Klockan är 21:32 och jag tar mig dagens första paus. Ett tre minuter långt blogginlägg för att hälsa att jag lever.
Sedan i måndags har bloggen legat öde medan jag gjort minutschema för mina funktionärer, jobbat på människojobbet, ätit hämtmat, haft två nummerlappsutdelningar och vilat mig i form.
Jag har trånande tittat på alla löpare och längtat ihjäl mig efter en runda i solen. Och i morgon ska det ske. Rundan. Fast i beckmörker. Mellan kl 6 och 7 har jag tagit mig en lucka. Innan jag ska ut i skogen och sätta upp pilar, snitslar och kilometermarkeringar.
Jag har också planerat in en paus på Löplabbet på vägen hem. För att unna mig ett par löparskor. Om det vet Fredrik inget.
Men jag har det som morot för att häfta pilar i dubbel speed och komma hem i skön tid för att fortsätta jobbet med att laminera skyltar senare på kvällen.
Och idag har jag lärt mig något konstigt. Vanliga människor vet inte vad en buff är. De tror det är något för barn…
Snabbt incheck och utcheck. Vi hörs när vi hörs.
4 Kommentarer
Jennie
1 mars, 2024 kl 15:57Vet de inte vad en buff är? Nu är jag mer skidåkare än löpare men det är ju ett fantastiskt plagg vid båda sporterna, och vid ganska många andra tillfällen också 😊
Anna
5 mars, 2024 kl 13:54Nej det var många som var riktigt förundrade. Trodde det var en barn-grej…
Nina Ring
1 mars, 2024 kl 16:52Chockerande att inte folk vet vad en buff är. Även om man inte är en sportande individ känns det som ett rätt inarbetat plagg numera. Sjukr smart uppfinning i mitt tycke.
Anna
5 mars, 2024 kl 13:55Finns inget smartare plagg! Världsbäst. Tur att jag har en aldrig sinande buff-gruva här hemma.