Mina favoritcykelbyxor redo för soptunnan
Det smärtar i hjärtat men nu är det dags att säga adjö. Mina trotjänare i vått och torrt, mina absoluta favoritcykelbyxor, nu går det inte längre.
Det har pågått ett tag. Det började som rumpskav vid enstaka tillfällen, men inte värre än att jag stod ut. Ni vet, favoriter överger man inte så lätt. Ett par miljoner tvättar senare är det nu skavsår varje gång. Vet inte om det är min bakdel som drastiskt ändrat form eller om det är tvättandet som tagit ut sin rätt, men nu håller det inte längre. Det gör för ont.
Så jag gör som Sverker och slänger er i soptunnan. Gråter en skvätt och går vidare.
Ett nytt cykelkapitel kan börja.
