Transportlöpning…

Vi ska markera banan inför morgondagens lopp och jag tänker att jag kan springa dit. Eller inte riktigt dit. Jag springer till min favoritsjö som ligger ett par mil därifrån. Så kan Fredrik ta bilen dit och springa en runda på plats. En perfekt idé tycker jag. Fredrik muttrar något om att ”bakom varje långlöpande fru står en picknick-man som fixar lunchen”….

32 kilometer låter jättelångt och jag belönar mig med ett kaffestopp i Lomma. Då bli det 12+20 vilket blir mycket mer lättsmält. Små tuggor av samma elefant so to speak.

Jag har deadline klockan 11 då jag MÅSTE befinna mig vid sjön. Säger Picknick-mannen som tycker vi har mycket att göra. Därför väljer jag verkligen NÄRMSTA vägen, och får springa bland bilar istället för längs havet på vissa sträckor. En nitlott kan tyckas, men i jämförelse med att inte springa alls är det ändå värt.

Vi hoppar i sjön och blir rena och fräscha. Äter den medhavda picknicklunchen och ger oss iväg mot Stävie och de förberedelser som väntar. Kånka tält och tunga bord. Och markera banan. Precis det man är sugen på efter 32 km löpning i sommarvärme. Men det var inte läge att fråga efter milkshake och hängmatta. Då hade nog Picknickmannen gått ut i strejk.

39966 steg på en lördag. Lite lagom sådär. Fast egentligen precis 34 steg för kort!

Och i morgon ska ni få höra om mina tvättvanor. Stay tuned….