Cykeltröjor en masse. Och en utan hjälm och med gympaskor…
Såg en cyklist med bomulls-tisha. Ja alltså ingen cykeltröja. Satte nästan sportdrycken i halsen. Så oväntat liksom.
Skåne är inte alltid platt. Norr om Landskrona finns de mest fantastiska backarna. En löptur här bjuder på allt från backar till hav, kossor och sand. Och vind…
Så här började jag min fredag:
Dagens outfit: sobert svartvit (ja inte skorna då) och premiär för nya kjolen!
Utsikt mot Ven och en herrans massa vete.
Söta kor.
Ännu sötare ko. Sällskapssjuk dessutom.
Sällskap av dottern på sista delen av löprundan. 500 m sandstrand ordinerad av naprapat.
Orange supporter-tår sedan förra veckans handbollshejande i Åhus.
Inte ens denna långa fina brygga kunde locka till bad i den skånska tok-blåsten!
Jobbigt det här! Trots det fina sällskapet!
12 km. Plus 500 m strand. Älska semester!
Det gick ju sådär bra med min chins-utmaning. Kan fortfarande inte göra en enda… Och vad gäller löparutmaningen kom jag inte ens till start.
Handstående innan julafton känns lite mer överkomligt. I nuläget kan jag stå i en mikrosekund. Men jag har inte gett upp. Det ska gå. En av tre utmaningar detta år måste jag ju fixa. Annars blir det jobbigt med självförtroendet…
“När jag blir 40 ska jag vara mer biffig än du mamma! “
Sagt av tonåring vid middagsbordet.
Räcker det inte med att man springer marathon, cyklar långt och kan stå i jägarvila en halv evighet?
Det är svårt att impa på en tonåring.
När jag var 33 VAR jag biffig. Eller retuscherad. Har inte velat ta reda på sanningen…
