När jag ändå är inne på saker jag undrar över… Man kan undra om denna människa är seriös?
Katrin påstår helt seriöst att överviktiga inte kan vara lyckliga. Att alla överviktiga frossar DYGNET RUNT. Och att ingen ska HA RÄTT att vara överviktig…
Dessutom menar hon att överviktiga är både lata och obegåvade.
Förlåt men jag satte tuggummit i halsen. Men Maja verkar vettig.
Man kan undra varför Risentas müsli heter TRANBÄR & CRISP…
Jag dog russindöden efter första tuggan och fick plocka ut minst 20 stycken ur min portion. Med lupp hittade jag några tranbär. Kände mig tvungen att dubbelkolla innehållsförteckningen…
Total mängd torkad frukt är 24%. Tranbär står för 3% av innehållet, resterande del av den “torkade frukten” är russin, socker, solrosolja och bomullsfröolja, dvs 21 % av innehållet.
Borde det inte heta RUSSIN & CRISP?
Fast russin är kanske inte lika fancy? Det hade vi ju på åttiotalet också…
Jag har tyvärr kommit ur min morgonyoga-rutin men insåg i morse hur mycket jag saknat den.
Vi står på varsin matta Fredrik och jag. Klockan är strax innan 06.30. På sängkanten står datorn som serverar oss ett 45 minuter långt flöde med fokus på höfterna. Sånt där som löpare behöver. Men kanske ännu mer cyklister. Åtminstone verkar det så när jag sneglar till vänster…
När vi börjar känns allt jobbigt och segt. Efterhand känner jag mig starkare, mjukare och liksom redo för dagen. En underbart sätt att starta veckan på. Och bättre ska det bli. När vi är klara kryper Fredrik ner i sängen igen. Låtsas-sover. Han fyller ju år.
Jag går ut och möter upp dottern som fixat frukost. Hemmagjord granola och nybakta scones står på bordet. Vi plockar ihop högen med presenter och stämmer upp till allsång. Födelsedagar är härliga dagar. Om 36 dagar är det min tur. Dags att börja fila på önskelistan..
Av alla människor på jorden fick jag en förfrågan om jag ville testa ett par väldigt löpvänliga hörlurar från Soul Electronics. Jag som ALDRIG springer med hörlurar. Jag förklarade mig skeptisk men fick till svar att det hade minsann Yannick Tregaro också varit. Och han blev frälst…
På posten någon vecka senare ligger mina lurar. Stora och knallblå. Känner mig som en alien, eller åtminstone som en tonåring. Barnen skrattar.
Jag tänker att jag måste genomgå en gradvis acklimatisering till det nya. Kanske inte sticka ut och springa direkt utan liksom ta in lurarna i mina vardag Efter några dagar har jag både klarat av att diska, åka tåg och promenera i dem. Diska och åka tåg går plättlätt. När jag promenerar är jag ovan med bubblan jag hamnar i. Liksom avskild från världen. Men de sitter mycket bra och känns knappt på huvudet. Är lite rädd för att träffa barnens kompisar. De kanske också skulle skratta… Tant goes tonåring liksom.
Efter ett par rundor har jag vant mig vid min nya bubbla och det har blivit dags för det stora examensprovet, själva löpningen. Som extra bonus regnar det. Blir lite osäker men de ska tåla sånt. Ett par lurar speciellt anpassade för löpning måste ju tåla väta, även om man kanske inte svettas så mycket om just öronen.
Jag ska villigt erkänna att jag är sämst på att skilja bra ljud från dåligt ljud, och ord som diskant är rena grekiskan för mig. Det som är viktigt för mig är att jag ska kunna höra bra även när det passerar en buss eller en Kävlinge-fjortis på trimmad moppe. När jag lyssnar på poddar vill jag inte behöva anstränga mig för att uppfatta viktiga detaljer. Med mina blåa faror hör jag ljud som annars lätt faller bort och jag kan slappna av, även i rusningstrafik.
När jag lyssnar på musik känner mig innesluten och ett med den. Och det är ju kanon. Så länge jag inte springer. Då vill jag vara ett med mig själv.
Det jag gillar med lurarna är att de sitter på plats. De lurar jag tidigare sprungit i har alla varit sånna man pillar in i öronen och de har liksom aldrig fastnat där. Att pillla in saker i öronen var femte minut är det värsta jag vet och det momentet slipper jag här. Att barnen skrattar åt min look gör inte så mycket, jag börjar vänja mig vid den. Tant måste få leva ut sin tonåring ibland.
Så, det är inte lurarnas fel men jag springer hellre utan. Till alla annan aktivitet får de gladeligen följa med. För dig som gillar att springa med musik tror jag dessa passar utmärkt. Lätta och knappt märkbara. Öronkuddarna andas och är dessutom tvättbara vilket såklart är bra om man inte bara diskar i dem.
Springer du med musik och föredrar du i så fall hörlurar man pillar in eller sätter utanpå?
