Those were the days.  Semesterns första och enda löprunda.

Semester brukar betyda träningsläger, men förkylningen har som bekant satt stopp för de planerna. Samtidigt som jag gråter en skvätt för uteblivna bergspass måste jag villigt erkänna att den träningsfria semestern blir snäppet mer avslappnad. Det är lätt annars att träningen styr för mycket. Att övriga aktiviteter ska passas in mellan träningspassen och att träningspass som inte hinns med liksom skapar en besvikelse.

Nu när jag inte kan träna bara ÄR jag. Tar dagen som den kommer helt utan måsten.  För att inte få helt abstinens promenerar vi en timme varje morgon innan resten av huset vaknar. That’s it. Sen är resten av dagen helt öppen. Faktiskt väldigt skönt.

Men jag ska inte sticka under stol med att jag planerar nästa träningsläger i solstolen. När vi ska till Umeå om ett par veckor. Helt bekväm med det relaxade livet är jag nog ändå inte…

Härliga mtb-leder. Grymt utmanade uppförsbackar för landsvägscykling. Och så traillöpningsmöjligheterna Allan.

Fint så. Måste bara hitta min borttappade röst innan jag kan dra nytta av detta fina. Fort som attan och helst igår!

 
Förra årets formkoll

Första juli. Bröllopsdag. Och dags att prova brudklänningen igen. Problemet är att brudklänningen är 300 mil härifrån. Därför får ni hålla tillgodo med gamla bilder. På söndag får ni årets formkoll. Frågan om den spanska katastrofmaten är positiv för resultatet…

Katastrofmat tänker ni nu…  Och ja, katastrofmat it is. Jag tänkte mig smakfulla tapas men har hittills inte hittat någon vettig mat här nere.  Allt serveras dessutom med pommes frites. Gårdagens fisk var stekt i minst 75 minuter, och burkräkorna dränkta i Rhode Island. På tub.

Utan internet är det svårt att  googla reda på höjdarrestaurangerna så idag bjuder vi lite lagom desperata barnen på McDonalds för att komma åt internet…

Anyway. Av dagens morgonlöpning i bergen blev det inget. Jag har blivit FÖRKYLD! Knarkar Strepsils och hoppas det blir kortvarigt.

Låter gnälligt det här men vi har det fantastiskt bra. Om det inte vore för förkylningen då. Och maten…

Nu loggar jag ut för en stund. Tills vi ses kan ni ju fylla kommentarsfältet med era bästa förslag på tema till årets brudklänningsbild.  Jag har en idé, men den kräver assistens… Vi får se hur det går! So long!

Befinner mig i obygden utan tillgång till internet. Det blir förmodligen sporadiska uppdateringar framöver, men ni får vila i vetskapen om att jag springer morgonpass i bergen varannan morgon, äter Alicantes godaste glass och till och med badar! Ett backpass på cykel ska vi också försöka få till nu när vi tvingat  svärföräldrarna att ta med cyklarna ner…

Återkommer när den spanska wifin tillåter!