Bläddra i kategori

Aktuellt

Aktuellt

Många bäckar små…

Race week har börjat. Jag äter med vänster och skriver speakermanus med höger. Räknar medaljer och svarar på mail. Från folk som svarar på vårt mailutskick med startnummer, och undrar var man hittar sitt startnummer….

Anyway. Det finns inte tid för några längre löppass. Men många bäckar små….

Hittar en lucka i måndagens schema och klämmer in 6 km mellan jobbjobb och Stäviejobb. Egentligen är det mest för att solen gassar genom rutan och jag ser folk i t-shirt där ute. Vill. Inte. Missa. Våren.

Väl där ute inser jag allt folk klätt av sig för fort som vanligt. Det är inte alls speciellt varmt, men allt blir fint i solljus så det gör liksom inget.

Nu laddar jag för nya små bäckar. Och ett helt jobbmarathon mellan fredag och söndag. Det här ska bli precis så där jobbigt och superkul som det är alltid är. Måste bara köpa lite guldfärg till trämedaljerna som inte alls levererades så guldiga som jag ville ha dem. Har man sprungit alla tio loppen förtjänar man obegränsat med bling!

Har du sprungit i t-shirt idag?

Aktuellt

Lopparrangör – behind the scenes

Jag skulle blogga om min middag på tvåstjärniga Michelinekrogen Vollmers i fredags. Femtioårspresenten från mitt jobb och en helt fantastisk upplevelse. Men Stävie Trail kom emellan. Precis som det kommer emellan precis allt så här veckan före start. Så håll tillgodo med mitt restaurangbesök så ska ni få höra om livet bakom kulisserna för en lopparrangör.

Vi har krånglat till det lite till i år. Skapat en ny oprövad distans som nästan dubblerar behovet av funktionärer. Samtidigt som närmast sörjande familjemedlemmar flytt landet och därmed faller bort ur funktionärsstaben.  Den nya distansen ställer dessutom till det med schemat, för det krävs minutplanering för att försäkra sig att ingen krockar med ingen, och att inte långsamma 6-kilometerslöpare stoppar upp stigen för de snabba katterna på halvmaradistansen. Och precis tror vi att vi har satt det. Schemat synkar. Funktionärsplatserna tillsatta.

Då ringer markägaren.

Marken är kraftigt vattensjuk och stigen ligger 20 cm under vatten på sina ställen. Att låta 750 par fötter springa här kommer förstöra stigen och de nyplanterade tallarna precis intill, där folk kan förväntas ta vägen i ett desperat försök att hålla sig torskodda. Vi behöver lägga om banan.

Mitt mellan fördelningen av startplatserna och lamineringen av kilometerskyltar behöver vi dra om banan utan att ändra distansen, och sedan ta bilen till Stävie för att provspringa.

Mina post-35-kilometersben från igår har ingen talan. Det är bara att hoppa i trailskorna och knyta dem riktig hårt. För de första vattenpassagerna blir kvar, och jag vill inte tappa mina skor.

300 meter in på banan börjar festen. Två mtb-cyklister har stannat av blotta åsynen. ”Äsch bara kör” säger jag, och springer rätt igenom. Vattnet når mig till halva vaden och det isar mer än förväntat. Men alltså det här är kul. Jag känner mig som en treåring som hoppar i en vattenpöl. Ge mig mer någon. Och någon lyder.

Det kommer ett par riktiga baljor vatten att ta sig igenom innan jag når torr mark. Jag tänker att halva startfältet kommer klänga sig fast i träden och hoppa på tuvor, medan andra hälften kommer göra som jag, börna rätt igenom. Jag tänker också att oavsett metod kommer INGEN vara torr om fötterna. Så lika bra att springa på alltså.

Vid 800 km är faran över och efter den branta backen vid 1 km har vattnet i skorna blivit varmt och skönt.

Resten av banan är torr och fin. Jag testar de nya omledningar vi gjort hemma vid datorn och konstaterar att alla utom en fungerar. Hittar ett bra substitut och kommer hem med en bana som är 6,48 kilometer och helt perfekt.

Mission completed. Men startlistorna har inte gjort sig själv under tiden och väntar kvällsskift.

En annan dag ska ni få höra om den där middagen. Jag får tänka tillbaka på den under den här veckan där det inte kommer finnas en minut över att laga god mat. Men gröt är väl också mat…

 

Aktuellt

Långlångpass

Fick lite panik när jag insåg att det bara är sju veckor till ÖST. Där jag förväntas överleva 60 km utan någon som helst semla längs vägen. Kan jag ens springa vanliga långpass längre? Sånna utan fikastopp?

Jag bestämmer mig för att testa, om jag har kvar några långpass-skills efter semmelsäsongen. Vi ska till Stävie och kolla banan inför loppet nästa helg och jag tänker att jag kan springa dit. 30 kilometer om man inte tar närmsta vägen.

Förutsättningarna är optimala. Vårfeeling i luften och ett spegelblankt hav vid min sida. Här snackar vi långpassnjut, och allt flyter på. Vid 21 km tar jag ett kortare energistopp. För att undvika att bli trött i huvudet sista biten.

Energipåfyllning är farliga ting. För när hjärnan blir pigg kommer den på tokiga idéer. Väljer nya vägar och plötsligt står klockan på 33 km och än är jag inte i mål. Har dessutom en stor å mellan mig och målet i Stävie.

35 km blir det tillslut i en fart som är helt okej. Jag ger mig själv godkänt och firar med frystorkat i orienteringsklubbens klubblokal. Hinner precis svälja innan det är dags att börja jobba. Gå runt och inventera djupet på alla pölar långs banan. Och det när nu jag börjar undra hur jag tänkte. Benen är ju inte jättepigga…

Klaffsar runt i våra alldeles för låga gummistövlar  och inser att djupet är minst 20 cm på sina ställen. Kul tycker trailnördarna. Not so kul tycker förmodligen solskensjoggarna. Vad markägarna tycker får vi veta i morgon. Kanske behöver vi dra om hela tjottaballongen. Livet som lopparrangör….

Och ja. Det blev en semla. Efteråt. Nu när jag ändå vet att jag kan springa långpass utan semla fanns det ju liksom ingen rimlig anledning att låta bli.

Aktuellt

Intervaller i pajpen

Fick brist på fantasi och efterlyste roliga intervaller på Instagram. Med förbehållet att de måste vara längre än 200 meter…. Fick ett helt gäng svar och tänkte att jag listar dem här! Så kan vi göra gemensam sak och beta av dem. Here goes:

6-8 x 1000 m med en minuts ståvila. Eller tills dess att du slutar låta som en blåsbälg….

8 x 600 m

4-6 x 1,5 km tröskel med 2 min vila

30 minuter progressivt. Första 10 min i halvmarafart, sen 10 min lite snabbare och sist 10 min lite snabbare än milfart.

3 x (800 m/600m/400m/200m) med 30 s emellan intervallerna och två minuter setvila.

Olika intervaller där man höjer farten sista minuten, t ex 6, 5, 4, 3, 2 ,1 min med sista minuten snabbare i varje intervall (utom den sista). Halva tiden vila emellan.

6 x 1000 m med jogg/ståvila

Musses intervallstege: 3 km marafart (2-3 min joggvila)- 2 km halvmarafart (2 min joggvila) – 1 km milfart (I min vila).  Upprepas två gånger.

Kompisintervaller. Person A startar först och håller bestämd fart, t e x 6 min/km. Person B startar 20 s efter och springer tills den kommer i fatt. Vila lite. Person A springer igen, person B startar 40 s efter och springer ikapp. Sedan sker starten 60 s efter, 80 s osv tills dess att B inte hinner ifatt. Byt start person och börja om från början.

Så mycket kul. Bara hugg in och börja gneta. Jag siktar på Musses intervallstege nästa onsdag. Tills dess laddar jag mentalt…

Vilket är ditt favoritintervallpass?