Jag brukar ha en heldag med Cecila och Annika varje sommar. Där vi springer och äter. Ibland på Österlen, ibland i Båstad. I år krockade kalendrarna våldsamt och det blir bara jag och Cecilia. I morgon. Planen: Malmö Five.
Så kom Hans. Ni vet han som stänker vatten omkring sig och dessutom stormar en del. Medan jag försöker fokusera på att skriva ut kartor och packa väska, tvångskollar jag på SMHI. Cecilia också. Hon är rädd för regnet. Jag är rädd för vinden.
I eftermiddags kom frågan om vi skulle flytta äventyret till fredag. Då SMHI lovar sol och snällare vind. Men jag jobbar ju då. Dessutom har jag någon oklar diagnos som gör det svårt att tänka om när jag bestämt mig. För hur många gånger kommer SMHI att ändra sig innan fredag? Då kanske Hans har tagit med sig både Bertil och Sven. Dragit till med en orkan och en mindre tsunami. Vi är väl inte gjorda av socker, skriver jag till Cecilia…
Så. Planen står fast. I morgon springer jag med Cecilia och Hans. Fem rundor mellan 7,5 och 11,6 km. Totalt 45 km med inslag av kaffe, croissanter och lunch.
I detta nu har regnet försvunnit ur prognosen. Men med Hans vet man aldrig. Han gör lite som han vill.
Och har jag inte blivit blöt innan, så tänker jag doppa mig i Sibbarp. För att knäppa Hans på näsan. Eller nått.
Inga kommentarer