat järnet inför påskhelgen. Det är också kvalitet….
3 Kommentarer
Träningsblogga-Ida
3 april, 2015 kl 12:26Och så får du ju vara i Umeå också! Finfint ju.
Pluggade där i 4,5 år och saknar det ibland :)
Mia
3 april, 2015 kl 12:27Sverige är verkligen JÄTTELÅNGT. Man kanske alltid borde ha med sig ett par dubbskor i väskan när man reser. En vet ju liksom aldrig.
Johanna
4 april, 2015 kl 08:51Konstigt att isen och snön lämnade kvar i Umeå, här i Vasa försvann den i stort sett samma dag som den kom. I tisdags morse var det som att springa under värsta vinterdagen, men redan på tisdag kväll gick det att springa kvalitetspass på bar asfalt.