Yogafröken Josephine. Så här har jag tillbringat mina dagar. På en matta på ett golv.
Jag har aldrig haft träningsuppehåll så här länge i friskt tillstånd. Har haft vilovecka sen i onsdags, fem dagar. Ganska spännande att se vad kroppen tycker. Huvudet. Liksom känna hur det känns att inte få den nästan dagliga adrenalinkicken. Att inte behöva duscha flera gånger om dagen för att man helt enkelt inte svettas.
Jag trodde jag skulle få spunk av vilan. Men jag har varit så trött på kvällarna efter yogakursen att jag bara liksom dött en smula i soffan. Beslutade tidigt för att acceptera läget och vila utan att stressas av vilan. Att ge vaden en extra chans att läka.
Och det har faktiskt varit ganska skönt.
Men i morgon är det nya tag. För nu börjar träningsdjävulen picka på min axel. Den vill flåsa igen och svettas.
I morgon blir det testlöpning och tabata-spinning. För att liksom kicka igång det vanliga livet igen.
Och så lite yoga förstås. Men det räknas som plugg.