Browsing Tag

lopp

Aktuellt

Cykel– vs löptävling

Postat 23 maj, 2013

Kävlinge cykelentusiaster. Några som jag får se fartränderna efter på lördag! (Bild lånad från Lokaltidningen Kävlinge Nya)

Inför ett springlopp är jag nervös. Laddar och planerar min träning för att komma så väl förberedd som möjligt. Äter rätt, tränar rätt och sover rätt. Mitt mål är oftast att slå mitt personbästa och jag stannar inte precis och fikar längs vägen…

När det gäller cykling tänker jag inte alls likadant.

På lördag cyklar jag Eslövs Gran Fondo. 13.5 mil med tre ORDENTLIGA backar på Söderåsen. Och hur jag än försöker kan jag inte känna det som annat än vilket träningspass som helst. Hittar ingen tävlingsnerv.

Målet är att ta mig runt men det kommer förmodligen inte gå ett dugg fortare än på träningsrundan förra helgen. Är fikat gott kan jag stanna länge och njuta av bakverken.

Jag har varken dragit ner på träningen, ökat på sömnen eller tänkt något extra på kosten. Och jag är inte ens nervös. Utom för väderprognosen då…

Löpning ska gå fort. Cykling ska bara genomföras. Undrar varför jag fungerar så?

Aktuellt

Annans namn…

Postat 22 maj, 2013

Jag har en startplats i Stockholm marathon men kan som bekant inte springa.

Det finns säkert massor av folk som vill springa, men som inte har startplats. I den bästa av världar hade de kunnat köpa min startplats och ändra namn (mot avgift). Så funkar det på Vätternrundan men inte på Stockholm marathon. De löpsugna hade fått springa, jag hade fått loss shoppingpengar, och arrangören hade fått in en extra administrationsavgift. En win-win-win alltså. Men det funkar alltså inte så.

Alternativet är att jag trotsar bestämmelserna och i smyg ger bort min nummerlapp (eller säljer den). Köparen får sedan springa i mitt namn och – med eller utan skägg – låtsas heta Anna. Men hur kul blir det? Beroende på vem jag säljer den till kanske jag vinner Stockholm marathon (och ofrånkomligen blir avslöjad) eller kommer sist och blir nedflyttad i startgrupp till nästa år.

Jag hade själv inte velat springa i någon annans namn. Att springa sitt fortaste och låta någon annan få äran i resultatlistan. Eller tvärtom få en grymt bra tid som man inte har åstadkommit för egen maskin. Vet att jag är lite fånig, men mitt namn är liksom mitt. Jag är jag. Och det resultat som finns på mig ska vara gjorda av mig. Annars kanske jag sitter på ålderdomshemmet, googlar resultatlistor och faktiskt tror att jag vann Stockholm marathon 2013…

Nej jag behåller mitt nummerlapp. Kanske viker ett flygplan av den. Eller nått. Hur tänker ni? Springer ni i andras namn? Eller låter andra använda ert?

Aktuellt

Göteborg

Postat 17 maj, 2013

Göteborgsvarvet 2012. Redo för pers.

Dagen före Göteborg och det är med sorg i hjärtat jag sitter här utan tävlingsnerver och pirr i magen. Alla ska dit. Hela världen. Vissa ska dessutom slå mitt drömmål på 1.30. En fight jag hade velat vara med och dela.

Å andra sidan. Det ska bli högsommarvärme. Säkert jättesvettigt, jobbigt och hemskt. Jag har det nog bättre här hemma i solstolen. Samtidigt som jag laddar inför söndagens 13,5 mil cykling på Söderåsen. Försöker jag övertyga mig…

Läser om mitt förra varv och gläds åt det. Gläds åt att jag faktiskt sprang igår. I skogen, bland stigar, rötter, dammar och kor. Nej det är faktiskt inte synd om mig. Bara lite.

Aktuellt

Mitt nya spontana jag

Postat 15 maj, 2013

Vad är väl en västerbro?

Jag är anmäld till Göteborgsvarvet och Stockholm marathon, som jag inte kan springa. Jag är anmäld till Berlin marathon i september och under 2014 såväl Köpenhamn halvmarathon som New York marathon. Anmälan till nästa års Göteborgsvarv har säkert redan öppnat…

Men jag bestämde mig precis för att sluta anmäla mig till lopp som kräver åratal av framförhållning. Du har ju ingen aning om vilken träningsstatus du har om ett år. Om du kan eller ens VILL springa just det loppet. Jag har bestämt mig för att bli lite mer spontan. Göra en Tällberg eller två. Hitta de små guldloppen och springa när andan faller på. Kanske loppen som är lite mindre men lite mer natursköna. Lite mindre folk, lite mer upplevelse.

Sånt man funderar på när man är ur form löpmässigt. Kanske ändrar mig när kroppsdelarna åter lyder mig och tävlingshornen vuxit ut igen…