Som instruktör är det inte jätte-ofta jag får konstruktiv feedback. Visst får man höra att klassen är bra, eller musiken, men sällan VARFÖR? Vad är det som gör det bra?
Är det dåligt får man aldrig höra det. Då tisslas det förmodligen någon annanstans. Där jag inte hör och inte har möjlighet att ta del av feedbacken. Därmed missar jag en chans att tänka över mitt upplägg och se vad som kanske inte fungerar.
Idag körde jag en morgonklass spinning för människor jag aldrig träffat förut. Som alltid lite nervöst när man inte har sina stammisar att luta sig tillbaka mot, men direkt jag satte igång musiken kände jag att det klickade. Trots att klockan bara var strax efter 8 på morgonen sprudlade salen av energi och efter passet fick jag den finaste av feedback.
Någon hade precis haft sin bästa spinning-upplevelse på tio år. Och jag fick veta varför. Vad det var som hon uppskattade så mycket. Några andra föll in i diskussionen med sina synpunkter och det var inga snabba kommentarer om “jättebra klass” utan mer VAD som var bra och vad som fick igång och peppade just dem.
Jag sög åt mig och växte en bit. Det är inte varje dag det händer, men när det händer blir man rörd ända in i märgen. Det är underbart att vara instruktör!
